1:35:20!

Som vanligt har jag underskattat mig själv. Jag trodde nog på en tid ner mot 1:40 och nästan sju minuters förbättring, men att jag skulle förbättra mig med exakt elva och en halv minut trodde jag aldrig! 1:35:20 och en 9:e plats bland damerna!! Visserligen bara 95 startande (varav 94 tog dig i mål) men 9:a! När jag åkte från skatås var jag 10:a, men nu när jag kollade nätet hade resultatlistan uppdaterats.

11 sekunder från 8:e platsen. Jag kunde ha tagit den för jag var nästan ikapp med några hundra meter kvar, men sedan höll jag på att dö och var tvungen att släppa lite. Närmade mig på upploppet men insåg att det var kört. Liite störande är det, men skit samma, jag är grymt nöjd och stolt över mig själv och min kropp!!

Klicka på bilden för att se lite bättre

Men till nästa år bör jag nog träna lite mer terränglöpning för under stiglöpningen hade jag fullt upp med att koncentrera mig på var jag satte fötterna och på att inte trampa snett.. Tappade några placeringar där (dock var det bara killar/män/herrar som passerade), speciellt när det började gå nedför igen. Jag vrickar väldigt lätt mina fötter och kanske borde träna upp stabiliteten i fotlederna också. Så det finns att jobba på. Nästa år springer jag för 1:30! Och topp 5 kanske? :)

Finalloppsdags!

Snart ska det springas! Det ska mest bli kul men också lite jobbigt för jag vet ju hur stressad jag blir i den där monsterbacken (som egentligen inte är en backe utan en stenig och rotig bergsbestigning) när farten är långsammare än promenadtempo. Hoppas på att slippa håll så jag slipper stanna, stå still och gå nedför berget sen och förbättra min tid från förra året med någon minut eller två. Under 1:46:50 är det som gäller. Någon som vågar sig på någon gissning (här eller på facebook)? Själv drar jag till med 1:44:20. Hjälp, tänk om jag inte klarar det, då skäms jag lite :)

Godis, godis, godis

På senaste tiden har det skrivits väldigt mycket om samma saker på de bloggar jag läser. Inte på alla såklart, men på väldigt många. Några exempel är Starbuckshypen (Är kaffet ens gott där?) för någon dryg vecka sedan och kort därefter var det Runners Worlds senaste omslag som hyllades (Jo men visst var det snyggt!). Senaste dagarna har många köpt likadana t-shirts från Röhnisch (lite annorlunda än vanliga träningsplagg) och idag är det godis som är på tapeten. Vad jag ville säga om detta eller vad det säger om mig vet jag inte riktigt, men lite intressant är det :)

Men vad jag egentligen skulle skriva om var nog de där 17 kilona godis som vi svenskar sätter i oss och som är det senaste på tapeten i bloggvärlden. 17 kg, det kanske låter lite mycket? Det tyckte jag också. Först. Sen började jag räkna lite och kom fram till att jag nog äter mer än så! :)

Jag lever (numera, annat var det för längesedan..) efter filosofin att aldrig någonsin förbjuda enskilda livsmedel utan är jag sugen på godis så äter jag det. Ibland blir det fler dagar i rad, ibland går det tio femton dagar mellan men oftast blir det några gånger i veckan.

(Kakor, bullar, glass etc är jag dock väldigt sällan, i princip aldrig, sugen på och äter det således inte så ofta. Chips och liknande har jag väldigt sällan ett sug efter, men är jag på fest eller liknande tackar jag inte nej. Och äter jag bara regelbundet och tillräckligt mycket så blir jag inte sugen på godis heller, utan när godissuget sätter in är det ett säkert tecken på att jag ätit förlite i förhållande till mitt behov. Och så blir det ju en hel del när jag kolhydratladdar inför lopp. Kolhydrater i koncentrerad form är liksom lite lättare att få i sig än att äta pastaportion efter pastaportion hela dagarna.)

17kg på ett år blir i genomsnitt drygt 300g i veckan. Det låter inte så mycket, så jag tror nog att jag äter mer än 17kg på ett år faktiskt. Eller åtminstone ligger jag nog där runtomkring.

Vet ni vad jag gör nu? Precis! :) (Jag äter godis)

PS. Vegetarian är jag av etiska skäl och de gånger jag varit sugen på kött under de sju år jag avstått från det kan lätt räknas på några fingrar.

Engelska choklad- och hallonscones

Fick en önskan om receptet på sconesen. Nu blev det dock inte dessa just ikväll för jag glömde köpa choklad. Men jag har gjort dem tidigare och jag lovar att de är mumsiga!

Ingredienser (8 portioner)
8 dl vetemjöl

0.5 tsk salt

1.5 tsk bakpulver

0.5 dl råsocker

125 g kallt smör

1 ägg

2 dl mjölk

100 g hackad mörk choklad 70%

150 g frysta hallon

(Vispat ägg och råsocker till pensling)

Gör så här
1. Blanda vetemjöl, salt, bakpulver, socker i en bunke.
2. Tärna smöret och nyp ihop med de torra ingredienserna.
3. Vispa samman ägg och mjölk och hacka chokladen i små bitar.
4. Blanda vätskan och chokladen i de torra ingredienserna till en deg.
5. Blanda försiktigt i de frysta hallonen utan att de går sönder.
6. Platta ut degen till cirka 3 cm tjock på mjölat bakbord och stansa ut runda scones eller skär i trekantiga bitar.
7. Lägg dem på en plåt med bakplåtspapper och pensla med uppvispat ägg och strö över lite råsocker.
8. Bakas i ugn 250 grader till gyllene färg, cirka 10 minuter

Tempo, pyramid och scones

Det blev inget snabbdistansspringande igår. Dels hade jag flow med mitt cykelpassfixande och dels kom en jobbig huvudvärk smygande. Jag gav mig dock ut på en runda i min ensamhet lite senare istället. Tanken var att se vad kroppen kände för och det visade sig vara något slags progressivt tempopass. Inga jättehöga hastigheter, men slutade iallafall på runt 4:45 tempo sista kilometerna före nedjoggen. Det var skönt ute trots att det var höst och mörkt och benen mådde bra förutom en konstig träningsvärk på framsidan av underbenen, typ ner mot foten. Förstår inte vad jag sysslade med på armyn i tisdags men något konstigt gjorde jag uppenbarligen för det hör inte till vanligheterna att jag har träningsvärk där.

Kanske blir det hallon- och chokladscones ikväll?

Jag fick hur som helst klart mitt pass, en pyramid i tre (fyra med uppvärmningen medräknad) trappsteg upp (där de nedersta trappstegen är längst men lättast och översta alltså kortast men jobbigast) och sedan likadant ner på andra sidan. Jag kör mina pass i tre veckor denna terminen och sedan byter jag upplägg. Helt ärligt har jag inte funderat så jättemycket på om just tre veckor är det mest optimala, men tre veckor kändes bra och känslan är viktig. Jag började terminen med en uthållighetsklass där tanken är att man ska hålla en jämn intensitet hela passet och jag tippar på att de allra flesta valde att lägga sig i den nedre delen av pulszonen (75-85%). Sedan ökade jag upp intensiteten något med extensiva intervaller där vi körde 5x4min på 85% med 2min (aktiv)vila mellan. Nu ökade jag alltså upp intensiteten ytterligare lite genom att toppen av pyramiden består av 2min på 95% (De andra stegen på 65, 75 respektive 85%). Jag hoppas verkligen att deltagarna har tagit till sig något om mitt tjat om mat och äter något innan passet. (Ja jag har frågat, men man vet aldrig.)

Resten av dagen består av fixande, matshopping, balance och te- & sconeskväll med trevligt sällskap. Det blir nog en bra dag trots några halvjobbiga och halvtråkiga saker att fixa med tror jag. Hoppas ni också har en bra torsdag och att solen skiner även på er!

Den är ju som gjord för mig!!!

Jag bjuder på att jag ser helt psyko ut :)

Uppdate träningsplan

Jag hade faktiskt mobilen med mig när jag sprang i lördags..

Idag är jag jobbledig, men inte ledig i bemärkelsen att jag kan göra vad jag vill. Eller jo det kan jag ju egentligen, men jag har väldigt mycket att fixa och trixa med så det är full upp från morgon till kväll. Det är mail som ska svaras på, mail som ska skickas, jobb som ska letas upp och sökas (om det hittas något), cykelpass som ska planeras, lägenhet som bör städas, räkningar som ska betalas och saker som ska planeras. Och så ska jag springa lite hade jag tänkt. Just nu har jag flow och har fått väldigt mycket gjort på de tre timmar jag varit vaken. Att sova närmare nio timmar var tydligen bra för min effektivitet. Veckans enda sovmorgon togs tillvara på och det var nog ett bra val.

Om vi koncentrerar oss på tränngen för en stund så är det ju tävlingsvecka denna vecka och alltså tränas det inte särskilt mycket. Eventuellt hänger jag på projekledaren på snabbdistansträning med gbgvarvet (om man får det även fast man inte ska springa själva loppet, men det ordnas nog) men väljer den lätta gruppen för att inte riskera att ryckas med i ett alltför högt tempo och slita ut mig totalt. Imorn blir det min morgonklass plus body balance med tvåan i roller race. Vila fredag och finallopp lördag. Jag vet inte riktigt vad jag satsar på för tid, men slå förra årets med marginal ska jag göra iallafall.

..det var dock inte lika vackert väder som veckan innan.

Månaden framöver ligger sedan fokus på uppbyggnadsträning, återhämtning och fysiskt och mentalt ladd inför marasatsningen som börjar vecka 49 (30:e november). Mycket yoga/balance, core, (grenspecifik) styrka och bara några få löppass. De löppass som springs ska i princip bara vara lugna. På måndagarnas träning med min löpgrupp kommer jag mest lägga tid på coaching men deltar jag i kvalitetsträningen blir det lugn och sansad sådan.

Jag har legat rätt lågt mängdmässigt den senaste månaden, både vad gäller antal pass (både löpning och övriga), antal kilometrar och intensitetsmässigt. Helt enligt plan. Kommande månad kommer se ut ungefär likadant tids/mängdmässigt, men löpningen trappas alltså ner ytterligare till förmån för övrig träning. När december är här kommer jag sedan fortsätta med min uppbyggnadsträning men även addera löpningen som kommer att se ut ungefär som Szalkais 3:30-program. lite modifierat men målet är att klara av tider och tempo som anges. Kanske ökar jag på antalet kilometrar eftersom jag känner att jag både behöver och klarar av mer.

Shit vad kul det här ska bli!! Jag ser verkligen fram mot min resa mot nya mål!!

Trötta ögon men pigga ben (hoppas jag)

Tidiga morgnar och sena kvällar får mina ögon att vilja stänga sig hela tiden. Många tankar och funderingar på framtiden får hjärnan att snurra lite väl mycket. Fast ändå känns det ganska bra. Och jag tror att benen är pigga. Hjärnan var inte pigg på backträning i trehundrametersbacke igår och turligt nog (eller det beror ju såklart på ur vilken synvinkel man ser det hela) var inte mina springdeltagares hjärnor det heller. En lugn och skön runda i ett mörkt och småregnigt östra Göteborg blev det istället. Benen var pigga då och jag hoppas på samma känsla senare ikväll när jag instruerar army. Fast instruerar och instruerar, det känns mer som att jag leker sadist, men I like it.

Tills dess fortsätter jag fila lite på min framtidsplan och ler lite i smyg. Även om mycket är osäkert och jag egentligen inte vet någonting så känns två saker bra. Bra och pirrigt. Och lite småhemligt, men tids nog visar det sig hur dessa två helt olika delar av livet blir. Men jag fixar på som sagt. Letar jobb och planerar ett partypass i form av en tävlingsklass cykel. Sen får jag göra några pushups och lite upphopp. Inte så många som jag skulle önska, men det är faktiskt roligt att leka sadist också. Mjölksyra blir till endorfiner som smittar av sig även till mig. Vad gör ni en mörk tisdagskväll?

Insamlingen fortsätter!

Kollage lånat från Sara som det liksom Annika (längst till vänster) alltid är lika kul att träffa! Suddig jag där framme på scenen och några av mina bästa vänner Erika (som borde skaffa blogg) och Susanna. Tänk vad bra saker bloggen för med sig!!

Hjälp till att samla in mer pengar än förra året, det vill säga mer än 112000kr! Just nu ligger summan på 80998kr, men då är inte alla pengar från försäljning av bullar, pannkakor, kaffe och annat stort och smått inräknat. Klicka här och läs om hur du går tillväga för att skänka en liten peng eller två. Kan jag så kan du!

Rosa spring

Jag har sovit lite och försöker nu klura ut hur jag ska spendera resten av dagen för att på bästa sätt orka upp halv sex imorn bitti. Jag tror det blir en liten stunds vila till följt av lite mat, godis, te och kanske tv för en gångs skull. Jag är rätt trött men jag ska inte klaga. Jag har ju trots allt sovit några timmar i min säng inatt tillskillnad från arrangörerna och de som varit uppe och cyklat hela natten.

Jag inväntar bilder från mitt pass och lite annat, men tillsvidare får ni se bilder från när jag sprang på det underbara rosa bandet med Susanna bredvid mig. Vet inte vad det var med det där bandet men jag antar att det inte var på grund av att det var rosa som det var så bra. Nej, det var något annat. Det liksom sviktade när man sprang tillskillnad mot alla stumma och hårda band jag tidigare sprungit på. Att jag sedan fegade och hade noll lutning på det bidrar nog också till den lätta känslan. I vanliga fall har jag minst 1% (eller är det grad?) lutning för att likna uteförhållanden mer. Nu bara svävade jag fram, och detta klockan sex på morgonen, coolt!

I den rosa världen

Nu är klockan sju och jag har förutom mitt eget pass sprungit 6km på det rosa löpbandet. 6km och därmed 60kr till insamlingen skrapade jag ihop. Mitt pass gick helt ok. Inte mitt livs bästa pass men absolut inte det sämsta heller. Tyvärr började skivan hacka men hjälten Emil fixade så jag kunde köra klart passet :) Typsikt att en sådan sak ska hända just idag. Det har aldrig hänt innan men självklart just idag. Men, men, det löste sig ju och vi tog oss ända upp på toppen av det höga berget och spurtade in i mål.

Nu har jag tagit en snabbdusch och ska cykla Jims mindpass följt av bodybalance om en knapp timme. Om jag har ork och mental energi kanske jag springer ytterligare en halvtimme på bandet också, vi får se. Bilder mm kommer i eftermiddag men tillsvidare kan ni kolla in en fin bild här! Det är så mysigt i den rosa världen!

Den rosa helgen

Så var den här då den rosa helgen som det skrivits flitigt om i bloggar i allmänhet och här i synnerhet. Det ska bli jättekul att i en av de tjogofem timmarna få sitta längst där framme bland de 60 cyklarna. Det ska bli jättekul att få göra detta till massa bra pop och electropop från stan och det ska bli jättekul att få göra detta till förmån för en bra sak. Att hela eventet är rosa gör ju inte heller saken sämre, rosa är ju liksom jag.

Tyvärr kommer jag dock inte att delta på så många fler pass än mitt eget. Det lutar åt ett cykelpass till och en halvtimme på det rosa löpbandet. Och självklart body balancen, mitt nya knark. Rosa spring, balance och cykel, bara army som fattas så hade jag varit i himlen. Anledningen till att jag inte kör fler klasser är dels att jag behöver ta det lite lugnt för att kunna prestera någorlunda nästa helg (Även om jag inte direkt tar det på blodigaste allvar så vill jag satsa lite mer än förra året och krossa nuvarande tid. Det kommer visserligen itne vara så svårt då jag, förutom den oseriösa uppladdningen, fick stanna och stå still en stund samt gå några minuter på grund av fruktansvärt håll.) och dels för att jag ju inte känt mig riktigt på topp under veckan. Plus att jag ju som alltid har mitt ständiga pengaproblem. Även om pengarna oavkortat går till välgörenhet bör jag nog se till att välgöra (?) mig själv först och främst.

Planen nu är att springa en lugn och kort sväng i skogen om någon timme (jag har inte sprungit sedan i måndags och börjar få allvarlig absinens) för att sedan åka in och kanske smygkolla lite på det hypade passet (blink, blink), hänga lite i den rosa världen och kanske bubbla lite. Sedan hem och fixa klart det sista med mitt eget pass och sova några timmar. Tur att man ställer om klockan, då kan jag sova en timme längre! Klockan nollfyranoll imorn sitter jag på plats allra längst fram i den rosa salen och spelar exempelvis det här, det här och det här.

Ha en superhelg!

Kort friskrapport

Jag verkar ha klarat mig även här gången (peppar, peppar, ta i trä eller hur man nu brukar säga) för även om jag var trött och seg imorse så har jag inte blivit sjuk. Detta trots avsaknad av min huskur! Men det kanske räckte med rött te med ingefära med honung i. Eller så var det bara inbillning igår. Blåsan på underläppen är dock kvar (ja, det låter kanske lite äckligt, men jag är inte så känslig av mig) men den har krymt som tur är. Jag fortsätter att kurera mig men mest jobbar jag.

Dåliga tecken

• Jag har fått en förkylningsblåsa på underläppen
• Jag nyser hela tiden
• Jag har varit iskall hela dagen
• Jag har en dålig känsla i kroppen
• Jag har varken marinerade vitlöksklyftor, glass eller någon som kramar mig hemma (min huskur mot förkylningar)

Jag får hålla tillgodo med te med honung i tillsvidare. Imorgon bitti ska jag köpa glass och marinerade vitlöksklyftor. Det där med någon som kramar mig (och gärna pysslar om mig och skämmer bort mig också) blir ett något svårare problem att lösa. (Jag nöjer ju mig inte med vem som helst.) Men jag jobbar på det.

JAG KAN INTE BLI SJUK NU!!! Det är rosa cykling den här helgen och finallopp nästa. INTE ett bra läge!

Cyklar vidare

Imorse fick jag testa på det här passet. Det var en lite annorlunda upplevelse. När jag gick grundutbildningen till cykelinstruktör körde vi en liknande grej fast ännu jobbigare. Det var nog det jobbigaste cykelpass jag kört någon gång.

När jag slutat jobbet ikväll tänkte jag cykla igenom mitt eget Rosa Bandet pass. Sen ska jag sova för jag är dödstrött.

Jag har fått så långt hår!!

Idag är det en viktig dag, nämligen vilodag. Jag fixar på med mina vanliga sysslor (letar jobb, fixar med pass, bloggar, lägger för mycket tid på att göra ingenting, försöker ta mig framåt med mitt företagande mm) innan jobb 16-21.




Snart dags att färga håret också ser jag..

Jag har även hunnit med att konstatera att mitt hår växer sjukt snabbt. Jag tror det växer snabbare ju längre det blir, för nu har det helt plöstligt blivit jättelångt!

Måndagstusingar

På måndagar blir det oftast någon form av kvalitetsträning eftersom det är då jag håller i löpträning för mina duktiga killar (Var tjejerna har tagit vägen kan man ju undra, men att vara ensam (nåja inte alltid, men idag var jag det) med 6-7 killar är väl ganska roligt? :)

(Jag brukar i och för sig inte alltid vara med just under den kvalitativa delen av passet eftersom jag oftast vill lägga energi på pepp, push och teknik så jag ljög nog lite när jag skrev det där om att måndag betyder kvalitetsträning. (Fast ofta lägger jag ju in egna kvalitetspass på måndagar, så kanske inte ändå.. ja ni fattar :) )

Men i vilket fall; idag var jag med och körde. Eftersom jag hade bestämt att vi skulle springa tusingar på en, i stort sett, platt del av åttan i skatås var det ju inte så stor mening med att jag skulle stå på ett ställe och pusha. Bättre att springa med då och försöka puscha i farten. Problemet är dock att nästan alla är snabbare än mig (åtminstone på såhär korta distanser) och jag halkade efter redan från början. Menmen, jag fick peppa i vilan istället!

4 intervaller skrapade vi ihop och för mig var det verkligen bra att ha sex killar som draghjälp för jag presterade rätt bra. Gick ut lite väl hårt i början av första intervallen och fick sänka tempot lite mot slutet, men i övrigt höll jag ett jämnt tempo. Samtliga runt 4:20-tempo. Härlig start på träningsveckan!

Yogade även lite i min ensamhet innan. Det bästa av två världar.

Helgavslut

Min jobbhelg började ju på bästa sätt med underbar skogslöpning i underbart höstväder. Sedan i princip bara jobb och sömn fram till halv fyra idag. Efter det en timmes underbar Body Balance. Tyvärr var jag lite ofokuserad. En dålig egenskap/egenhet (?) jag har är att jag lätt fastnar i saker. Just nu var det lite väl negativa tankar som snurrade. Detta är oerhört irriterande och jag jobbar aktivt på att få bort det här dåliga beteendet. Förutom detta var det ett fantastiskt bra avslut på helgen. Jag önskar att jag hade möjlighet att balanca varje dag.

Till mitt avslut hör också min improviserade moussaka. Blev inspirerad av Annikas potatiskaka som verkade så god och fixade till en egen variant. Vill du testa så kan du fräsa lite pressad vitlök i en skvätt olivolja. Därefter häller du på en en stor riven morot, en burk/förpackning passerade- eller krossade tomater. Rör runt lite och häll sedan i någon deciliter röda linser och krydda efter tycke och smak. Några teskedar jordnötssmör var också gott att ha i. Koka några minuter tills linserna är mjuka.

Lägg sedan skivad potatis i en form, häll över linsblandningen och lägg sedan över ytterligare ett lager skivad potatis. Häll över 3-4 deciliter matlagningsgrädde och toppa med riven ost. In i ugnen i ca 30 minuter eller tills potatisen är mjuk. Mums!

Kärlek & kändisar

Jag vet inte vad det är med kombinationen bra musik och löpning men den får mig att glömma allt annat och bara vara här och nu. En känsla av eufori, lycka och kärlek. Kärlek till den egna kroppen som trots allt funkar rätt bra. Kärlek till skogen, löven, hösten, solen. Runners high flera gånger om. Känslan går inte att beskriva, den måste upplevas. Med solen i ögonen och vackra Härlanda tjärn på ena sidan är kroppen fylld av känslor. I den stunden blir jag lite arg på mig själv för att jag inte tog med mobilen. Ett foto kan inte på långa vägar förklara känslan, men det kan visa en liten del av den.

Jag kan delvis förstå poängen med att enbart lyssna till sina andetag, gå in i sig själv och hitta det där lugnet. Men jag hävdar envist att man kan detta även med bra musik i öronen. Detta och mer där till. Ni som aldirg springer med musik, ni går miste om en sån underbar känsla, så snälla testa!

Såhär fast ännu finare

Idag var en optimal dag för löpning. En ännu mer optimal dag för skogsspring i Skatås. Sol, härligt klar och krispig höstluft och alldeles lagom kallt. Det var det fler än jag som tyckte, för när jag kommit fram till Skatås och precis påbörjat mitt första varv av två runt Härlanda tjärn mötte jag Oscar Käck (om han inte har en dubbelgångare) och en annan snabb kille. Jag gissar att de var ute på någon form av fartträning för hjälp vad snabbt det gick! Oh, pepp och massor av energi! Jag springer vidare i mitt runners high-tillstånd och när jag nästan är klar med första varvet och kommer till en plats där 2,5:an/5:an/10:an korsar 8:an lyfter jag blicken från den höstiga marken och får syn på min idol Therese! Hon kom springande tillsammans med sin blivande man, och vore det inte för att jag knappt hann reagera innan de var förbi hade jag kanske vågat säga hej. Men bara kanske, hon är ju trots allt min idol.

Jag måste också än en gång påpeka att oktober verkligen är den bästa springmånaden. Då kan man ägna sig åt myslöpning, göra vad man känner för och aldrig känna press på att formen måste infinna sig i rätt tid. Bara vara, bara springa. Idag lät jag benen pinna på i den fart de kändes för. Hjärtat hängde på och det slutade med ett lite högre tempo än lätt distans. Strax under 5:20 min/km, allt som allt 10,8km. En underbar start på min jobbhelg.

Partypass och jobbhelg

Partypasset igår var uppskattat och lyckat. Eftersom Carro hade ont i halsen och kunde inte cykla så fick jag intruera själv, men hon fanns med i salen ändå. Som en liten sjömansklädd maskot som hittade på frågor till vårt frågequiz. Deltagarna var rätt duktiga på Göteborgspop faktiskt och vinnaren Frida fick en energibar som pris. En afterworkout på lokala puben Paddington tillsammans med kollegor och deltagare hanns också med innan jag somnade tidigt.

Såhär såg Carro ut ungefär :)

Som en sån här såg jag ut ungefär. De är så söta de små pandorna att jag bara vill krama dem allihopa. Och jag är så imponerad av deras hår! Jag har aldrig fattat hur de lyckas få det sådär stort?! (Jag googlade "broder daniel tjejer pandor" och hittade en bild att låna. Hoppas hon inte blir arg)

Fotades gjordes det faktiskt, men inte med min kamera så jag inväntar bilder. Eftersom jag ska jobba hela helgen kanske det dröjer en stund innan ni kan få se bara. Hur kul det är att jobba 14-21 på en lördag och sedan 6:45-15:45 imorn kan man undra och jag kan säga att det inte är det roligaste man kan göra, men det funkar. Problemet är att jag ju aldrig hinner laga mat så det är tur att det finns några lådor i min frys.

Om nån timme tänkte jag ge mig iväg på lite lugnt skogsspring i härligt höstväder. När solen skiner är oktober den skönaste springmånaden. Ha en härlig helg kompisar!

Morgoncykling

Inte var det med pigga ögon jag studsade upp i morse. Men upp och via frukost iväg till spårvagnen kom jag på något vis. En seg resa där ögonlocken ville åka ihop hela tiden, men tillslut var jag framme vid mitt mål. Det var en engelsktalande man som höll i passet. Det visste jag ju egentligen men hade i min trötthet glömt det. Dock blev jag med ens påmind om det när han koma fram och frågade svåra frågor om vilka cyklar vi hade på mitt gym (tror Erika hade skvallrat om att jag kom någon annanstans ifrån) och om de drevs med hjul eller kedja. Jag är alltid kassast i världen på engelska och det blir inte direkt bättre klockan 6:45 när jag knappt vaknat.

Den här mannen hade världens finaste engelska accent och därför blev han nästan (men bara nästan) förlåten för att han körde "jumps" och "runnings" (det sistnämnda redan i uppvärmningen vilket är big NO i min värld!). Vi tog oss uppför två berg till en typ av musik som passar till (morgon)cykling men som jag aldrig skulle lyssna på i vanliga fall.

Eftersom jag är en dålig bloggar hade jag såklart inte med mig kameran så att jag kunde fota den superfina salen.

Eftersom jag planerat min träning lite sådär den här veckan och behövde spara mina ben till i eftermiddag tog jag det lite lugnt. Men det gjorde uppenbarligen inte de som valt att köra med activiosystemet. Fast med tanke på att många av dem låg närmare 90% av max stora delar av passet tippar jag snarare på fel inställd maxpuls.

Jaja, det där var en parentes. Det jag skulle komma till var att det var en helt ok start på en fredagmorgon. Cykelsalen var superfin! Dock hade jag velat att han tände upp lite så att man slapp vara kvar i sitt sömnläge. Men, men. En dusch och caféfrukost i trevligt sällskap senare var jag något sånär vaken. (Men på vagnen hem somnade jag nästan och det första jag gjorde när jag kom hem var att sova en timme. Det behövdes nog.)

Idag; besök av syster, fix med cykelpass och ikväll partypass! Jag ska försöka komma ihåg kameran :)

Cykel, cykel, cykel

Mycket cykling nu. Min morgonklass imorse och nu hade jag visst typ nästan lovat en kollega att komma på hennes pass. (Och därefter är det army!!! så jag kommer somna gott ikväll..) Och imorn ska jag upp sjukt tidigt för att ta mig till Worldclass Masthugget för att gästträna lite. Och inte stannar det där, för på eftermiddagen/kvällen håller jag och ovan nämnda kollega ett partypass med den numera halvkända titeln Känn ingen sorg för mig Göteborg. Dock inte samma pass som jag kommer köra på Rosa Bandet. Imorn är det rockpop från Göteborg medan det blir mer elektropop från samma ställe nästa helg. Mera jag.

Mycket cykel alltså. Hoppas på att orka upp på lördag morgon och springa lite innan jobb hela helgen.

Det där varvet runt stan

Idag är det tydligen sista dagen man kan anmäla sig till Göteborgsvarvet. Tyvärr kommer de inte få någon anmälan av mig. Jag är tvungen att prioritera bland utgifterna och maran är trots allt (första) största målet. Inte för att jag har anmält mig till den heller, men jag har lite is i magen och hoppas på att det inte blir fullt än på några veckor. (Fast lite orolig är jag allt och är inne och kollar hemsidan varje dag.) Mina föräldrar fattar ju såklart ingenting (men det gör väl inga föräldrar?) och gillar inte att jag lägger så mycket pengar på en anmälningsavgift till ett lopp utan tycker att jag ska använda pengarna till mat och sånt. Det tycker ju visserligen jag också, mat är ju till och med viktigare än träningen, men jag ska springa den där maran även nästa år om det så är det sista jag gör. Nya skor får nedprioriteras och jag får väl springa i dem tills sulorna går sönder (samt leva på gröt och makaroner med linser i tomatsås) om det så behövs (Alla sko/kläd/matsponsorer är välkomna att höra av sig!)

Ska du springa? Lägg då upp den här på din (eventuella) blogg. Då blir Emil glad :)

Kanske ordnar det sig till sist och jag får möjlighet att springa varvet ändå, kanske inte. Tråkigt om jag inte får eftersom det är ett så roligt lopp. Även om det ligger helt fel i tiden, med endast två veckor kvar till maran, och jag inte kan maxa så är det 21,1 roliga kilometer! Så du som vill springa och har 445kr till övers, skynda dig att skicka in din anmälan!

Energiboost

Vilodag idag. Igår sprangs ett lätt distanspass, men höjdpunkten var ändå den goda middag jag fick på kvällen. Någon slags linsgratäng med fetaost till huvudrätt. En fruktansvärt mättande men god chokladmousse gjord på avokado, malda cashewnötter, dadlar och kakao (rätta mig om jag har fel) till efterrätt och sangria ständigt närvarande. Energiboost på alla sätt och vis. Tack girls!

Jag får även energiboostar av de söta gamlingarna på jobbet. Det är speciellt en jättegammal och dement dam som gör min dag. Hon är så fruktansvärt söt att man blir glad bara av att kolla på henne. När hon dessutom ler sitt obeskrivligt söta leende i kombination med att man ser hennes fina vita hår och jättestora sjuttiotalsglasögon och hon säger konstiga/roliga saker går det inte att bli annat än jätteglad. Även om jag är ledsen över att inte få jobba med det jag egentligen borde är jag glad över att för tillfället få jobba med något meningsfullt. (Att jag dessutom får äran att jobba med meningsfulla saker även på min fritid genom de cykel- och löppass jag håller varje vecka är ju inte heller fy skam.)

Idag ingen träning som sagt. Endast lite fixande och matlagande och sedan jobb hela eftermiddagen och kvällen. Hoppas ni har en bra onsdag!

Höstintervaller med wowmusik

Det var höstigt, det var soligt och det var myror i benen. Det var intervalldags på bästa tiden mitt på dagen. Det var tänkt att bli x antal 300m intervaller på banan men då den var stängd för något annat onödigt tänktes det snabbt om och blev tusingar gånger fem. Det var totalt underbart!

Jag såg på långt håll att det stod oroväckande lastbilar inne på banan. När jag kom närmare såg jag även att grindarna var stängda och en vakt gick omkring där inne. Jag tänkte om på två sekunder och bestämde mig för tusingar. Hur många berodde på dagsform och hur långt på min tänkta runda jag hann komma. Nedvarvningen måste ju hinnas med också. Tryckte på "lap" efter 2,5km och ökade tempot. Benen kändes härligt pigga och kroppen lätt, men jag höll igen lite. Jag vet att jag lätt tröttnar mot slutet annars. Planen var att hålla mig strax under mjölksyratröskeln för att även kunna orka med ett distanspass ikväll.

Jag vet att den här låten börjar bli uttjatad nu. Jag har pratat om den tre gånger nu och den har även förekommit här och på några fler ställen. Men jag kan inte hjälpa, den där låten är sjukt bra och när den dök upp i ipoden lagom till intervall nummer två gjorde det inget att mer än halva intervallen sprangs i uppförslut.

Till intervall nummer tre dök sedan bästa armylåten upp och bättre pepp än så kan man nästan inte få. Till den sprintas och upphoppas det och adrenalinet kommer rusande redan när jag hör introt. När sedan nedanstående låt dyker upp undrar jag om någon mixtrat med min rosa lilla musikspelare. Flow!

En liveversion med dåligt ljud, sök på spotify för en bättre version

Lagom till nedvarvningen kommer sedan denna och därmed är alla mina negativa tankar borta och jag springer hem på lätta, snabba och pigga ben. Lagar spenatsoppa som jag äter med ägghalvor och (nästan) nybakat bröd. Inte helt fel.

Intervallerna gick i mellan 4:20 och 4:40 fart. Helt ok då det inte var något maxpass och där delar av intervall två och fem gick i uppförsbacke. Skönt att känna att formen inte är helt borta. Lite lugnare träningsveckor samt mindre löpning på det så har jag nog ett ganska bra utgångsläge när maraträningen börjar.

Armybrist

Jag undrar om det är någon som inte vill att jag ska bli superwoman. Jag får ju aldrig träna army! Förra veckan var det visserligen ganska självvalt, på tisdagen på grund av träningsovilja och på torsdagen på grund av att jag prioriterade han som har en stor plats i mitt hjärta och som tyvärr flyttat nu. Livet verkar ju gå ut på prioriteringar och här fanns det liksom ingen tvekan.

Veckorna innan var det jag som instruerade passet, lidingöladdvecka, jag som hade passet plus lidingöåterhämtning och nu i veckan kommer det inte heller bli så bra. Imorn prioriterar jag tjejmiddag. När den klokaste personen jag känner bjuder på middag, vin och trevligt sällskap behöver man ju inte ens fundera. Jag behöver skingra min tankar och även om träningen delvis kan bidra till detta, är tjejmiddag snäppet bättre.

På torsdag däremot! Då ska det tränas army som aldrig någonsin! Jag ska köra tills jag stupar, för veckan efter jobbar jag kväll både tisdag och torsdag och kan därmed inte vara med. Suck. Armybrist är inte bra. Men tur då att man kan springa (nästan) precis när man vill! Om några timmar blir det ett intervallpass för egen del och ikväll håller jag i löpträning för gymmedlemmar. En springdag helt enkelt.

Sköna söndag

Idag har jag boxats. Min favoritträningskompis Niklas har gått och blivit core- och boxinstruktör och nu äntligen var jag ledig en söndag. Ledig betydde i detta fall att jag skulle få sova tills jag vaknade av mig själv. Jag var dödstrött (och sur på fotbollen) igår kväll och somnade helt utslagen strax före halv tolv. När jag vaknade tänkte jag att klockan säkert var halv åtta typ. Den var halv tio. Halv tio!! Vadå trött :)

Niklas har bra musiksmak och på båda passen blev jag glad över att det faktiskt finns fler än jag som kör lite alternativ musik. (Visserligen kör jag "vanlig" musik också, speciellt på armyn då det liksom inte passar så bra med den musik jag i vanliga fall gillar.) Corepasset innehöll bra basic övningar och inte massa tillkrånglade saker som så många andra börjat köra med på senare tid. Det var också en rätt bra balans mellan mage och rygg, vilket också bidrar till ett högt betyg.

Oh!! De där skulle passa mig!

Boxen var rolig, men jag kan väl inte direkt påstå att jag var världsbäst. Jag var nog rätt dålig faktiskt och att vara dålig är som bekant det värsta jag vet. Jag blir skitarg! Fast när man är boxas är det bra att vara arg. Då glömmer man bort att det är lite jobbigt och bara slår och slår. Haha. Fast jag måste ändå säga att jag var lite bättre än vad jag trott. Jag har inte kört box sedan jag flyttade från den värmländska skogen för drygt sju år sedan, men ändå satt lite av det kvar. Eller hur Niklas? :)

I övrig har jag bara planerat pass och trixat med musik idag. Göteborgspop är temat och två olika pass ska göras. Ett till kommande fredags partypass tillsammans med kollegan Carro och ett till Rosa bandet.

Vackert svart

Have more fun

Nyss hemkommen från ett par timmars skrattande i Linnéstan. Teatersport är grejen alltså. Bor du i Göteborg och vill skratta riktigt mycket en fredagkväll i månaden? Kika då in här! Så kul att tårarna börjar rinna och skrattmusklerna krampar.

När vi ändå är inne på det roliga temat; kika här och skratta lite till. Trött? Nädå :)

Snart läggdags för imorn är det jobb tidigt igen. Varenda dag den här veckan (förutom i måndags) har jag tvingats upp tidigt. Är det inte jobb så är det cykelpass (fast det är ju en helt annan grej) Men på söndag, då ska jag soova, soova, soova ända tills jag vaknar.

Träningsviljan är tillbaks, vilken tur!

Jag fortsätter mitt sköna slappande med ytterligare en lugn vecka. Återhämtad är jag men periodisering är ju en del av att utvecklas och prestera bättre så jag vilar på. Dock har tränngsviljan återkommit. Det tog inte så lång tid, för redan igår morse ville jag träna igen. Det fick jag dock inte utan fick nöja mig med 20min promenad till jobbet där en lång dag väntade. Sedan dess har jag dock hunnit med att instruera två cykelpass med både glädje och bra resultat. Det ena var ett vick för en kollega igår kväll och det andra var mitt vanliga torsdagspass för några timmar sedan. Nytt pass dagarna till ära och peppad för att göra bra ifrån mig. Extensiva intervaller 4:2. 5st intervaller a´4min, däremellan 2min återhämtning. Precis under mjölksyratröskeln under intervallerna. Lätt ansträngande under vilan. Pulsträning när den är som bäst.

Känn ingen sorg för mig Göteborg version 1.

(Men det får nog bli en svalare outfit på version 2 och 3..)

Ett problem jag har är dock att jag vill förmedla så mycket. Jag vill verkligen lära folk varför pulsträning är så bra. Jag vill att folk ska bli bättre på träningslära. Jag vill att folk ska lära sig att optimera sin träning och samtidigt ha så himla kul. Jag vill att folk ska förstå matens roll i det hela. Förstå hur viktigt det är att äta innan morgonpass med lite högre intensitet och så vidare och så vidare. Detta betyder att jag pratar, pratar och pratar. Jag försöker ta en sak i taget, en sak per pass, men ibland är det ju nya deltagare. Det är så svårt! Förutom pulspratet ska jag ju också puscha och coacha, få deltagarna att hitta rätt nivå även om de inte har pulsklocka, teknikkorrigera och leda. Igår fick jag jättemycket beröm för "bästa stretchinstruktionen någonsin, det märks att du kan det här" vilket gjorde mig så oerhört glad! Idag pratade jag bort hela stretchen när jag gjorde reklam för Rosa bandets 24h cykling, mina partypass mm.

Hm.. En lång utläggning för ingenting. Men i vilket fall; nu är det bara lite strukturerad och genomtänkt löpning, mjölksyrig army och härlig yoga/balance kvar så är jag back on track igen. Nästa vecka. Tills dess fortsätter jag mysträna och kör vad jag känner för.

Värsta träningsoviljan

Det är inte ofta jag absolut inte vill träna. Visst kan det kännas motigt ibland, men bara jag är ombytt och på väg brukar det kännas bra igen. Men idag skrek hela kroppen, men främst huvudet, att den absolut inte ville träna. Varför vet jag inte. Jag är inte trött eller sliten och det var inget sånt där halvångest pass, som typ snabbdistanspass, utan det var äntligen armydags igen. Men nej, jag ville inte. Och när kroppen så tydligt klargör det slipper den.

Det är inte ofta jag frivilligt missar ett armypass. Idag blev jag till och med tillfrågad om att instruera passet, vilket jag i vanliga fall tycker är superkul och mer än gärna gör. Men nej, det gick inte. Dåligt samvete över att jag inte ställde upp för en kollega "i nöd" fick jag, men samtidigt blev jag lite stolt över att jag faktiskt lyssnade på kroppen och huvudet och sa nej. Jag behöver lära mig att säga nej. Visserligen utan dåligt samvete, men det kommer kanske med tiden..

Istället för träning blev det en långfika med skvaller, träningsprat och annat tillsammans med två bra tjejer. Kanske inte lika mycket endorfiner, men en stor portion glädje blev det iallafall. Precis vad min kropp behövde idag.

Livskvalité

Jag har en lång to do list och lite tid just nu. Det mesta av tiden tas upp av jobb, vilket i sig är bra för jobb betyder pengar och pengar behöver jag. Umgänge med människor jag tycker om är också bra, träningen älskar jag och att göra cykelpass är roligt. Det är det som tillkommer utöver detta som är stressande. Problemet är bara att jag, när jag blir stressad, är fruktansvärt ineffektiv. Så idag har jag inte fått mycket gjort förutom en lagom jobbig springtur med en av människorna jag tycker väldigt mycket om. Det var sol och höst i luften. Det blåste visserligen lite för mycket men det gjorde inget. Det var livskvalité.

Jag har fortfarande inte fått mycket gjort och snart ska jag iväg och jobba. De där sega och tråkiga sakerna på do do listen får vänta på ett bättre tillfälle.

Min helg

Som vanligt jobbar jag som mest när andra är lediga. I helgen har jag jobbat hos mina söta gamlingar, vilket jag även kommer göra rätt mycket nu några veckor framöver. Skönt att ha jobb inbokat några veckor framåt så att man kan hålla paniken på avstånd en stund.

Jag har dock även hunnit med lite annat roligt under helgen. I fredags gjorde jag visserligen inte många knop innan jag började jobba klockan två, men igår sprang jag, umgicks med folk, drack lite vin och var på discoklubb och dansade. Riktigt roligt var det, men jag skulle vilja gå på synthklubb! Eftersom det inte finns några bra kvar i stan har det inte blivit något sådant på flera år. Illa.

Imorse (läs i förmiddags) vaknade jag med ett stort hål i magen (Eller ja, det vaknade jag med redan vid halv sex och tvingades gå upp och fylla igen det lite hafsigt med hjälp av ett glas mjölk samt två mackor med smör och ost.) och mycket mer bakis än jag borde. Inte så att jag mådde jättedåligt, men det kändes mer än vad som står i proportion till 3 glas vin och efter midnatt endast vatten.

Som tur var tanterna och gubbarna snälla och lugna idag så jag överlevde eftermiddagens och kvällens jobb. Nu dricker jag massa te och fyller återigen igen hålet i magen med mat. Förstår inte hur jag kan vara så hungrig hela tiden! Den här veckan har jag ju knappt tränat något heller (återhämtningsvecka) så det borde ju vara tvärtom.

En ny insikt

Jag tvingade mig ut på en lagom lång runda i regnet och halvstormen. Ett oväder som inte tillhör mina favoriter här i livet. I vilket fall så var det något som kändes annorlunda. Det var inte det att jag hade superpigga ben (märks att det är återhämtningsvecka med pyttelite träning), utan det var något annat. Funderade en stund men kunde inte komma på vad och glömde efter en stund bort det. När jag kom hem och krånglade av mig de totalt genomblöta kläderna och endast stod i trosor och sportbh kom jag på vad det var. Jag hade glömt att ta på mig 2st bh´s! Eftersom alla sportbhar är så kassa "måste" jag alltid ha två när jag springer. Inte för att jag har onormalt stora bröst utan för att jag helst vill att de ska sitta stenhårt fast och inte röra sig många millimeter. Men med facit i hand kan jag ju konstatera att det funkar med endast en. Jag kanske skulle fortsätta på den banan. Det skulle ju faktiskt innebära att jag skulle behöva tvätta lite mer sällan.

Feelgoodkväll

Jag avskyr ju som bekant träningsvärk. (Säkert just därför jag är extremkänslig och får träningsvärk av precis allt.) Men med bodybalanceträningsvärken är det något helt annat. Den känns liksom bra på nåt sätt. Annorlunda iallafall. Idag har jag just sådan träningsvärk för igår fick jag äntligen köra den omtalade 46:an för första gången! And I just loved it!! Solhälsningarna var totalt underbara och resten var fantastiskt det med. Det brukar ta två tre gånger innan jag börjar gilla en realese, men nu älskade jag den på direkten.

Jag vet inte riktigt vad det är som gör Body Balance så underbart, men jag tror att det är kombinationen av musiken och ett konstant flöde. Allt är så perfekt ihoplänkat. Rörelserna och musiken blir till en helhet på ett självklart sätt. Som om de vore gjorda för varandra.

Efter denna upplevelse blev det mera bra upplevelser genom mat, rödvin och prat med bästa Susanna. Vi har alltid miljoner saker att prata om och med lite vin i ådrorna är det nästan svårt att hinna andas. En välbehövlig feelgoodkväll. Tack för sällskapet och pratat Susanna och tack för att jag fick gästa ditt pass Jim!

Cykling med rosa tema

Igår kväll hade jag cykelklass (Och sen var jag på bio - Flickan som lekte med elden, den var riktigt bra faktiskt, ser fram mot sista delen!) och imorse hade jag cykelklass. Ett pass med en jämn intensitetsnivå hela passet igenom. Igår försökte jag coacha deltagarna att lägga sig i övre delen av pulszonen (85%/strax under mjölksyratröskeln) men nu på morgonen fick de själva välja en nivå mellan 75 och 85% beroende på dagsform. Två helt ok pass men jag saknade den fina färgen rosa. Inte en endaste rosa detalj hade jag på mina kläder idag. Alltså var det något som fattades.

Ett ställe där det mesta är rosa är under 24 timmars-spinningen den 24-25 oktober. Förstå att jag kommer trivas där! Om det kommer vara så mycket rosa på just mitt pass vet jag inte än. Det känns som att det blir lite mer svart där, men svart är också min favoritfärg så det funkar. En svartklädd Andréa i en sal som badar i rosa ljus funkar rätt bra det med! Jag hoppas ni gör mig sällskap?! 04:00 är tiden och namnet på klassen Känn ingen sorg för mig Göteborg. En backig cykeltur i Göteborgspopens värld. Kom och cykla med mig och med någon eller några av alla de andra fantastiska instruktörerna. Kom och slå två flugor i en smäll; bli svettig och endorfinhög samtidigt som du bidrar till Rosa bandets insamling till förmån för bröstcancer. Vi håller till på Sportlife Exclusive så du kan även passa på att bubbla lite i bubbelpoolen mellan passen!

♥ Ett lag kan hyra en cykel och dela upp timmarna inom laget - kostnad 2000 kr
♥ En person kan köpa lösa timmar på utvalda pass - kostnad 100 kr /pass
♥ Vi har en mysig fikalounge som är öppen hela dygnet, där serveras bla pannkakor, smörgåsar, korv, goda drycker, kaffe, bullar m.m. Pengar går direkt till insamlingen.
♥ 25 olika cykelpass erbjuds med olika teman av olika instruktörer, ibland i team.
♥ Även andra happenings under dygnet, se hemsidan för löpande information om både klasser och annat som händer under dygnet.