söndag 29 april 2012

Sista söndagen i april

Dagen började med en välbehövlig sovmorgon. Sixten togs om hand av min mamma och min halvsyster som varit här på besök i helgen. Lite dragen i håret och nersnorad blev jag dock, men det är sådant man får ta.


Efter frukost och annat fix tog vi en promenad till Blecktornsparken. Jag har totalmissat denna lilla oas mitt bland alla höga hus på sydöstra södermalm. Martin och Sixten var där för någon vecka sedan men innan dess hade jag aldrig hört talas om en park där det till och med finns lite djur så nära hemma. Getter, får och kaniner har vi tittat på idag. Jag gillade grisarna bäst. Sixten en duva som landade någon meter från hans fötter. Då glömde han till och med bort att han inte tycker om att gå utomhus och försökte gå ikapp den.


En fika, lite sandlådelek samt gungande blev det också innan vi gick hem och åt en sen lunch. Ännu en fika på det, (Jag har förövrigt blivit värsta fikatanten. Måste ha något med att jag inte längre är tjugonågonting att göra. Lyxig shoklad har jag också börjat intressera mig för btw.) sedan var det dags för besökarna att ta tåget till Värmland igen.

Eftersom Martin är bortrest den här helgen fick jag ta med mig Sixten på dagens långpass. Det var ett tag sedan jag sprang med vagnen och det var definitivt ett tag sedan jag sprang långt med den. För att vara helt ärlig har jag (vad jag minns just nu) aldrig sprungit så långt som det blev idag. Ett kort långpass eftersom denna vecka är en återhämtningsvecka. Jag hade velat skrapa ihop 20 stycken kilometrar men det blev prick 19. Det får jag vara nöjd med.


Vi tog oss en tur runt hammarbysjö och årstaviken samt en liten krok runt trekanten också. Det blåste lite motvind i början och förmodligen lite medvind i mitten. Mot slutet kom motvinden igen och dessutom massa backar. Den allra värsta gick jag uppför. Det är en helt galen backe som jag seriöst knappt orkar gå uppför utan vagn. Så med vagn blir det nästan att jag glidr bakåt. Brant kallar jag den backen. Men trots rejält långsam gång i runt 200-300m, en del stopp och gångpauser vid trottoarkanter och dylikt samt en väldans trängsel på södra sidan av årstaviken så blev snitttempot helt ok. Det kändes definitivt som att jag sprang långsamamre än strax över 5:50 min/km. Jag snittade ändå på 69% pulsmässigt så känslan var lätt.





Premiär i trekvartstights men jag fegade och tog långärmat. Alldeles lagom var det. Långstretch med fokus på baksidan som börjat påminna mig om att jag slarvat med just strechen det senaste. Sixten utnyttjade mig som klätterställning och drog ur hårspännena ur luggen. Han försökte sedan sätta fast dem i sitt eget hår, men eftersom det inte finns så mycket just där fram gick det väl sådär :)

fredag 27 april 2012

En annan typ av jag

Idag ser jag ut så här på väg till jobbet. Lite annorlunda mot majoriteten av dagarna men ändå jag.



Idag är det vilodag. Igår eftermiddag kände jag mig lite halvsjuk och hoppade över hemspringet. Jag åt extra mycket och somnade tillsammans med Sixten. Gick upp vid nio och fixade lite saker och la mig för natten vid tio. Idag känner jag mig bättre, men det är ändå vilodag.

Inget spring förän på söndag. Imorgon kan jag äntligen köra min cykelklass efter ett uppehåll på grund av påskresa, jobb och BBC. Tyvärr ännu ett uppehåll efter denna gång på grund av jobb och gbgvarv. Det är det dumma med att ha en lördagsklass.


- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 26 april 2012

Här är det lite trött

Jag tror jag fortsätter på den lugnare banan ett tag till faktiskt. Iallafall idag. Det känns som om det är något slags förkylning på gång men det vill liksom aldrig bryta ut. Jag tycker att det är svårt i sådana lägen. Jag har inte ont i halsen och känner mig inte sjuk, däremot känner jag mig seg och känner att det är något som ligger och lurar någonstans där bakom. Oftast tycker jag att det är lika bra att köra på, fast kanske lite lugnare. Antingen brukar det då bryta ut eller så blir det inget av det. Vi får väl se hur det går den här gången.

Trött i benen. Foto; janehaglund.se

En stor del i det hela är förmodligen att jag skulle behöva sova ett dygn eller två. Det känns som att jag aldrig hinner ligga riktigt i fas. Dock har jag väl bara mig själv att skylla. Visst, vissa kvällar när jag har mycket att göra rusar tiden fram men andra är det mer att jag fastnar i soffan med något spel på mobilen, med att kolla in twitter eller bloggar eller något annat onödvändigt. Sju timmars sömn brukar det bli och det är inte tillräckligt för mig nu när jag tränar såpass mycket och jobbar mer än heltid. Nä, nu måste det bli bättring!

onsdag 25 april 2012

Lugnt var det här

Jag fortsätter ta det lite lugnt efter den ganska tuffa helgen. I måndags blev det "bara" min balanceklass, vilket ju egentligen inte är så särskilt bara med tanke på att hela kroppen får jobba en hel del. Ingen mesträning det där med yoga.

Igår blev det "bara" den där fina joggen till jobbet, sedan tunnelbanan hem sent på kvällen. Idag blir det visserligen springning både till och från jobbet men endast lugn sådan. Först imorgon blir det lite tuffare träning.



Nu på morgonen fokuserade jag dock på teknik under en del av passet. Efter tre kilometers uppvärmning sprang jag fyra kilometer där jag verkligen försökte ta kortare och snabbare steg jobba med tipsen Lisa gav mig i söndags. Fascinerande hur tempot automatiskt höjdes trots att det bara blev lite mer ansträngande! Så mer teknikträning kommer det definitivt bli för mig framöver. Men nu måste jag jobba. Hoppas din onsdag blir toppen!


- Posted using BlogPress from my iPhone

tisdag 24 april 2012

En alldeles perfekt morgon






Jag vaknade av fågelkvitter och solstrålar. Pigg och utsövd trots att jag la mig något senare än jag tänkt mig. Jag hann umgås lite med matglada toddlern (helt galet vad mycket han får plats med i sin lilla mage) och ändå fixa alla morgonbestyr utan att stressa ihjäl mig. Jag slapp klä på mig buff och vantar och det blev nästan för varmt med en t-shirt med tröja över. Ryggsäcken kändes lätt och solen strålade från himlen. Benen var glada och sammarbetsvilliga, nästan så att jag fick hejda dem. Jag valde den alra finaste springvägen och kom fram i god tid så att jag nu hunnit duscha, fixa mig i ordning, äta och dricka kaffe. Till och med blogga. Jag har en lång dag framför mig med utbildning efter stängning. För andra dagen i rad hinner jag bara se Sixten ett par timmar på morgonen. Men det känns ok. Jag tar igen det en annan dag. Jag vet ju att han har det superba med pappan där hemma.


- Posted using BlogPress from my iPhone

söndag 22 april 2012

Genomtränad

Jag tror nog att de flesta musklerna har fått jobba i helgen. Träningsvärk har jag på många ställen men konstigt nog inte i vaderna. Jag trodde det skulle kännas rejält där med tanke på spänstträning med mera igår.


Under helgens första pass. Bild lånad från Sparkibaken.


Dagens klasser var båda väldigt bra! Först löpningen med Running Swedens Lisa Blommé och hennes kollega Jörgen. Teknikträning och lite styrka. Efter en uppjogg sprang vi ungefär 10 varv på en loop som tog runt minuten. Efter varje varv pausade vi ungefär lika länge och körde istället olika styrkeövningar, främst för bålen. Under löpningen låg fokus på teknik. Lisa kollade av och gav tips. Jag fick beröm men kan öka kadensen lite för att inte bli så "sittande" (vilket jag är mycket medveten om att jag lätt blir, särskilt när jag blir trött). Små tips och trix som gjorde stor skillnad och från och emd nu ska jag bli bättre på att lägga in teknikträning. Det var det tag sedan nu inser jag. Minst en gång i veckan får bli målet.


Innan yogan. Bild lånad från Upp & Hoppa.


När vi kom tillbaks bytte vi om och gjorde oss reda för helgens sista pass som var MOJO yoga. Perfekt avslutning på en tuff helg. Det var första gången jag körde MOJO konceptet men jag gillade det. Mycket statiskt i början och sedan mer dynamiskt. Lagom utmanande sekvenser och positioner.

Sist av allt delades det ut lite priser för olika saker och till min stora förvåning vann jag kategorin "Helgens outfit"! Det var nog min fina kjol från Loverunning som var den största anledningen till vinst skulle jag tro. En platttång och en pt-timme fick jag. Stort tack för det!

Efter en lugn och skön hemjogg summerar jag en tuff men rolig och givande helg! En välfylld goodiebag gav lite extra skimmer till det välordnade arrangemanget Blogger boot camp.

Redo för dag 2




Med lite mer träningsvärk än igår morse är jag nu redo för dag 2. Löpning med Lisa Blommé och MOJO yoga står på programmet. Jag har höga förväntningar och är väldigt peppad på båda klasserna!


- Posted using BlogPress from my iPhone

lördag 21 april 2012

En hel dag med tuff träning

Idag har jag spenderat hela dagen på Blogger boot camp. Jag var med de två första åren bbc anordnades men de två senaste åren har jag av olika anledningar fått avstå. Det var roligt att vara tillbaks! Det är mycket positiv energi och inspiration. Fyra tuffa pass kördes idag och för min del började det med ett funktionellt styrkepass där olika typer av (funktionella) redskap användes. Lagom tufft och riktigt roligt.

Första passet. Bild lånad från Upp & hoppa.

Därefter cyklade jag för Therese. Jag och Therese har väldigt olika musiksmak och jag har svårt att motivera mig själv på spinningcykeln om jag inte gillar musiken. Therese är dock en duktig instruktör som vet hur hon ska få igång sina deltagare. Svettig blev jag jag också.

Efter lunch kördes, enligt mig, dagens roligaste pass. Det leddes av Robert Kronberg, föredetta häcklöparen ni vet. Training like athletes var klassens namn och som jag misstänkte blev det en hel del spänst och sprintträning. Riktigt roligt och otroligt nyttig träning för mig som löpare!


Robert Kronberg och hans kompis. Bild lånad från Sparkibaken.

Sist ut, när det verkligen inte fanns några krafter kvar alls i min lilla kropp, var ett utomhuspass med en engelsktalande sträng man. Lerigt blev det men det är bara kul. Däremot har jag, särskilt när jag är så trött som jag var idag, lite svårt för när personer skriker till mig på ett militäriskt sätt. Skrika peppande, javisst. Men när det blir så där orderlikt blir jag provocerad och vill bara göra tvärtom, dvs ge upp. Men det var ett roligt pass ändå. Bra övningar som involverade hela kroppen.

I pausen mellan första och andra passet hölls även lite tävlingar. Väldigt opepp och med tanken att jag kan väl bara köra lite, inte ge upp först, ställde jag upp i den första som var jägarvila. Redan från början började benen fyllas av mjölksyra och jag var helt säker på att jag skulle ge mig efter 2min. Det hade jag typ bestämt. Men sen när fler och fler droppade av vaknade den där tävlingsinstinkten och jag stod och stod och stod tills benen darrade och tillslut även resten av kroppen. Efter 5min gav jag upp. Personligt rekord med någon minut tror jag. Jag har inte testat på flera år. Hehe, är det tävling finns det tydligen kraft. Jag minns inte vilken plats jag kom på men jag tror det var trea eller fyra.


Jag i plankan. Bild lånad från Upp & hoppa


Nästa tävling var plankan. Där tänkte jag inte heller ställa upp först eftersom benen knappt bar mig efter den där jägarvilan. Men så tänkte jag att det kan ju vara kul att testa så jag körde. Liksom under jägarvilan var de två första minuterna värst, sedan vaknade tävlingshjärnan igen. Det slutade med 6min och 30sek och en andraplats tillslut. Personligt rekord även där, tror jag har stått runt 4min innan. Coolt. Jag kör inte särskilt mycket statisk träning, varken i plankan eller ben som typ jägarvila. Dock en hel del olika varianter av dynamiska plankor och så en del benböjsvarianter. Det räcker tydligen till sådant här.

fredag 20 april 2012

Springtransport

Torsdagsmyset bestod av fruktsallad, turkisk yoghurt och honung. Det gäller ju att variera sig.

Vilodag för benen men inte desto mindre att göra för det. Dagarna går så snabbt att jag knappt hinner tänka. Sixten hann att bli 14 månader i torsdags och vart alla de dagarna blivit av är svårt att förstå.

Om man ser lite överdrivet fejkglad ut så går det.

Idag tar jag benen till jobbet (<- klick klick) som för det mesta. Tyvärr regnsnöar det så jag känner mig inte särskilt sugen får jag erkänna. Snålheten tar dock överhanden så det kommer bli springtransport. När det regnar och blåser är cyklingen mycket värre. Jag mutar mig själv med att jag får köpa lite lyxigare grejer till andrafrukosten som jag äter på jobbet. Det brukar funka och kommer så göra även idag. Bara att ge sig iväg.

onsdag 18 april 2012

Onsdagsmys




Polkagris. Jag har en hangup på det. Så polkaglass med mörka chokladen med havssalt. Och te. Och ett avsnitt av Spring. Sixtenfilmen får vänta.


- Posted using BlogPress from my iPhone

tisdag 17 april 2012

Kom igen Andréa

Ehrm... Jag erkänner. Jag har slarvat väldigt mycket med min backträning. Eller nej, inte slarvat, värre än så. Senast jag körde backintervaller var i somras. Oups. Jag skäms nästan lite.

Det är lite meckigt att få till just backintervaller när jag springer till eller från jobbet, men idag börjar jag tolv och hann alltså med ett pass på morgonen. Benen har ju varit piggare, men det är ju inte så konstigt att de börjar protestera lite nu efter de senaste dagarna. Nu ska de få ta det lugnt ett tag dock.


Dagens bästa pepplåt.

Sprang iväg till en backe jag visste skule vara ungefär 300m. Dit är det 3,2km, dvs ganska lagom. Väl där körde jag 6 intervaller i backen som visade sig vara ungeäfr 350m. Lugn jogg ner. Som vanligt känns det mer än tufft på vägen upp men på nedvägen lätt lätt. Pulsen sjunker snabbt och jag känner mig stark. Fokus låg idag på teknik och mindre på fart. Med tanke på de senaste dagarna måste jag ändå säga att det gick bra. Roligt. Hemjoggen gick sedan väldigt mycket lättare än ditjoggen . Som alltid, jag är segstartad.

PS: Om du som jag gillar att träna med Kettlebells och vill lära dig mer såg jag att Madde kommer hålla en kurs här i Stockholm snart. Kika in hos henne vetja.

måndag 16 april 2012

Mera långpass

Eftersom jag jobbade i lördags är jag ledig idag. En ganska bra deal då det var snö och blött i lördags och sol och vår idag. Ibland har man tur.

Det är också helt perfekt att låta benen få springa långt när de redan är lite slitna. Det var min tanke iallafall, men grejen är att de inte blev så slitna av gårdagen. Det kan ju låta malligt eller så, men man vänjer ju sig vid distanser och 20km sliter helt enkelt inte så mycket. Nu sprang jag ju visserligen lite snabbare igår så helt superpigga kändes ju inte benen idag, men tillräckligt pigga för att springa 23km iallafall. Runt 20km idag igen hade jag tänkt från början, men jag missbedömde rundan jag tänkt mig så det blev några kilometer extra innan jag var hemma. Ingen högre fart idag, men ändå helt ok fart för att vara långpass.

Hemma igen och klockan var bara 10.

Nu känns det faktiskt att benen har sprungit långt två dagar i rad. Dessutom var jag och Sixten iväg och fikade vid Vinterviken med Caroline och hennes bäbis. Utefikapremiär för året för mig. Riktigt skönt faktiskt och fint vid vattnet. En promenad på det blev det ju också eftersom vi hade så mycket att prata om. Så nu är benen lite trötta faktiskt.

söndag 15 april 2012

Just nu är jag stark och lätt

Idag tog jag mig ett kort långpass. I lite högre fart skulle det visa sig. Inte lika snabbt som förra veckan, men det var heller inte meningen. Målet var att springa enbart på känsla men att jag skulle hamna någonstans kring 5:10-5:15 fart.

Efter att ha sovit en timme på eftermiddagen och velat lite över var jag skulle springa gav jag mig slutligen iväg med tanken att jag improviserar lite. Resultatet blev en tur genom några av de södra närförorterna. Jag sprang bland annat i Lisas och Ingmaries trakter och blev påmind om att jag snart måste ta mig ut i Nackareservatet igen. Nu borde det väl vara isfritt?

Benen pinnade iallafall på och jag tänkte att det var ganska stor skillnad mot när jag sprang där sist. Då var det vinter, mörkt och kallt. Nu var det vår, ljust och åtminstone lite varmare. Och benen var piggare. Jag kände mig stark och lätt. Jag har lagt märke till att jag gör det när jag slipper ha en ryggsäck på ryggen. Transportlöpningarna känns ofta sega, men när jag plockar bort lite tyngd samt får springa på utvilade ben känner jag mig grym. Älska!

Idag orkade jag inte ta med mig något att dricka (just för att jag ville få känna mig lätt och stark) och mot slutet började jag bli törstig och lite trött. Saktade in lite så det sista, liksom de första, kilometrarna var lite lugnare. När jag var hemma och stannade klockan på prick 20:00km visade det sig att jag sprang den andra milen lite snabbare. 4:58 min/km snittade jag totalt och det känns bra att det känns såpass lätt att ligga i det tempot. Pulsmässigt snittade jag 73% så det finns ju alltså en hel del kvar i kroppen.

lördag 14 april 2012

Tankar under ett fartlekspass

Det blev vinter ännu en gång. Snön är väldigt fin att se på och om det hade varit vintermånad hade jag blivit glad. Fast nu är det faktiskt april. Så inte så glatt.

Ingen springning idag. Ingen rörelse alls faktiskt. Förutom att jobba. Undrar om det kommer någon eller om alla kurar inomhus en dag som denna?

Igår sprang jag fartlek och under tiden funderade jag på en del saker. Ja, det var inte något tufft pass för då skulle jag inte kunnat fundera på så mycket annat än att ta mig igenom. Vad jag tänkte var iallafall att även fast jag (vi) ofta suckar över att varken tid eller pengar räcker till att jag (vi) vill göra så har jag ändå en sådan förbannad tur. Jag är frisk och hel och mår bra. De runt omkring mig likaså. Jag kan springa och gör det ganska snabbt ibland. Långt kan jag springa. Jag jobbar med roliga saker, både på riktiga jobbet, mitt eget vid sidan av. Jag jobbar med mitt (mina) största intresse (n). Hur många kan göra det?!

Det finaste vi har.

Och vidare. Även om graviditeten med Sixten kom lite plötsligt och väldigt oplanerat kom den egentligen helt perfekt och förde med sig så mycket bra saker. Även om vi inte bodde i samma stad just då och Martin bara fick ta del av magen några dagar i månaden så var det fint. Jag mådde så bra hela vägen och kände mig så stark. Inte ont någonstans och jag kunde till och med springa. Nästan ända fram. Totalt tio veckors uppehåll i samband med slutet av gravidteten samt återhämtningen efter förlossningen. Hur många kan det?! Hur många har det så bra?! Och vilken fantastisk åtehämtningsförmåga min kropp har. Jag kände aldrig att jag förlorade så där mycket styrka i bålen som jag hört så många prata om. Jag kände mig nästan som vanligt. Mina magmuskler separerades inte ens. Möjligtvis lite, men då var det verkligen lite. Och även om jag fick ganska stora bristningar i samband med förlossningen så läkte de ihop snabbt. Bäckenbottenmuskulaturen höll också ihop förvånansvärt bra. Även fast jag slarvade så med knipövningarna. Alltså, hur kan jag ha en sådan tur? Det känns lite som om jag måste vara beredd på motgångar snart.

onsdag 11 april 2012

Hej å hå


Bara lite spex. Inte så mycket träning.

Två lufsjoggar idag. En till jobbet och en hem. Den till jobbet lite längre än den hem från jobbet. Inte så mycket att säga om det. Det blir många lufsjoggar på en vecka. Men jag gillar dem. Ett halvtimmeslångt styrkepass med mina kompisar järnkloten här hemma sedan. Djupa benböj med hopp med den ena av dem i händerna framför bröstet. Hoppas inte granntanten under blev alltför irriterad. Barfota var jag iallafall och jag försökte landa så tyst som möjligt. Två kombinationsövningar i form av marklyft och bicepscurls samt axelpress och tricepspress bakom huvudet. Marklyften är ju bra för min springkropp men de övriga två var mest för att jag ville ha in lite nytt och roligt. En del bålstabilitetsräning ger de ju iaf. Lite draken och excentriska tåhävningar på det och så svingar med tyngsta klotet som avslutning. Kort och effektivt.

tisdag 10 april 2012

Dagens

Det gick ju bättre än väntat det där med snabbdistansen. Det började inte regna och blåsten var inte så farlig trots allt. (Värre var det på hemvägen, då både blåste och regnade det.) Dessutom var benen ganska pigga och jag kunde hålla en rätt bra fart utan att behöva slita allt för mycket. Jag kände mig stark och sprang kontrollerat hela vägen. Roligt när det är på det viset. För det är det ju inte alltid. Formen verkar vara bra just nu. Då gäller det bara att träna klokt så att den behålls och gärna slipas till ytterligare lite. Inte så många veckor kvar till årets första halvmara nu. En månad ganska exakt. Nog för att det förmodligen är svårt att göra en bra tid där i trängseln, men det vore roligt att åtminstone sätta banrekord. Vilket jag borde göra då jag tagit det lite lugnt de senaste två gångerna jag sprungit. Loppet har ju legat lite för nära sthlm marathon då. Men nu är det tre veckor mellan loppen och det känns nästan perfekt.

I övrigt kan jag konstatera att jag (återigen) har tagit på mig lite för mycket och känner mig lite mer stressad än jag vill. Jag inser att jag kommer behöva skära ner lite på något, men det kommer bli svårt att bestämma vad. Allt är ju så roligt. Det bästa vore om dygnet hade lite fler timmar.

Som vanligt igen

Även om jag jobbade (en kort) dag igår så var det inte riktig vardag. Det är det idag däremot. Det betyder transportlöpning, jobb, transportlöpning, intensivumgänge och natting av Sixten och eventuellt några styrkeövningar om jag orkar. Ska ju hinna äta och fixa med lite annat också.

Vad som däremot är (typ) helt säkert är att jag ska springa snabbdistans till jobbet idag. Usch. Det blåser, är kallt och börjar förmodligen regna när som helst. Men nu har jag bestämt. Benen bör vara pigga efter vilodag igår. Ryggsäcken kommer vara tung men det får gå ändå. Det kommer dock inte förvåna mig om det kommer gå långsammare än vad långpasset i lördags bitvis gick. Jag kör på puls och känsla helt enkelt och (försöker) ignorera farten klockan visar.

söndag 8 april 2012

Tillbaka i stan

Det var en snabbtur vi tog till landet den här gången. Mindre än två dygn var vi hemifrån, men det sköna med det är att vi fick möjlighet att njuta av lite vårigare väder. Jag tog mig en skön tur runt Årstaviken. Det var lite blåsigt men solen sken. Dessutom hade jag lyckats klä mig väldigt färglatt (igen). Rosa och orange var tydligen temat för dagen.

Under fanns en orange t-shirt också...

Men färg är kul! Jag tänkte på det under tiden jag sprang. De allra flesta jag mötte och sprang om var rätt gråa i jämförelse. De som sprang gick visserligen lite mindre i gråskala, men bland promenerarna fanns inte mycket färg. Säger hon vars garderob (med vanliga kläder) till största delen består av svarta plagg...

lördag 7 april 2012

Vintrigt men snabbt långpass

Ett medellångt långpass i lite högre fart stod på schemat idag. Strax över marafart sa jag till Martin som skulle vara min draghjälp om det skulle bli segt. Det är inte ofta vi springer tillsammans och att dessutom slippa vagnen är lite extra lyx. När vi såg att snön som föll igår faktiskt hade stannat kvar och bildat ett några centimeter tjockt lager blev vi lite opepp dock. Mest Martin som inte gillar snö lika mycket som jag. Jag var så himla inställd på att springa ett snabbt långpass idag så lite snö skulle minsan inte få hindra mig. Jag reviderade dock kraven på fart lite. Men det hade jag inte behövt för det gick undan som bara den!



Med undantag för den allra första kilometern som gick på 6 minuter så gick det riktigt fort. Så snabbt har jag aldrig sprungit ett långpass innan. Jag tror att rekordet ligger strax över 5 min/km. Första milen sprang vi på 48:43 (trots den långsamma starten). Sedan blev det lite backigare, men andra milen gick ändå på 47:51! Och då sprang jag ändå nästan halva den själv eftersom Martin sprang en etapp i högre fart. Men appropå det där med draghjälp. Jag kan inte med att ligga bakom så när vi springer ihop är det mer jag som ligger först och drar upp farten. Martin undrade till och med om vi verkligen skulle springa så snabbt då och då. Men då blev jag ännu mera peppad och ökade snarare farten.


Jag hade verkligen pigga ben idag! Trots några rejält långa och sega stigningar (som i och för sig betyder några sköna nedförslöpningar), en långsam start och även en lite lugnare avslutning efter att vi (jag, Martin hade ju en fartökning där han sedan vände och mötte mig) passerat halvmaran på 1:41, snittade vi (jag) 4:50 min/km på våra (mina) 22,7km. Coolt. Som avslutning var jag tvungen att stretcha lite i den fina snön.


- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 6 april 2012

Mot skogen, mot påsken

Vi sitter i en bil på väg mot Småland där påsken ska spenderas. Iallafall två dagar av den. Att åka bil är inget vi gör ofta. Vi har ingen bil så ska vi åka får vi hyra. Jag har inte ens körkort faktiskt. Men jag borde ju skaffa inser jag. Eller nja, nu när vi inte har bil är det ju en onödig (stor) utgift, men om vi skaffar. Vilket vi väl gör så småningom.



Sixten somnade mindre än fem minuter in på färden. Själv hade jag tänkt jobba men datorn dog innan jag fick igång den. Kanske ett tecken på att jag borde ta helledigt. Glad påsk!


- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 5 april 2012

Tacksamhet

Tänk att få tassa fram sakta på en lite kuperad grusväg längs ett blått glittrande vatten. Tänk att få öka farten lite och springa över två broar. Tänk att få låta benen springa lite snabbare trots att det inte var meningen, längs ett annat blått vatten. Med solen i ögonen och en liveskiva med Håkan i öronen. Den där skivan som betydde så mycket när den kom för mer än tio år sedan. En liten längtan efter Göteborg som ihop med musiken gör att armarna blir knottriga. Men Göteborg återses om en dryg månad så det gör inget. Det är på riktigt. Jag får verkligen uppleva det här. Ett stort fånigt leende i ansiktet och ren eufori. En stark och frisk kropp. En alldeles egen liten familj. Det är så mycket bättre att vara trettio än att vara tjugo.


- Posted using BlogPress from my iPhone

En bra dag

Det var en bra trettioårsdag jag hade. Den började som sagt med en sconesfrukost på sängen där jag också fick en blus och en karta över London. För dit ska vi nämligen åka i höst! Det betyder att resfattiga jag ska får resa utomlands två gånger på ett år, roligt!

Ett tempopass tog mig till jobbet och där hade det gjorts i ordning med mysfika (Min frukost nummer två bestod igår av wienerbröd och kaffe. Hehe.) och paket. Vilka fina kollegor jag har! I paket låg, kanske inte helt oväntat, ett par skor och jag kan nu konstatera att jag lyckats utöka skoparken med hela 4 nya medlemmar på en månad. Oj då.

En lagom jobbdag och sedan middag på en italiensk restaurang följt av en liten filmkväll fick avsluta dagen. Blommor, choklad och massor av grattishälsningar både via nät och vanlig post mötte mig här hemma. Tänk att jag har så många som bryr sig om mig.

onsdag 4 april 2012

Födelsedag




Efter sconesfrukost på sängen, en Londonresa och en prickig blus startade jag födelsedagen med ett progressivt distanspass/tempopass till jobbet. Ingen superfart på benen men inga ålderskrämpor än så länge heller :)


- Posted using BlogPress from my iPhone

tisdag 3 april 2012

Gryning




Det var tidigt jag tassade iväg imorse. Kallt och krispigt då våren vänt tillbaka. Men en sol på uppgång och ett vatten som glittrade.


- Posted using BlogPress from my iPhone

måndag 2 april 2012

Speedy

Min kropp verkar vara inne i något slags flyt nu för jag känner mig stark. Inte så sliten alls varken igår efter passet eller idag. Fast i krigarlåten, som är nästan 8,5 minuter, under kvällens balance-instruerande kom det lite mer mjölksyra än vanligt. Men det är ok, jag skulle nästan undra om det inte varit så.

Ingen löpning idag ungefär så som det nästan alltid är på måndagar. Istället blir och blev det en kvarts coreträning med hjälp av TRX-band och därefter Body Balancen. Flowet från lördagens cykling satt tydligen kvar för idag kändes det bättre än det gjort på länge. Fint så.

I övrigt är det mycket i några dagar nu. Först tolvtimmarsmåndag som nästan alltid. In med mat, kolla mail och lite bloggar, sedan duscha och sova. Upp jättetidigt för en morgonjogg till jobbet och sedan inventera i ett par timmar innan öppning. Jobba, springa hem, intensivumgås med Sixten någon halvtimme innan han måste sova. Jag hann inte träffa honom nu ikväll, jag kommer kanske inte träffa honom imorn bitti (Ja, han finns ju såklart i huset, men han sover ju förhoppningsvis hela natten.) Så imorgon kommer jag längta hem. På onsdag väntar en födelsedag och jag får se om livet är "slut" vid trettio som jag trodde när jag var typ tjugo. Hehe.

söndag 1 april 2012

Långt långpass och veckodistansrekord

Lagom till att det var min tur att springa långpass började det snöa och blåsa en massa. Min motivation, som inte var på topp innan, sjönk långt långt ner under marken när jag insåg det. Men eftersom jag hade bestämt mig för att dels springa ett riktigt långt långpass idag och dels fixa ett veckodistansrekord var det bara att bita ihop och ge sig ut. (Ungefär som det bara var att bita ihop och köra det planerade intervallpasset till jobbet i fredags, trots iskyla och snöblandad regn.) Viljeträning. Eller pannbensträning kanske.



Första tredjedelen fick jag snö på mig, sedan slutade det och såsmåningom tittade även solen fram ibland. Kroppen kändes även idag förvånansvärt pigg, men jag försökte ta det lite lugnt eftersom jag visste att det eventuellt skulle vara lite kuperat på slutet. Det kändes ganska lätt fram till 2 mil någonstans, men därefter började det bli segare. Lagom till att kuperingen började. Som tur var avtog även den efter ett tag. Men då började magen göra sig hörd. Blev lite orolig för att den skulle krascha. Än så länge har det inte hänt (vad jag kan minnas) men någon gång ska ju vara den första. Inte idag dock skulle det visa sig.


Gammal bild från annan rekorddag. 55km på ett pass.

När jag närmade mig 3mil började dock benen bli rejält trötta och det märks att jag inte är så van vid sådana här distanser nuförtiden. Kämpade mig dock fram till min planerade slutpunkt Odenplan där jag stoppade klockan på 33,2km och tog tunnelbanan hem. Precis enligt plan men med 1km bonus! Eftersom räknaren stod på 67,8km innan idag och jag ville nå 100km kunde jag ju inte springa kortare än 32,2km idag. Det hade jag bestämt. 1km bonus är 1km bonus och jag är supernöjd med min springvecka! (Att jag slarvat med styrketräningen behöver vi inte tala högt om.) Nästa vecka blir lite lugnare. Iallafall distansmässigt.