Igår började jag för ovanlighetens skull tidigt. Väldigt tidigt till och med. Strax före sex tassade jag iväg genom skogen hem till en kollega som jag sedan tog sällskap med till jobbet. Vi sprang genom den sovande förorten in mot stan medan vi själva sakta vaknade till liv. Tyvärr hade vi väldigt kort om tid så sista biten blev det tunnelbanan. Men en fin start var det. Nu är det väl så att gräset alltid är grönare på andra sidan, men tänk vad lyxigt att alltid börja jobba tidigt. Jag är mycket mer morgon- än kvällsmänniska. Fast nog är det rätt lyxigt att alltid "kunna" (i teorin, inte i praktiken då två livs levande väckarklockor är ännu mer morgonmänniskor) ta sovmorgon även om vardagsmorgnarna. Inte lika lyxigt att sluta sent. Börja sent och slut tidigt vore optimalt. Självklart till samma lön.
Idag har vi haft namnkalas för Ester. Vid närs elva månaders ålder. Men bättre sent än aldrig. Dagen till ära bakade jag mitt livs första helt egentillverkade tårta. Och ett gäng kakor. Någon träning hann jag dock inte med. Det får bli imorgon det.