torsdag 19 mars 2009

Underbara mindpass!

Igår började en antydan till förkylning bosätta sig i min kropp. Eller kanske inte i kroppen, snarare i svalget (vilket fult ord). När mobben ringde 06:15 och det var dags att få i sig lite frukost innan morgoncyklingen fanns känslan kvar. En konstig känsla, inte riktigt den vanliga förkylningskänslan. Inget halsont och inte heller särskilt snorigt, utan mer en.. tja.. lite obehaglig känsla liksom..

Funderade några sekunder på om jag skulle sova vidare (Sov trots allt inte många minuter under natten. Först kunde jag inte somna och när jag väl lyckades med det vaknade jag hela tiden och kunde inte somna om.) eller cykla iallafall. Jag bestämde mig såklart för det senare, jag har ju inget halsont, men att jag skulle ta det lite lugnt. Vad kunde då passa bättre med ett mindpass?

Mina ögon var stängda under större delen av passet och jag körde helt på känsla. En känsla av att ligga runt 70%. Kollade bara klockan en gång under passet, men när jag kollade efteråt visade sig känslan stämma väldigt bra. Jag känner alltså min kropp väldigt bra.

Under passet besökte vi tre olika delar av världen. Först Australiens torra, varma, ökenliknande natur där jag hela tiden var rädd för att cykla över en orm. Solen stod högt på himlen och temperaturen var nästan outhärdligt varm, men det funkade ändå, allt sitter i huvudet. Och jag såg en känguru!!



Etapp två bestod av Costa Ricas fuktiga djungel och det bästa av allt var när vi började närma oss toppen på ett berg och fick se apor. Jag älskar dessa söta djur! (Jag älskar visserligen alla djur utom, slemmiga saker som ormar (ok, de kanske inte är slemmiga, men de är HEMSKA djur ändå), fiskar, ödlor mm.) Jag kunde inte låta bli att börja fånle mitt uppe i allt det lugna.



Under sista delen fick vi välja en egen plats och jag valde självklart de värmländska skogarna. Jag cyklade längs blåa sjöar och gröna ängar. Bland djur i hagar och med skogen som vän. En ljum sommarvind en klar sommardag. När solen gick ner var det så vackert att det nästan kom en tår.




Sen var det dags att öppna ögonen och tacka kroppen och huvudet för en underbar upplevelse. Snart ska jag våga mig på att göra ett eget mindpass. Snart. Tills dess nöjer jag mig med den här mannens version. Tack!

(Kroppen kändes föresten förvånansvärt stark och om inte symtomen förvärras blir det armytest 2 ikväll. Wish me luck..)

5 kommentarer:

Cizzi sa...

Oh, vad härligt =)

Snorkfröken S sa...

Verkar som ett kul och motiverande upplägg! Och bra för fantasin :)

Christopher sa...

Snakes are cool...! :-)

What is the advantage of a 'mind-
workout'?

Andréa sa...

Ja det är super!

Anonym sa...

Varsågod! =)