tisdag 30 september 2008

Superwoman?

Alltså.. Jag vet inte om jag har fått några konstiga superkrafter eller liknande, men min kropp känns så himla pigg, stark och uthållig! Om jag inte visste bättre skulle jag nästan tro att jag aldrig sprungit något Lidingölopp. Att allt bara var en dröm. Nog för att jag var lite stel i söndags, men inte på långa vägar så stel som jag var förra året och som jag rimligtvis borde vara med tanke på hur ont det gjorde under loppet. Om det är den korta och väldigt långsamma återhämtningsjoggen i söndags kväll som bidragit till denna känsla kommer jag definitivt alltid springa återhämtningsjoggar efter lopp! Fast jag hoppas nästan mer på superkrafterna. Det hade varit coolt att få vara en superwoman på riktigt! :D

(Ska jag orka med Armyn på torsdag är det nog dock bäst att jag vilar imorn, oavsett superkrafter.. Cykel plus hemmayogan igår och morgonlöpning plus pump idag..)

Skola

Idag blir det nästan en hel dag i skolan. Eller nu ljög jag lite igen, jag börjar ju inte förän klockan ett och det får väl klassas som eftermiddag. Först ska jag fika med Ellen. Två timmar har vi på oss innan jag börjar så jag hoppas vi hinner få allt sagt. Vi har alltid så sjukt mycket att babbla om. Man är nästan trött i munnen när vi skiljs åt. Men det är bra, man behöver vänner att prata av sig med!

I skolan väntar först en kort föreläsning om exempel på hälsofrämjande kostinerventioner vilket ska bli kul. Mindre kul blir det med statistikföreläsningen som väntar därefter. Jag kan inte hjälpa det, men jag avskyr verkligen statistik! Speciellt när allt material är på engelska och föreläsnaren bryter på tyska. Jag är sjukt dålig på språk så ni kan ju tänka er.. Jag kom även precis på att vi visst skule ha gjort några uppgifter tills idag. Några var ju en lätt underdrift, massor är ett bättre ord! Jag tror dock jag hörde något om att vi inte behövde lämna in dem (eller så är det önsketänkande) och att de inte skulle bedömmas eller betygsättas (det är jag helt säker på att jag hörde!) så jag hoppas att jag kommer undan ändå. Jag har ju faktsikt kollat på pdf-filen och gjort någon enstaka av de svåra uppgifterna. Om vi mot all förmodan måste lämna in idag kommer jag köra på linjen att jag missförstått uppgiften och fattat det som att vi skulle lämna in alla uppgifter efter den tredje och sista föreläsningen. Hoppas det funkar..

måndag 29 september 2008

Måndag

Jag har inte bara anmält mig till Stockholm Marathon, jag har cyklat också! Idag hade jag finbesök i form av Susanna vilket gjorde det hela ännu lite roligare! Mina ben var lite stela i början, men efter ett tag släppte det mesta av stelheten och jag kunde trampa på som vanligt. En skön start på dagen helt enkelt.

Sedan dess har suttit framför datorn större delen av dagen. Meningen var ju att jag skulle plugga duktigt hela långa dagen, men jag har visst råkat göra lite annat också. (Typ anmäla mig till sm, bloggat, läst bloggar, facebookat, msn-konverserat och annat livsviktigt) Men lite har jag iallafall fått gjort och jag ska försöka sitta ytterligare någon timme eller två så snart jag skrivit klart detta inlägg. Så det är väl bäst att jag gör det då. Avslutar inlägget alltså. Vad har ni för er idag?

Hjälp!

Oh my god! Jag har precis anmält mig till Stockholm Marathon 2009. Hjälp, vad har jag gjort!

söndag 28 september 2008

Återhämtad

Efter en superkort och superlugn (5km på 30:30min) återhämtningsjogg börjar kroppen kännas bra igen och jag börjar ladda för nästa lopp. Det blir Finalloppet i Skatås den 1:e november. Förmodligen blir det årets sista, jag funderar ju eventuellt på att springa Sylvesterloppet på Nyårsafton, men det beror lite på vad jag ska göra i övrigt och om jag är sugen på det då.

Jag kommer dock att dra ner lite på löpträningen redan nu (i den mån jag kan hålla mig borta från den), träna lite mer cykling och annat, men framförallt (försöka) vila lite mer. Vi får se hur det går med den planen. Nu är iallafall planen att hoppa in i duschen och sen äta och sova!

lördag 27 september 2008

It´s over

Lidingöloppet alltså. Den här gången var det inte lika kul.. mer en plåga från början till slut.. Jag vill inte klaga och skylla på något, men jag hade ont i magen, håll, krampkänning i vänster baksida rätt tidigt in i loppet och ont i vänster trampdyna. MEN! Jag slog min gamla tid med över 10min! Jag sprang in under 2:50 vilket var något slags mål.. Lite kul hade det väl såklart varit att komma in under 2:45, men det får jag väl ta nästa år. Jag hade väldigt jämna miltider: 1:a gick på strax under 57min, 2:a på runt 55min och 3:e på drygt 56min trots att jag gick i abborrbacken och backen efter golfbanan! Fattar inte riktigt hur det kan ha gått till, men på något sätt gick det visst. Kanske lite beroende på att jag lyckades plocka fram några sista krafter till en spurt. Det är min starka sida (förutom nedförsbackarna, där är jag ruskigt snabb), hur trött jag än är har jag ändå några sista spurtkrafter. Man kan ju tycka att jag borde använda mig av de krafterna tidigare under loppet, typ i abborrbacken och springa istället för att gå, men det går inte! De där sista krafterna går bara att plocka fram till att använda till en spurt!

Under loppets gång frågade jag mig själv ett stort antal gånger varför jag utsätter mig för sånt här. Att frivilligt genomlida hur lång tid som helst med mer eller mindre smärta! Jag försökte tänka på Sofys mantra "Smärtan är min vän" och lite funkade det faktiskt. Försökte även tänka på mitt eget mantra: Jag är bra, jag är stark och jag kan när det var som hemskast.. Och på något sätt kom jag ju i mål. På en tid mycket bättre än förra året och på en tid som jag åtminstone kan vara liite nöjd med. Men usch vad slut jag var när jag kom i mål. Jag hyperventilerade nästan och det var inte långt ifrån att det kom några tårar.. Hade så sjukt ont i ryggen att jag knappt kunde gå upprätt.. Varför vet jag inte, men nu känns det iallafall mycket bättre.

Som tur är kommer jag snart att glömma all smärta (jag har redan glömt det mesta) och börja längta tills nästa år! Jag har även börjat gå från nöjd till lite pyttelite missnöjd och konstaterat att det bara är att träna hårdare! Sån är jag :D

Ps: Läste att Anna hade sett en skymt av mig! Jag spanade men lyckades inte få syn på henne. Synd, det hade varit trevligt att få säga hej!

Ps igen: Det är väl inte mer än rätt att jag talar om vad Martin sprang på.. Jag fattar inte hur han kan vara så snabb!! Han förbättrade sig med 20min och sprang in på precis under 2:19, endast 4min(!) från den manliga medaljtiden.. (Den kvinnliga medaljtiden ligger föresten på lite väl höga 2:38, kanske något att kämpa mot nästa år..)

Nu gäller det!

Jag är någorlunda laddad redan nu, resten kommer infinna sig när jag står på startlinjen, men framförallt när startskottet har gått och jag äntligen är på väg. Så är det alltid. Innan, precis som nu, känns det alltid lite sådär.. lite småjobbigt och som att jag bara vill får det avklarat. Men jag VET att den känslan kommer ändras så fort jag är igång! Jag hoppas på runners high och ren lycka precis som förra året. Jag förväntar mig det och jag vet att det kommer med rätt inställning! För jag älskar löpning! Jag är bra, jag är stark och jag kan springa snabbt!

fredag 26 september 2008

Jag laddar..

..och det gör man bäst med hjälp av bra musik såklart! Här kommer lite mera ögon (och öron) godis (och då menar jag såklart inte den äldre mannen eller han med tatueringarna :P)

Jag vill ha Marits garderob!

Hon är så sjukt snygg hela tiden! Jag vill också!

Inte länge kvar nu..

Om ett par timmar är det avresa mot Stockholm! Många timmar i en liten och trång bil känns ju inte direkt optimalt, men så är det. Datorn får nog följa med, så ni kommer nog få stå ut med en hel del mer tjat från mig! Men nu måste jag packa och fixa lite andra livsviktiga saker (typ läsa bloggar)!

torsdag 25 september 2008

24 timmars spinning


River utmanade mig (och alla andra) att skriva något om Rosa Bandets 24 timmars spinning. Så då gör jag det. Jag vill ju verka för välgörande ändamål även om jag själv inte kommer att vara med. Det hade visserligen varit kul att vara med i något lag och cykla ett par timmar, men i nuläget (och jag har hört att det endast finns ett fåtal cyklar kvar) ser det inte ut som att jag har något lag att cykla med. Men det är en bra grej! Man kan även gå in och skänka pengar till förmån för bröstcancerforskning här. Det kan jag ju göra även om jag inte ska cykla. Gör det ni med!

Status

Snart är två dagar av kolhydratuppladdningen är gjorda. Vägde mig i går morse och ska försöka komma ihåg att väga mig imorn bitti för att se om jag har lyckats lagra in något (varje gram kolhydrat binder nästan 3 gram vatten). Eftersom jag tycker det är jobbigt att trycka i mig massa mat i tid och otid har jag bara gjort lite småjusteringar i maten och kompletterar med två påsar Vitargo om dagen. och så dricker jag en hel del Loadex och stoppar i mig några godisbitar då och då.



Jag börjar längta till på lördag nu!

tisdag 23 september 2008

Formtopp på gång?

Det är fortfarande lite kaos i hjärnan men en lång lunchdate med bästis-Ellen gjorde att saker och ting känns lite lättare och lite mer hanterbart. Tack för det!

En annan sak som också gjort mig bättre till mods är dagens "tömningspass" i Skatås. Ett varv på milen följt av ett varv på femman. Redan från början kände jag att det nog skulle bli rekord idag. Benen kändes superpigga trots att jag ätit extremt dåligt (alltså för lite) idag. Milen avklarades på drygt 54min vilket är väldigt bra för att inte ha maxat helt! Totaltiden blev 1:19:45 vilket ger en pace på 5:18min/km. Inte illa för att vara 1. Jag, 2. Skatås och 3. En dag med förlite mat!

Ledsen att jag inte skriver någon utförligare rapport, men jag har haft fullt upp hela dagen och än finns saker kvar på to-do-listan. (Även ledsen att jag inte hinner kommentera hos någon av er andra söta bloggers.. Men jag läser!). Men mellan all stress och ätande ska jag njuta av att en formtopp kanske är på gång. Detta trots helgens bravader! Tjoho! :D

måndag 22 september 2008

Tankar och träning

Det är väldigt mycket i mitt huvud just nu, ett stort kaos faktiskt. Då är det skönt att få träna och glömma bort alla måsten, funderande och jobbiga saker. Helst av allt skulle jag vilja ge mig ut på ett lugnt och stillsamt långpass för att verkligen få rensa hjärnan lite, men det funkar ju inte så bra med ett Lidingölopp några dagar framåt. Imorn ska jag visserligen springa 15km, men eftersom det är en form av "tömningspass" (i Skatås) kommer jag nog inte kunna tänka på så mycket mer än hur jobbigt det är och hur jag längtar tills jag är i mål.

Ingen löpning idag, men väl cykling i morse och pump nu ikväll. Det är fortfarande kaos i hjärnan, men under träningstiden kunde jag åtminstone koppla bort det mesta och bara fokusera på själva träningen. Så himla skönt och så himla välbehövligt!

Lidingövecka

Att göra:
  • Träna
  • Vila
  • Köpa Vitargo
  • Köpa nyponsoppa, godis och annat kolhydratrikt och lättätet/lättdrucket
  • Ladda mentalt, det mentala är nog min svagaste sida. Även om jag har en järnvilja i mångt och mycket har jag en tendens att inte tro på mig själv tillräckligt mycket. Det ska jag jobba på att få bort! I ena kanten på mitt datorskrivbord finns en slags postit-lapp där det står: "Jag är bra, jag är stark och jag kan!"

Förutom detta väntar en vecka av:

  • Jobb nummer ett på torsdag morgon och förmiddag
  • Jobb nummer två på onsdag kväll
  • Jobb med egena företaget på onsdag dag
  • Pluggande, pluggande, pluggande
  • Fixande med nytt cykelpass
  • Skola hela morgondagen, seminarium och statistikföreläsning (blä!)

söndag 21 september 2008

Baksmälla

Idag har jag varit så sjukt bakis att jag hoppas att jag slipper vara det på ett tag. Jag borde fått min årsranson nu! Efter att ha druckit lite sangria och kanske liite för mycket rödvin blev jag medlurad på en klubb jag nog aldrig skulle sätta min fot på i vanliga fall, och väl där ilurad några lakritsshots. Shots är inte bra för mig, speciellt inte dagen efter! När jag vaknade efter ett fåtal timmars orolig sömn slog hjärtat ungefär lika snabbt som under ett medelintensivt träningspass. Om jag inte hade varit så illamående hade jag kanske orkat hämta pulsklockan och kolla vad pulsen låg på.. Det kändes INTE hälsosamt! Tur att det inte hör till vanligheterna att jag festar loss så här mycket. Det brukar väl bli en eller ett par sådana här kvällar (med tillhörande baksmälla) per år, resterande partyn brukar gå lite lugnare till väga..

Således ingen träning idag vilket passar mitt Lidingöupplägg utmärkt (Att festa loss SÅ HÄR MYCKET ingick dock INTE i planen). Imorn hoppas jag att jag får cykla på morgonen och på kvällen väntar body pump. Nu ska jag laga sojakorvstroganoff, vilket jag nog aldrig har gjort förut. Ska bli spännande att se hur det smakar! Antagligen inte lika som mammas..

Uppdate: Men det var ju trots allt en väldigt rolig kväll! Så det känns ok ändå :P

lördag 20 september 2008

Hjälp barnen!


Childhood och Vattenfall vill främja debatten om utsatta barn i världen. Vattenfall skänker 20 kronor för varje inlägg du gör i din egen blogg som länkar till uppdragbarn.se. Pengarna går oavkortat till Childhoods verksamhet.

466 bloggar har hittills länkat till Uppdrag barn och därmed samlat in 9 320 kr. Bättre än så kan vi väl!

fredag 19 september 2008

TGIF!

Fredag och första uppgiften i en av kurserna är inlämnad och klar. Så himla skönt, nu kan jag ta helg! Enligt den ursprungliga planen stod morgonjogg och eftermiddags-backträning på schemat, men eftersom Armyn inte gick så fasligt bra igår (skitdåligt på ren svenska) och jag inte kände mig helt på topp väljer jag att ta mig ut på en lugn lite halvlång tur senare i eftermiddag istället. Ingen morgonjogg och inge backträning alltså. Att det inte blir någon backträning betyder att det inte blir några mer kvalitetspass innan Lidingö, nu ska jag bara köra relativt lugna pass fram till nästa lördag. (Förutom cykelpasset jag planerar att gå på imorn och kanske body pumpen på måndag, men det är ju inga löppass så de räknas inte.) Eller nu ljög jag lite, hade ju tänkt mig ett slags "tömningspass" inför min egen modifierade kolhydratuppladdning också. Men förutom det då.



I helgen ska jag mest ta det lugnt och ta hand om mig själv. Martin åker bort så jag har mf (mansfritt) från lördag morgon till söndag kväll vilket faktiskt ska bli rätt skönt (även om jag självklart kommer sakna honom lite också). Ibland behöver man vara bara med sig själv! Fast helt själv ska jag ju inte vara, jag ska ju på 25+25+25 års fest! Nice! Gäller att ta det lite lugnt med rödvinet bara, vilket jag inte är så himlans bra på, det är ju så gott! :D (Lite många utropstecken där, men sån är jag!)

torsdag 18 september 2008

Testing och tjoho!

Efter att ha jobbat mellan 06 och 13 tyckte jag att det var dags att testa hur kroppen egentligen mår. Detta görs såklart bäst genom en kort och lugn springtur i ett härligt höstväder! Imorse när jag vaknade var jag lite täppt i näsan men kände mig pigg i övrigt (förutom det faktum att klockan bara var 05:00 och jag sovit för få timmar). Fatta hur glad jag blev! Så fort jag slutat jobbet gick jag hem, bytte om och gav mig ut. Kändes lite stelt i början, men det berodde nog snarare på höstkylan än på uppehållet (två dagar är ju ingenting!). Med en helt normal puls lufsade jag fram i ett skönt och behagligt tempo, glad och nöjd över att kroppen verkar vara som vanligt. Då fick jag helt plötsligt syn på Susanna på sin cykel! Ett trevligt avbrott på sisådär 5min innan jag lufsade vidare på min runda. När jag kom hem och funbeat räknade ut farten åt mig visade det sig att jag inte alls luftsat så himla mycket. En genomsnittsfart på 5:25min/km är lite snabbare än jogg för mig, något mittemellan lätt- och medelhård distans ungefär. Det är ett bra tecken så ikväll blir det Army training!!

onsdag 17 september 2008

Nu är det fint hemma hos mig

Istället för att plugga har jag nänligen gjort följande:
- Tvättat
- Rensat avloppet i badkaret
- Dammsugit
- Plockad undan saker som legat på fel ställen
- Satt upp några bilder på väggen i sovrummet

Jag har även:
- Sovit
- Laddat upp bilder på Facebook
- Fixat lite med ett nytt cykelpass
- Varit förbi jobbet och hämtat en nyckel
- Handlat lite saker som fattades till middagen
- Lagat och ätit middag

Det kanske är dags att plugga lite nu då. (Fast jag satt faktiskt en dryg timme mellan allt fixande)

Bättre

Idag känner jag mig faktiskt mycket bättre. Jag känner inget i halsen, är inte alls lika igentäppt i näsan och snorar inte alls lika mycket som igår. Ytterligare en dags totalvila med massa frukt, te, glass, strepsil och näsdukar kommer nog göra susen. Imorn ska jag träna army, så det så! Att vila idag passar mig faktiskt väldigt bra eftersom jag har sjukt mycket pluggande att ta tag i. Då jag sov till åtta, gick ner med tvätten och sen la mig och sov till nio har jag dock inte riktigt kommit igång än. Men det kommer.. Förhoppningsvis..

tisdag 16 september 2008

Blä!

Jag har inget flow längre. Imorse vaknade jag genomförkyld. Fan, det går ju inte!

måndag 15 september 2008

Flow

Egentligen borde jag kanske börja dra ner på träningen redan den här veckan då det är mindre än två veckor kvar till Lidingö nu. Men det kommer inte att funka. Jag är inne i värsta flowet och all träning, både löpningen och den övriga träningen, är så kul! Kommer verkligen få tvinga mig att hålla mig till planen nästa vecka!

Jaja, idag var det som sagt löpning och pump som var planerat, vilket det också blev. Löpningen gick bra, men det kändes lite i benen att det blivit lite väl många dagar (5) i rad utan vila nu. På pumpen nu ikväll bjöds det på den nya koreografin och till min stora glädje är axellåten lite lättare, så nu kanske jag äntligen kan öka lite! Även bröst kändes lättare så även där kan jag nog öka redan nästa vecka.. Bicepskoreografin är lite speciell, efter ungefär halva låten ska man lägga på massa mer vikt och köra en roddvariant. Eftersom jag är relativt stark i den övningen la jag på 3,5kg extra på varje sida vilket nästan var lite för lätt. Men. Sen skulle vi visst köra lite bicepscurl igen vilket inte var det lättaste med 8,5kg på varje sida.. Men det coola var att jag nästan orkade hela låten ut ändå! Jag kände mig som värsta starka superwoman! :D

Imorn väntar välbehövlig vila för kroppen, men desto mer jobb för hjärnan.. Först pluggande och sen jobbande på eftermiddan. Nu väntar dock sängen, god natt & sov gott!

Tråkigt

Cykelpasset blev inställt på grund av för få bokade. Tråkigt! Jaja, så är det ibland. Jag får börja promota mitt pass varje gång jag är på gymmet och tvinga folka att boka in sig. Och nu får jag väl springa istället. Det går ju bra det med. Sen ska vi jobba, jobba, jobba med Premera. Att lära oss bokföring och fakturering står på schemat idag. Plus massa mer. Ikväll tänkte jag body pumpa. Det är min dag det, hur ser Er ut?

söndag 14 september 2008

Så himla supersöt!

En mycket oskyldig vovve som grävt bland tomatplantorna
(Bild lånad från Pappa & Maria)

lördag 13 september 2008

Träningsstatus

Backträning och långpass.

Backträning igår, den vanliga backen i Skatås. Denna gång halva, det vill säga kort backe, 3 serier med 5 intervaller i varje. 2 minuter mellan varje serie. En 150m lång backe, lite småsega ben men ett bra löpsteg. Så kan man sammanfatta gårdagens träning. Plus den obligatoriska löpskolningen och därefter lite yoga hemma på golvet.

Om en timme tar jag cykel till Skatås igen, den här gången för långpass. Idag blir det dock ett lite kortare pass, inte 28km som förra helgen. Antagligen blir det 18km, ett varv på 10:an och ett varv på 8:an. Jag har äran att få sällkapa med Ellen (Och Martin på vägen dit, sen springer han någon annan typ av pass i sitt eget tempo (varför kan inte jag springa lika snabbt?)), så det kommer bli ett lugnt och behagligt prattempo. Hon kommer envisas med att bara orka springa milen, men jag ska nog lyckas övertala henne om att hon orkar mer än hon tror och dra med henne runt åttan också! Om jag mot all förmodan inte lyckas kanske det blir milen igen, det beror lite på hur kroppen känns.

Lite roligt det där med hur jag för ett år sedan tyckte att 16-17km var långt, nu tycker jag knappt att det är ett långpass. För att klassificera ett pass som långpass vill jag helst att det ska vara 18km (som idag), ett lagom långpass ligger mellan 20-23, medan pass som är längre än så klassificeras som längre långpass. Hur kommer det se ut om ytterligare ett år då jag tränat för och (förhoppningsvis) genomfört ett marathon? Jaja, dags att blanda sportdryck!

Ha en superbra lördag sötnosar!

fredag 12 september 2008

Ett dåligt och ett bra

Jaha. Kroppen vill tydligen inte springa fort igår, inte viljan heller för den delen. Iallafall inte tillräckligt mycket. 2,5km låter ju lätt som en plätt men igår var det låångt och seegt. Jag hade sträcka 3 och var inte så smart att jag fortsatte uppvärmningen utan stod mest och väntade på min tur och blev kall.

Fort iväg på stela och ovilliga ben men med ett ok tempo. Efter något som kändes som en halv evighet skymtade jag en skylt långt där borta. Jag vet inte vad jag hade väntat mig att det skulle stå på den, men nog trodde jag att jag hade sprungit längre än 1km! Kollade klockan som stod på 4:20 ungefär och tänkte att det var ok. Sen måste något ha hänt med både kroppen och viljan för nästa gång jag kollade klockan (såg inga fler km-skyltar, tror inte det fanns några fler) stod klockan på drygt 9:30 och det var en bra bit kvar till mål.

Det var mentalt jobbigt att inte ha någon draghjälp! Jag sprang visserligen ikapp och förbi en hel del, men det var glest mellan oss och det kändes så sjukt segt!! Tillslut närmade jag mig äntligen målet och försökte mig en spurt, men det gick inget vidare, orkade inte öka förän precis på upploppet. Klockan stannade någonstans strax efter 11:45 minuter, vilket ger en pace på 4:42.

När jag kom hem var det första jag fick höra: "Nästan 12 minuter, nej det var ju inte så bra" Haha, vilket stöd :D Men det gör inget, det var ju inte bra. Inte mycket snabbare än tjejmilen och midnattsloppet som var 4 gånger så långt!

Jaja, tur att army training stod på schemat efteråt så att jag fick ut min ilska! Spytrött med en gainer plaskande i magen och en banan halvvägs upp i halsen tog jag mig igenom passet. Hade pulsklockan på mig och den visade vad jag trodde, pulsen var hög mest hela tiden, även fast det var mest fokus på styrka och inte lika mycket på konditionen. Maxnotering på 89%. Är det inte härligt så säg?

torsdag 11 september 2008

Gårdagens middag & dagens lunch




Status

Tidigare: 8,5km lugn och skön morgonlöpning i gryningen med favvomusiken i öronen.
Nu: På plats i skolan för att plugga (har dock bara läst bloggar hittills)
Senare: Äta mumsig lunchlåda bestående av våfflor med keso, hallon och blåbär.
Ikväll: Springa en stafettdelsträcka på 2,5km - scary! Vilket tempo springer man i??

PS: Igår var jag huslig och bakade samtidigt som jag gräddade våfflor. Bilder och recept kommer senare!

onsdag 10 september 2008

Vilodag fast ändå inte

Idag får mina duktiga ben och mitt trogna hjärta lite välbehövlig vila. Hjärnan får däremot jobba lite extra. Jobb halva dagen, sedan lite pluggande (jag har iallafall suttit en timme nu..) och ikväll väntar storhandling. Fast när det gäller det senare får ju armarna jobba lite, kassarna med mat ska ju bäras hem. Angående pluggandet så har jag än en gång insett att jag inte får något gjort när jag sitter hemma. Imorn tänker jag därför sitta i skolan hela dagen, från halv nio när biblioteket öppnar till sent på eftermiddagen. Då ska jag väl åtminstone en av uppgifterna undanstökade.. (Jag hatar vetenkapliga metodkurser!!!)

Om någon har förslag på vad jag ska göra min ämnesfördjupning (och därmed bakgrunden till D-uppstasen) i tar jag tacksamt emot tips! Det enda jag vet är att det ska vara något inom idrottsnutrition, men vad?? I förra C-uppsatsen undersökte jag (vi) elitidrottande ungdomars kunskap om kostens betydlese för prestationen (sammanfattning finns länkad i högerspalten), ska jag spinna vidare på detta eller ska jag välja något helt nytt? Hjälp!

tisdag 9 september 2008

53:25..

..lyder det nya rekordet. Det gamla rekordet på 54:20 krossades i eftermiddag, trots att jag inte maxade. Åtminstone inte från början, man måste ju bli lite varm först och för mig tar detta runt tio minuter, kanske en kvart. Under dessa minuter går det mest uppför, men även en hel del neråt mot slutet. Mellan kilometer tre- och fyrakilometersmarkeringarna lutar det uppför i princip hela tiden. Men sen kommer ett parti där man kan springa på lite mer. Mot slutet går det sedan lite upp och ned igen.


Att mitt personliga rekord på milen är 47:32 säger en hel detl om hur kuperad denna mil faktiskt är. Även om det självklart inte går att jämföra tävling med träning, iallafall inte för mig. 53:25 är en tid som är till för att slås, kanske inte den här säsongen, men väl under nästa!

Jag är en dålig student

Åh! Jag har ingen diciplin! Jag måste verkligen börja ta tag i pluggandet nu för att slippa få miljarder saker att göra på en gång senare. Men istället sitter jag vid datorn och bloggar, facebookar, funbeatar och har till och med börjat fundera på att ta fram dammsugaren och börja städa. Tänker:

"Jag ska ju ändå till skolan på föreläsning i eftermiddag, det räcker ju för idag"

Att jag inte läste en rad igår och antagligen inte heller kommer göra det imorn när jag ska jobba halva dagen förtränger jag liksom.

Hm.. Att städa är ju också ganska bra.. Speciellt eftersom min prins fyller år idag (han är gammal på riktigt nu) och då är det ju bra om det är fint här hemma. Och det skulle ju vara kul att hinna med en sväng på stan innan skolan.. Lite shopping som muta.. Ja! Och fundera på val av ämnesfördjupning (och därmed uppsatsämne) kan jag ju göra samtidigt! (Som om det skulle hända)

Usch vilken dålig student jag är!

måndag 8 september 2008

Done

Ja det gick ju bra det där. Jag är nöjd med mitt livs första cykelpass även om saker givetvis kan bli bättre. Men man kan ju inte vara proffs från början.. 45min extensiva intervaller (36min effektiv cykling), 3 intervaller a´6min och däremellan 3min vila bjuds man på om man kommer på mitt morgonpass. Kom precis på att jag glömde säga åt de fyra personer som kom idag att äta någonting så fort som möjkligt. Hur kunde jag glömma det? Återhämtningsmålet är ju min bäbis! Jaja, jag får hoppas att de är kloka människor och gör det ändå!

Nä, dags att jobba med Premera (egna företaget), den riktiga bäbisen! :D

Snart cykeldags

Halva frukosten är uppäten (andra halvan plus lite mer äter jag efter passet) och om en timme håller jag mitt första cykelpass någonsin. Om det kommer någon vill säga. Det ska bli kul men jag är lite nervös också. Fast mest ska det bli kul. "Jag är bra" är mantrat jag försöker rabbla.

söndag 7 september 2008

28km terräng

Trots att jag väldigt olägligt fick jordens mensvärk ungefär en halvtimme innan det var dags att ta cykeln till Skatås så klarade jag av att ta mig runt alla 28km. Två var på den väldigt kuperade milen och sedan ett var på den lite mindre kuperade åttan. Med hjälp av en halv Vitargo Endurance bar, massa rosa (såklart) sportdryck (Dahlblads skogshallon, mums!) och en vilja av stål går det mesta.

Trötta ben och ett trött huvud

Min vana trogen blev jag snabbt kissnödig och efter första varvet på milen fick jag springa in på gymmet och låna toan. Efter varv två var jag tvungen att fylla på mina flaskor med lite mer sportdryck, men förutom dessa korta pauser var jag igång hela tiden. 2:42 stannade jag klockan på (stängde av den under kiss- och påfyllningspauserna), vilket ger en pace på 5:47. Ett bra resultat med tanke på att jag medvetet tog det lugnt. Med välfyllda glykogenlager och tävlingsadrenalin kan jag nog klara av att hålla lite högre tempo så jag tycker att jag borde kunna slå förra årets Lidingötid med ganska många minuter. Då hade jag inga ambitioner och inget tidsmål, men sprang ändå in på 2:58, vilket var mycket bättre än jag vågat hoppas på. Det ska bli spännande att se hur det går i år. Springer jag in på en tid under 2:55 är jag lite nöjd, under 2:50 lite mer nöjd. Tror jag.

Långpassladd

Igår var det ju halvmarathon i Stockholm och jag hade väldigt gärna varit med. Nu var jag ju inte det, blir lite väl mycket att åka till storstaden tre gånger på en måndad. Jag ska springa långt idag istället. För mig själv (varför är det aldrig någon som sprigner i samma tempo som vill följa med?!) i backiga Skatås. Målet är 28km, två var på 10:an och ett varv på 8:an. Om det blir så återstår att se. Det beror på hur stark jag är mentalt idag. Det är tråkigt att springa så långt själv.. Men jag ska nog klara av att övertala latmasken om fördelarna med att ha fått till ett såpass långt långpass, i terräng dessutom, innan Lidingö. Bara det inte börjar regna, då blir det med ens mycket svårare att motivera sig..

fredag 5 september 2008

Supereffektiv!

Innan jag delar med mig av receptet på Martins mammas supergoda vitkålssallad måste jag bara få skryta lite om mig själv. Jag har varit så himla effektiv idag och fått massor av saker gjorda! Allt som oftast är jag tvärt om, väldigt ineffektiv, men ibland får jag ett ryck och fixar massor av saker på en gång. Jag har:

1. Letat rätt på en doktorsavhandling och en vetenskaplig artikel (fast det sista var ju inte så svårt, bara att kolla i min artikelpärm) som behövs för några skoluppgifter.
2. Mixat och koreograferat klart den slutgiltiga versionen av mitt pass (kan det bli måndag snart så att jag får det första, hemska, passet gjort?!).
3. Ringt en vän som fyller 27 år idag (grattis igen!)
4. Shoppat 30 års present till min prins. Tyvärr kan jag ju inte avslöja vad det är, ni får vänta tills han har öppnat paketen på tisdag.
5. Impulsshoppat skor för 98kr till mig själv (på hm of course). Kanske inte världens snyggaste, men jag var i akut behov av ett par skor att ha innan stövelsäsongen börjar.
6. Impulsshoppat två nya teer; ett grönt som heter psyhco lemon och ett svart vid namn choklad mint. Det första dricker jag nu i denna stund och jag kan konstatera att det var ett bra köp. Enligt tjejen i butiken är det chili i det, vilket jag tycker gör att det får en speciell men väldigt god smak!

Det enda jag har kvar på min to do list är att bränna skivan med passet på samt cykla igenom det från början till slut. Sen ska jag köpa en stor påse smågodis och parkera mig i soffan resten av kvällen. Och dela med mig av receptet då:

  • Strimla ca 1/4 vitkålshuvud, jag använde osthyvel eftersom jag tycker att det blir bäst då.
  • Blanda 0,5dl vatten, 0,5dl rapsolja, några droppar vitvinsvinäger, ca 0,25dl salladskrydda och önskad mängd svartpeppar.
  • Häll dressingen över vitkålen och låt stå i rumstemperatur i någon timme.

I matlådan fanns en vegschnitzel (ibland är det skönt med halvfabrikat) ugnsbakade rödbetor och sötpotatis som jag marinerat i lite dijonsenap, olivolja, havssalt och dragon.

Beroende

Jag är beroende av vitkålssallad. Recept kommer senare. Nu måste jag rusa!

Jättestor tallrik, ganska stor matlåda

Mumsmums

Roliga saker

1. Fascinerande att träning med bara den egna kroppen som motstånd kan vara så jobbigt och ge så mycket. Än så länge är inte träningsvärken så farlig, jag är mest lite stel och trött i musklerna, men än ropar jag inte hej. Egentligen skulle jag och gårdagens instruktör springa 2,5:an i skatås det snabbaste vi kunde idag som övning inför Lindholmsstafetten nästa vecka. Nu blir det inte av (och det var inte jag som var vek och ställde in :P) vilket faktisk är ganska skönt om jag ska vara helt ärlig. Men inte blir det någon vila för det, idag MÅSTE jag cykla igenom mitt pass i sin helhet, jag kommer inte hinna under helgen. Imorn däremot ska jag inte röra mig mer än det som krävs för att shoppa loss på Ikea.

2. Jag har länge tänkt att jag ska kolla min vilopuls, men jag glömmer alltid bort det alternativt inser att jag inte orkar sova med sändarbandet på mig (har ett sånt där stelt och jobbigt, kanske blir lättare när jag köper ny klocka). Men nu testade jag åtminstone min puls i sittande vila. Den pendlade lite upp och ned och så fort jag såg att den var på väg nedåt blev jag "nervös" och då steg den ju såklart igen. Haha, vad är det att vara nervös för liksom? Iallafall så hamnade den runt 55 slag per minut, vilopulsen borde alltså vara några slag lägre än så. Jag ska försöka komma ihåg att kolla den på riktigt någon dag, men nu vet jag iallafall på ett ungefär och har något att utgå ifrån.

3. Det går att söka stipendier för uppsatser hos riksidrottsförbundet. Eftersom jag har bestämt mig för att fortsätta på min invanda bana idrottsnutrition även på magiseteruppsatsen, har jag nog en ganska stor chans att få ett. Hoppas jag iallafall! Söka ska jag definitivt, fast inte förän till våren.

4. Nu måste jag förka bringa ordning i min stressade hjärna där cykeltankar, pluggtankar, företagstankar, träningstankar, inredningstankar, 30-års-present-till-min-prins-tankar, det-är-så-mycket-jag-vill-ha/behöver-köpa-tankar och hur-ska-jag-hinna-allt-jag-måste-göra?-tankar trängs med varandra. Inte fullt lika roligt.

torsdag 4 september 2008

Träningsglädje! (och lite ångest)

Jag trodde att jag var vältränad. Det tror jag inte längre. Efter att äntligen fått möjlighet att testa army training har jag fått ändra min åsikt något. Det sorgliga (eller roliga beroende på hur man ser det) är att en gång i tiden, då barmarksträning var närvarande i min vardag, var jag bra på sånt här. Jag var stark, smidig, spänstig, uthållig, explosiv och allt sånt som man behövde vara. Kanske inte i Anja Pärsson-klass, antagligen inte heller i Sofia-klass, men jag var definitivt bättre än nu. Idag höll jag mest på att dö, ge upp, springa ut från salen och gömma mig. Alla muskler i kropen, antagligen även muskler jag hade glömt att jag hade (det kommer väl visa sig imorn) blev totalt slutkörda. Kroppen darrade, pulsen var nog nära max (vore intressant att köra med pulsklockan någon gång) och jag flåsade ungefär lika mycket som igår.

Men. Jag är sjukt taggad att bli bra igen! Och faktiskt också peppad till att utbilda mig själv, det är ju nästan ett helt år kvar till nästa utbildningstillfälle och då borde jag väl ha tränat upp mig! Till att börja med ska jag försöka få in ett pass varje vecka, åtminstone 3 gånger i månaden. Tyvärr har inte så många vågat sig på att testa än och ofta ställs passen in på grund av för få bokade. Synd, för det är fruktansvärt bra träning!

onsdag 3 september 2008

Backlöpningen

Ett backpass på totalt 10km och 55:30min inklusive upp- och nedjogg, 15min löpskolning och 15min yoga senare är jag nöjd, trött och glad. Om jag inte hade varit så lat och bekväm av mig kunde ni ha fått se en bild med en leende jag på. Nu blir det inte så, ni får tänka er hur jag ser ut istället.

Förutom att det ösregnade under stora delar av passet är jag riktigt nöjd med min prestation. Lång backe brukar betyda en himla massa mjölksyra och en kamp mellan viljan och latmasken. Idag var viljan superstark, mjölksyran höll sig någonstans i periferin och latmasken sig på mattan. Däremot var det nog något "fel" på mina andingsorgan. Jag flåsade och lät som jag höll på att dö de sista hundra meterna (av totalt ca 300) i varje intervall. Pulsen var uppe på 91 procent av max, vilket är mycket för mig när det gäller backar. Det brukar annars vara så att mjölksyran tvingar mig att sänka tempot och därmed brukar jag inte komma upp högre än 87-88 procent av max.

Löpskolningen gick väl som den brukar göra det är liksom bara att genomföra. Yogan går bättre och bättre för varje gång och idag märkte jag tydligt hur jag blev mjukare och smidigare under det korta passets gång. Härligt! Det kanske finns hopp även för mig.. Måste försöka få in nåt riktigt pass någon gång emellanåt. Synd att att dygnet inte hade fler timmar och veckan fler dagar.

Omotiverad

Ikväll står lång backe på schemat. Jag är INTE motiverad för det. Fast jobbigast av allt känns cykelturen dit i motvind och uppförsbackar.. Ibland är det inte kul att träna, men ska man bli bättre är det väl bara att bita ihop. Och egentligen vet jag att det kommer kännas så himla bra när jag väl är klar med min 8 repetitioner uppför den ca 300m långa backen och får springa mot start- och målområdet igen. Lite löpskolning på det och sen hem för veckans yogaövningar. (Vet inte om jag nämnt det tidgare, men jag har börjat köra några basövningar från senaste Runners World en dag i veckan. Måste verkligen få bukt med mina stela baksidor och osmidiga kropp.) Hoppas det går bättre än föregående veckor. Övning ger ju färdighet sägs det..

tisdag 2 september 2008

Trött på ett bra sätt

Idag har jag hunnit med att träna hela 3 pass. Eller kanske mer 2,5. Morgonlöpning innan jobbet tidigt, tidigt imorse. Det är mentalt jobbigare att kliva upp och ge sig ut nu när det är mörkt ute. Men väl ute vaknar jag fort till liv och morgonens runda var inget undantag. Det blev en skön och behaglig runda i ett väldigt lugnt tempo. Enda minuset var att jag, eftersom jag trodde att det regnade (det såg så ut när jag kollade ut), hade tagit på mig jackan. Även om den är väldigt tunn och andas bra blev det lite väl varmt därinne. Men, men sånt är saker man får stå ut med ibland.




Pass nummer två bestod av body pump. Blev lite besviken över att instruktören blandade från lite olika koreografier. Jag tycker att det kan skilja en hel del mellan dem och att det är svårt att veta hur mycket jag ska lägga på. Som tur var kördes 66:ans rygglåt, jag älskar den och kommer sakna den i nästa koreografi! På det stora hela kändes passet bra och jag ökade på knäböj och bröst. Biceps gick däremot segt och så även axlar (som vanligt). Jag har även konstaterat att jag verkligen måste stärka upp min rygg, det är den som begränsar mig i knäböjen. Idag kändes det knappt i benen (trots totalt 32kg), men ryggen blir däremot riktigt trött. Jag försöker spänna magmusklerna och stabilisera så mycket det går, men det hjälper ändå inte..



Pass nummer tre, eller två och en halv om man så vill, bestod av runt 25 minuters testande av mina låtar till cykelpasset. Eftersom jag körde direkt efter pumpen och var trött körde jag väldigt lugnt. Syftet var inte träningen i sig utan själva testandet.



Nu är jag trött. Fast på ett bra sätt.

Bildbevis

Hos photomotion finns nu bilder från tjejmilen. Jag kan konstatera att min tur nu är över. I de flesta lopp jag sprungit har jag lyckats undvika att fastna på några bilder, men nu gick det inte längre. Jag kan även konstatera att man inte är någon snygging när man springer. Fast tur är väl det, det ska ju synas att man gör sitt allra bästa!

Kamerorna har dock inte bara lyckats fånga mig på bild, jag hittade de flesta av er andra där också. Vill ni se er själva (eller mig) är det bara att leta reda på startnumret via tjejmilen och sen söka efter bilder. Enjoy.

Lite kul att jag har blivit fångad på bild precis när jag springer ifatt Mia :D

måndag 1 september 2008

Stockholm

Helgen bjöd inte bara på löpning. Shopping av klänning (HM as usual) och supersöt tischa från monki som jag tyvärr inte tagit någon bild på.

En inte så smickrande vinkel

Giraff?
Jag fick ju även äran att bo hemma hos Speja med matte och husse!


Efter tävlingar där man ofta stoppar i sig massa sött som sportdryck, gainer och annat blir man (jag) väldigt sugen på salt. Igår var jag sjukt sugen på pommes frites, så det fick bli ett besök på ett ställe där sådant finns innan tågresan hem.


McBean & company, riktigt god!

En annan version

Orkar tyvärr inte ge er någon superlång version av loppet, men några rader ska jag nog få ihop.

Jag kan ju börja med att konstatera att kroppen inte riktigt var på humör för att springa snabbt igår. Förra helgens lopp tog nog mer på krafterna än vad jag trodde. Att ett halvmaralopp kräver några dagars efterföljande vila är ju inte så svårt att räkna ut, men uppenbarligen sliter ett millopp där man legat på max, precis på gränsen till vad man klarar av, mer vila än jag trodde. Eller, det funkar nog rätt bra att träna på ungefär som vanligt, men att tävla igen redan en vecka senare var iallafall inte populärt hos min kropp. Förutom detta krånglar som bekant min näsa, vilket inte heller gör saken bättre. Nu stördes jag visserligen inte nämnvärt av just detta, men jag inbillar mig att det ändå inte var av godo.

För att komma till saken så gick i princip hela loppet sjukt segt! Ingen spänst i steget, ingen ork, inget flow. I mitten, någonstans runt 4-6km, började viljan ge upp och kroppen ta över. Strax efter sju kilometer när det sluttade svagt uppför kändes det som om jag sprang i slowmotion. I nedförsbackarna hämtade jag som vanligt in några placeringar och fick lite ny energi. Energi som tog slut så fort nästa lilla backe tog vid. Jag var väldigt nära att ge upp, skita i allt och börja gå.

På något sätt orkade jag dock tvinga mig att fortsätta, att ignorera rösten i huvudet som sa att det var ok att ge upp. Rösten som sa åt mig att skärpa mig och springa vidare segrade och när jag kom ut på djurgårdsbron förskte jag förberda mig mentalt på den långa och jobbiga backen med efterföljande långa och sega sträcka fram till mål. Jag försökte hålla tempot uppe trots att jag var spytrött och rätt som det var fick jag syn på Mia! Att jag kunde känna igen henne bakifrån, trots att jag aldrig har träffat henne IRL innan, har jag nog hennes IF Linnea-tröja och rödblonda hår att tacka för. Jag fick lite ny energi, ökade farten lite och sprang upp jämsides och sa hej! Fick en massa ny energi av detta och lyckades genomföra en långspurt för att sedan helt utpumpad snubbla in i mål och konstatera att jag sprungit på ungefär samma tid som på midnattsloppet! Hur jag lyckades med detta är för mig oförståeligt! Höll visserligen koll på klockan lite då och d (jag kollar aldrig på klockan vid sista kilometermarkeringen eftersom det bara gör stressad) men tyckte hela tiden att jag "låg efter i planeringen". Stolt över att viljan var starkare än kroppen mumsade jag i mig den supergoda ostkakan, den obligatoriska bananen och allt annat ätbart man fick.

När vi senare under eftermiddagen kollade resultaten fick jag reda på att jag slagit mitt en vecka och en dag gamla personliga rekord med 4 sekunder. Härligt!

(Det blev visst ett långt inlägg)

Det känns lite som att jag alltid försöker hitta bortförklaringar och orsaker till varför jag inte springer snabbare än jag gör. Riktigt så är det inte. Jag är trots allt väldigt nöjd över min prestation och vet att jag inte hade kunnat göra bättre ifrån mig. Jag presterade på toppen av min förmåga även fast kroppen kändes superseg och inte ville vara med. Jag är nöjd och stolt över mig själv!

Förra veckan var det magont, men då kändes benen väldigt pigga och fräscha. Ändå springer jag lite, lite snabbare nu! Med sega ben och på en bana som jag dessutom upplever som väldigt segsprungen. Jag är bra, jag är bäst!

Idag vinner kroppen över viljan (nåja, viljan vill också vila idag) och idag är det vila hela dagen lång. Men sedan fortsätter träningen mot Lidingö. Och nästa sommar ska jag springa milen under 45 minuter, så de så!

Minikorta versionen

Det blev efter mycket slit tillslut ett nytt peronligt rekord. Lyckades kapa hela 4 sekunder och nu ligger alltså det personliga rekordet på 10km på 47:32.

Det haer varit en superbra helg i Stockholm med både lite shopping, god mat och vänner (och löpning då). Är dock väldigt trött, kom hem vid två inatt och nu måste jag rusa iväg till vårdcentralen. Återkommer senare under dagen/ikväll. Stay tuned!

PS. Jag har "bara" 86 olästa inlägg på bloggkoll, det var lite dåligt. Jag trodde det skulle vara typ 200. Vad har ni gjort i helgen egentligen? :D