torsdag 31 december 2009

Gott nytt år!



Det är lite mycket med jobb, jobb, jobb och nyårsfestfix, mys och annat just nu. Men ha en underbar nyårsafton så hörs vi nästa år.

2010 kommer bli bra!


Gott nytt år!

tisdag 29 december 2009

Varför börja lagom när man kan börja med sällskap?

Och att sällskapet skulle springa långpass är väl inget hinder?

Inget halsont men dock några liter snor i näsan. Fast det har väl ingen dött av så det fick bli ett långpass i väldigt lugnt och behagligt tempo. Lugnt och behagligt för mig, så det var väl snarare tråkigt för sällskapet. Ja, för det är ju en han. Och inte vilken hanne som helst utan Martin och han är ju snabb.


Fast i ärlighetens namn undrar jag om det hade funkat att springa snabbare. I slottsskogen fick vi liksom trippa fram och även om det var lite bättre på övriga ställen fick man hålla koncentrationen på topp. Men det är säkert bra för något det också.

22,7 kilometer. 2 timmar och 15 minuter. Helt ok för en halkig tisdag i slutet av december.

Halsrapport

Halsen känns ungefär som normalt idag så om de inte blir värre igen under dagen blir det nog spring enligt plan i eftermiddag. Fast först måste jag jobba lite. Dock bara fram till två, vilket känns otroligt skönt. Jag har faktiskt ett sällskap här hemma att ta hand om.

Appropå sällskap är det lyxigt att få maten serverad när man kommer hem. Så vill jag alltid ha det.

måndag 28 december 2009

En hals som förstör

Redan igår kände jag de första små tendenserna. Inatt vaknade jag med djävulskt halsont och konstaterade att någon morgonjogg inte vara att tänka på. Två timmars sovmorgon blev det istället och nu gör det inte riktigt lika ont. Men vilodag blir det såklart ändå, så idag dricker jag honungste hela dagen (förutom att handla mat, stressa lite och jobba till sen kväll då.)

Inte någon snö idag heller, men det har åtminstone slutat regna. Det är inte särskilt ofta jag ogillar Göteborg, men när man sett hur fin vintern kan vara och kommer tillbaks till detta elände vill jag flytta på stört.

Hoppas ni får en bra och vit dag!

söndag 27 december 2009

Kontraster

Tänk om det kunde få vara såhär hela vintern!





Här är de mina oldies! Namnade och allt :)



Inte heller hjälmen är av nyare sort..

Minibacken Rackstadbacken!

Även minisyster gillar rosa..

Det gamla starttornet!

När jag klev av tåget i Göteborg spöregnade det..

lördag 26 december 2009

Snöigt

Egentligen borde det suttit en bild på ett väldigt vackert och vitt Arvika här, men eftersom jag inte fotat något (och nu är det ju mörkt) får jag visa imorn. Det började snöa igen igår eftermiddag. Lagom till att jag skulle ut på fartleksspring kom det vassa små flingor. (Fartleken gick väl inte nåt vidare direkt. Det är svårt att få till någon vidare kvalitetslöpning när man bara kanar runt u snömodd.) Lagom till att vi skulle åka taxi in till stan lite senare på kvällen kom det lite större flingor. När jag kom ut från utestället var det vitt precis överallt. Megastora vita flingor landade på en mycket snöfylld mark. I förmiddags (när jag vaknat till liv, varför går det aldrig att ta det lite lugnt med vinet på juldan?) var det ett 3,5dm tjockt lager som mötte mig. Så härligt! Nog för att det är segt att springa i snö, men jag hade gärna tagit med mig åtminstone hälften ner till gbg när jag åker imorn kväll. Så himla vackert att det nästan gör ont.

Anledningen till att jag hade planerat att vara icke-bakis idag stavas gästinstruktör. Som tur var försvann bakisheten efter lite mat och en ipren och gänget som kommit för att testa army training fick se en rätt representabel Andréa. Jag kom in i min instruktörsroll och peppade till utmattning. Grymma var de, och jag tror de vill köra igen någon gång vid tillfälle då jag är hemma. Roligt!

fredag 25 december 2009

Min julafton

Första delen av min julafton spenderades hos mammafamiljen. Först lite spring som sagt och sedan tomtegröt, dusch, fix och dopp i grytan (risalamalta för mig) vid lunchtid. Slöande, Kalle-tittande (jag somnade som vanligt en sväng) och sedan julmiddag nummer ett föjt av julklappsutdelning nummer ett. Tyvärr glömde jag helt av att fota denna del av dagen, men under kvällen som spenderades hos pappafamiljen en knapp kilometer bort var kameran med (dock hamnade jag själv inte på bild :):


Julhundar


Minsta julvovven Xelda


Gammelvovven Wilma


Julbord nummer 2


Jultallrik nummer 1 från julbort nummer 2. Veggie såklart


Julgran nummer 2 med pakethög nummer 2


Tomten alias pappi

torsdag 24 december 2009

God jul!


När jag kom hem hade även bocken vaknat

Att få vakna till en vit jul tillhör nog inte vanligheterna nuförtiden. När jag var liten gjorde jag det alltid, när jag blev större var det väl någon grön jul emellanåt. Nu sedan jag blivit vuxen är det snarare regel än undantag att julen är grön. Även fast jag under julen flyttar trettio mil norröver.

Men denna morgon var Arvika vitt (jag hoppas att det var så i resten av Sverige också) och jag började julaftonen på precis samma sätt som jag gjort de senaste 3-4 åren. Det har blivit en tradition att morgonjogga på julafton. Vitt, vitt överallt.Fina juleljus i fönstren men en hård sidvind nere vid vattnet. Och jag som trodde att det bara var i Göteborg jag kunde uppleva isvindar mot ansiktet. Dryga 10km lufsjogg i snömodd och tomtegröten smakade ännu bättre än vanligt.

God jul allesamans!

onsdag 23 december 2009

Julen är här



När övriga familjemedlemmar äter den obligatoriska skinksmörgåsen på kvällen den 23:e december väljer jag tomtegröt. Tvärtemot vad många tror är det inte några som helst problem att vara vegetarian på julen.

tisdag 22 december 2009

På plats i värmlandsskogen



Efter en tågresa som, precis som för det mesta, tog mycket längre tid än den skulle, är jag nu på plats i soffan hemma hos pappafamiljen. Känns bra även om det redan när jag klev av tåget började klia lite i mig. Jag blir så lätt rastlös i den här stan. Inte för att jag brukar göra så värst mycket annat än äta, träna, sova, jobba, data (alltså blogga, läsa bloggar, facebooka och annat superviktigt) och försöka klämma in dejter med mina vänner hemma i gbg, men det är som om bara tanken på att det inte finns någonting att göra här gör mig rastlös. Fast samtidigt blir jag fruktansvärt lat också. Det brukar ju bli lite si och så med träningen när jag är här, så min planering är faktiskt ganska tunn. Ett par löppass jag "måste" få till, resten är bonus. Lika bra att passa på att vila extra när man vill. Mina ben har många mil att springa framöver.

måndag 21 december 2009

Julledig!

Trots att det var rejält svårsprunget på vissa ställen och mer eller mindre halt och moddigt mest överallt, gick dagens kortislångpass riktigt bra! På något sätt lyckades jag hålla ca 15sek högre tempo per kilomter jämfört med i fredags, och då var det ingen snö. Fast då var det visserligen mörkt och då brukar det gå långsamamre. Jag luras på något sätt av mörkret och tror att jag springer snabbare än jag gör. Konstigt. I vilket fall som helst är snöspring roligt! Men det höjer pulsen en del och benen blir lite tröttare än vanligt. Dock upplever jag det vara stor skillnad sedan jag började springa långpass med kompressionsstrumpor! Benen blir inte all lika trötta som vanligt. Sen om det är placebo eller inte är ju en annan sak :)

Resultatet blev i vilket fall:
Distans: 20km
Tid: 1h 50min
Tempo: 5:30 min/km
Puls: 77% (max: 88%)

Efter jobb mellan 14 och 21 har jag nu landat i soffan och inser att jag är jobbledig i SEX DAGAR! Imorn går tåget till Arvika, men först hinner jag nog med någon form av styrka. Funderar på att lyxa till det med detta ställe. Då har jag nära till affärer där jag kanske, kanske kan hitta en dragväska till ett rimligt pris. Jag är trött på att släpa runt på en halvtrasig och väldigt gammal väska av typ denna (fast mycket, mycket fulare!) sort!

En vit jul?



Det är snö i Göteborg! Det snöar i Göteborg!

Jag laddar för långpass. Siktar på 19-20km men eftersom jag inte är van att springa i snö kanske jag dör efter 10? Hoppas inte. Det är väl inte helt optimalt med långpass tre dagar efter det senaste och utan någon riktig vilodag mellan kanske, men imorn åker jag till Arvika och där är det så tråkigt att springa långpass. Antingen får man springa flera varv runt innerstan eller så får man springa på stora vägar för att ta yttervarvet/på stora vägar mot något mål. Då springer jag hellre i Göteborg, även om det kommer betyda att benen kanske är lite trötta. Vila får de göra sedan, för även om det blir en hel del spring även i värmlandsskogen kommer det bli en lugn vecka i övrigt.

Så jag laddar och myser. Och kanske, kanske vågar jag hoppas på en vit jul.

söndag 20 december 2009

Både bra och dåligt

Jobb 13-21:15 igår, jobb 7-15 idag. En halvtimmes sömn och sedan iväg för lite egen core följt av balanceAlmedal. Jag hade skrivit ner lite övningar på en lapp men körde sedan ändå vad jag kände för. Började med 3 varianter av situps på boll (raka, sneda, sneda med diagonala benlyft), 3 varianter av rygglyft på boll (raka, sneda, med latsdrag), 3 varianter av dynamiska plankor (med vridning, klättrande, med diagonallyft) och 3 varianter av pushups (triceps, breda, normalbreda med fötterna på boll). Alla övningar gånger 25. Alltså först 25st raka situps på bollen, 25 sneda osv. Roliga övningar men med noll kraft. Orkade knappt göra några pushups. Eller så berodde det på att jag tog ut mig genom att först göra 10 triseps pushups på tå för resterande 15 plus de återstående 50st gick ungefär som om jag aldrig hade gjort en endaste pushup i hela mitt liv. Illa. Skyller på jobb (även om det förtillfället är väldigt lugnt och ostressigt på avdelningen), förlite sömn och förlite mat. Illa.

Body balancen kändes, förutom att jag även där var svagare än svagast, tråkig och oinspirerande. (Och jag som alltid brukar älska balance!) Insåg att jag är rejält trött på nuvarande koreografin och att det ska bli skönt med ny efter nyår.




Efteråt hände dock kul grejer, för då dracks det glögg, åts skumtomtar, fruktsallad och choklad med fina Erika. Mysigt och trevligt som alltid! De där skumtomtarna är farligt goda alltså. (Och rosa!) Jag tror jag är beroende av dem också. Ytterligare en sak på beroendelistan alltså.

lördag 19 december 2009

Med solen i ögonen

Lycka!

Ett tunt lager snö, tio minusgrader och solen i ögonen. Ett av mina bästa springväder. Medelhård distans på det och allt blir helt enkelt perfekt, fullkomligt underbart! Medelhård distans är nog min perfekta springform. Inte segjogg som långpass och lättdistans, inte svinjobbigt spring som intervaller, snabbdistans eller tempolöpning. Lite lagom jobbigt med en puls på mellan 75 och 80 procent. Starka, pigga ben och bästa musiken i öronen. Eufori. Enda minuset är att jag känner mig som en michelingubbe i alla kläder.

Tid: 45min
Distans: 8,9km
Fart: 5:03 min/km
Puls: 77% (max 86%)

Fusk


Eftersom jag jobbar dag imorn (och alltså börjar sju och går upp halv sex) kommer jag inte hinna njuta av några tända ljus så jag fuskar och leker att det är fjärde advent redan idag. Mysfrukost och julklappsfix innan mera spring och jobb hela dagen och kvällen.

fredag 18 december 2009

Mera kortislångpass

Förra veckan dryga 17, denna vecka dryga 18. Jag trappar upp sakta men säkert. Och jag ligger några steg före då långpassen egentligen inte dyker upp förän nästa vecka och då på 16km. Fast vid 16km går min långpassgräns. 16 är vanlig distans och 17 är långpass. Nästa vecka planerar jag för 19-20km.

Idag var det inte riktigt lika isiga vindar ute som igår, men kallt var det ändå. Mina nya vantar höll kanske inte riktigt måttet då jag trodde jag skulle förfrysa hela händerna de första tio minuterna. (Ska nog ta till mig rådet jag fick i inlägget nedan om att ha ett par tunna vantar under när det är såhär kallt.) Sedan var jag varm för det mesta, men mot slutet kom kölden tillbaka igen. (Dock höll de bra mot vinden för jag kände inget blås igenom.) De sista två-trehundra metrarna blev händerna varma igen. Så varma att jag trodde jag höll på att förfrysa, och typ tappa dem, på riktigt. Men jag överlevde trots allt och kan kasera in ytterligare 18,1km till samlingen. Förutom kylan (och att jag blev både hungrig och kissnödig efter ett tag) var det ett skönt pass. Musikhjälpen i öronen och huvudet fullt av tankar. När jag kollar träningsdagboken nu så ser jag att även veckodosen börjar öka upp. Om några veckor är jag uppe i min "normala" dos av kilometrar.

Efter dusch, matlagning och ätande spenderas kvällen i soffan med massor av julmust och lite (ok, ganska mycket) ekologiska chips. Krispiga och goda. Lite julklappar har jag också slagit in och snart ska jag nog krypa ner i sängen och bläddra i nya Fitness (som kom idag), senaste Svensk Idrottsforskning (som kom tidigare i veckan) och en Cosmopolitan som jag fick vid en gratisutdelning på stan igår. Bara Runners World som fattas.

Jobb hela helgen sedan, precis som nästan alltid alltså. Bara att göra det bästa av situationen.

Hoppas ni får en mysig helg!

torsdag 17 december 2009

Vindtäta springvantar!

Efter att ha fixat klart nästan alla mina julklappar (Jag har en kvar, men den är så jobbig att släpa med sig på tåget så jag köper den på plats hemma i värmlandsskogen.) råkade jag glida in på en Stadiumbutik. Jag frös ju så fasligt om händerna i morse och har tidigare spanat in Nike´s coola vantar med en vindstoppergrej som man liksom gömmer fingrarna i. (Tror att även Sofia hade spanat in dessa för nån vecka sedan.) Jag har under alla år sprungit med vanliga tunna fingervantar från HM för typ 19kr, vilket funkar helt perfekt för det mesta. Det är bara vid dagar som dagens som de inte riktigt håller måttet. Då har jag använt mig av ett par tunna fleecevantar som någon glömt kvar efter någon fest hemma hos mig (oss) för hundra år sedan, men de andas ju liksom inte så bra. Och vinden blåser rätt igenom även dessa och gör mina händer till isbitar.




I vilket fall hade jag som sagt spanat in de där Nike-vantarna men mindes inte vad de kostade så jag smög in på den där affären. Suck! Närmare 300 spänn för ett par vantar funkar inte med min ekonomi. Jag blev lite ledsen och började kolla runt bland övriga vantar. Då såg jag dem! För 99kr fick jag ett par löpvantar med vindstoppfunktion. Det kallar jag prisvärt! Nu vill jag bara ut och testa så jag hoppas på samma kyla även imorn eftermiddag!

Musikhjälpen mot malaria



När jag sprang sprang jag förbi detta hela två gånger (Och fick, samtidigt som jag hade honom i öronen, se gulligaste Christer!). Jag tänker hjälpa, ska bara fundera ut vilken låt jag ska önska först. Hjälp du med! 5kr hjälper du ett barn att bli friskt från malaria. Genom att skänka 50kr bidrar du till att 10 barn får växa upp. Så lite gör så stor skillnad. Hjälp du med!

Vinterlöpning

Termometern vidade sju miusgrader. Ja! var det första jag tänkte. Jag gillar att springa i kyla, jag älskar vinter när det är riktig vinter. Bara ett tjockt lager snö som fattas, men man kan inte få allt. På med många lager kläder och ut i en sovande stad. Enligt plan 10km morgonjogg, resultatet 12km lycka. Förutom isvindarna rakt i ansiktet på hemvägen helt underbart. Ibland får man bortse från vad som är optimalt* och bara lyssna på hjärtat.

*Jag anser att 12km är i längsta laget att springa utan mat i magen. Även om pulsen ligger runt (och helst under) 70% gör jag nästan mig själv en otjänst. Men som sagt, ibland får känslan vinna över förnuftet.

tisdag 15 december 2009

Träningsglädje

Fartleken gick precis enligt plan och till och med lite bättre. Uppvärmningen gick på 17min (planerat 16-17), fartleken på strax över 25 (planerat 26) och nedvarvning lite för snabbt med sina dryga 15min (planerat 16-18). 3km + 5km + 2,9km enlig karta. Enligt fotpoden lite kortare. Det har blivit något fel på den för den visar alltid mycket kortare på rundor den visat en viss sträcka på innan. Ok att det har skiljt lite, plus att den visar lite längre när jag sprungit långsammare än det tempo jag kalibrerade den i och kortare när jag springer snabbare, men den har inte visat såhär fel. Kanske har jag ändrat mitt löpsteg?? Fast jag tror inte det. I väntan på rikedom (läs gps-klocka, typ Garmin) får jag väl kalibrera om den och se om det hjälper. I vilket fall var det skönt att få till ett bra pass så här i början på säsongen och med en kropp full av stress och trötthet. Men det kan ju inte bli annat än bra när man får höra denna underbara låt som bland annat hjälpte mig att ge det absolut sista under spurtrakan på Midnattsloppet förra året och slå min dåvarande drömtid (sub 50) med hästlängder:



Direkt efter kom sedan denna låt:



Den har jag använt som 95%/max-låt under flera cykelpass och även som armylåt.

Efter lite mellanmål i form av en burk vaniljkesella (jag är beroende), ett stort glas mjölk och en smörochostmacka bytte jag om (ja vet, kanske borde duschat mellan men jag varken hann eller orkade) till armyoutfit och åkte tvärs över stan för att instruera ett armypass. Ett litet julspecial på en anläggning jag jobbat lite extra på till och från (dock inte instruerat särskilt mycket, detta var nog tredje eller fjärde gången tror jag) under ett par år. (Fast nu var det nog sista dagen tror jag.) Kul att få gästa lite och hjälpa till att sprida denna underbara träningsform! Särskilt när klassen var fullbokad! Det märktes att deltagarna inte var vana vid denna typ av träning, men de kämpade på grymt bra och ville knappt sluta när vi skulle! :)

Nu laddar jag om inför jobb och sedan Indoor walking realese (Då jag avskyr crosstrainer är jag mycket skeptisk, men vet att andra som varit det blivit helt lyrska så jag är tyst.) med lite andra bloggare följt av lite glöggmys med samma folk. Som hjälp tar jag spenatsoppa med ägghalvor och fetaostmacka. Mumsigt!

Mera om mitt träningsupplägg




Precis som förra säsongen kommer jag även denna gång följa Andreas Szalkais 3:30 program på marathon.se någorlunda på min väg mot Stockholm marathon. Precis som förra året kommer jag dock inte följa det slaviskt, utan jag använder min egen kunskap och mitt sunda förnuft för att anpassa programmet efter just mig och mina förutsättningar. Förra året la jag på lite tid på samtliga pass eftersom 3:30-programmet egentligen var alldeles för snabbt för mig, men 4-programmet för långsamt för mitt mål på 3:45. Jag strukturerade även om lite i schemat för att det skulle passa mitt övriga liv samt min kompletterande träning, samt hoppade Anders styrkeupplägg eftersom jag kör min egen styrka, både i form av army och mer löpspecifik sådan.

Denna säsong kommer jag modifiera enligt följande:
- Jag kommer kasta om vissa pass för att få det att passa med såväl min kompletterande träning, de pass jag instruerar samt mitt övriga liv.
- Jag kommer försöka hålla de angivna tidsramarna på kvalitetspassen, då jag tror det är väldigt viktigt för att jag ska bli snabbare.
- Jag kommer att springa de lätta distanspassen ännu lite lättare än vad som anges, då jag är övertygad om att det kommer gynna mig i längden då jag behöver den återhämtande effekten i och med min relativt stora träningsvolym med övrig träning inräknad.
- Jag kommer förlänga vissa pass, speciellt långpassen och speceillt i början då de är lite väl korta. Jag tror att jag kommer att gynnas av att ligga på en högre volym veckomässigt och jag tror att jag behöver få in lite fler långa långpass och då är det ju bra att börja på åtminstone 20km.
- Jag kommer hoppa över Anders styrkeupplägg och köra på med mina egna samt med armyn såklart. Så ofta det går kommer jag även klämma in lite core i gruppträningsform.
- Jag kommer även köra så mycket body balance/yoga som jag hinner och sen tillkommer ju såklart lite cykelpass.

Hektiskt

Jag är igång med min maraträning och idag ska jag klämma in ett fartlekspass (som ser ut som följer enligt mina anteckningar i min träningsdagbok på Funbeat: 3km uppv, 16-17min - 5km fartlek, 26min (plus 3 koord.lopp) - 3km nedv, 16-18min enl pr) mellan en halv dags jobb, allmänt fix och armyinstruerande. Det är en hektiskt tid nu innan jul för mig liksom för de flesta. Jobb varje dag utom torsdag (då jag måste springa runt och fixa med julklapparna) fram tills jag åker hem för fem dagars julledighet på tisdag eftermiddag. (Men jag ska som sagt inte klaga, jag har jobb december ut, hur det ser ut i vår vet man aldrig.)

Fast idag fick jag faktiskt sovmorgon, till och med mer än jag tänkt då jag råkade somna om och vakna kvart i åtta istället för att gå upp vid sju. Men jag vet inte om det hjälpte för jag verkar ha vaknat på fel sida och ingenting känns bra. Kanske är det bara bristen på allt bra från helgen som gör sig påmint. Kanske är det hormoner som är elaka. Oavsett så hoppas jag det ordnar upp sig under dagen. Om inte annat med hjälp av lite fartlek. Om inte det räcker kanske armyinstruerandet gör det. På nåt sätt blir det nog bra.

måndag 14 december 2009

Crossfit + lunch

Min helg har inneburit en hel del och att få ner allt detta till ord kommer ta sin tid. Men jag kan ju börja med att berätta om Lördagens bloggträff som Frida och Terese hade ordnat. Vilken tur jag hade som lyckats pricka in en Stockholmsvistelse just denna helg! (Jag fotade faktiskt lite, men efterosm jag sitter på tåget mot gbg just nu och inte orkar krångla med överföring och grejer får de komma senare.)

Platsen för träffen var Sportlife Odenplan, som jag säkerligen kommer att besöka fler gånger framöver. Jag kommer ju att kunna träna nästan gratis där eftersom jag från och med årsskiftet kommer instruera på just Sportlife. Innan själva passet började fick jag möjlighet att hälsa lite snabbt på Snorkkis som var på språng förbi, vilket var väldigt roligt! Förhoppningsvis kan vi få till en liten springtur nästa gång jag är på besök i storstan. Efter att ha konstaterat att jag glömt både hänglås och vattenflaska, fixat detta och snabbhälsat på några tjejer jag aldrig träffat innan var det dags för Crossfit med en energisk tjej vid namn Sandra. Jag hade aldrig testat crossfit innan och var väldigt nyfiken på hur det skulle vara. Jag visste att det finns olika varianter och det var spännande att se vilka övningar vi skulle få göra just denna gång. Fem stycken visade det sig och jag tyckte faktiskt att de där tabataintervallerna lät lite väl lätta. Och ja, kanske de första två av varje övning, men sedan började det ta emot och det märktes att jag inte var helt på topp denna dag. Visserligen gjordes nästan alla pushups på tå och i min paradövning burpees, som blev min final, hade jag hunnit komma igång lite. Just pushupsen var min första station där jag tillsammans med Malin och Åsa kämpade tappert. 8x20sek med 10sek vila mellan innan nästa station som var en variant av chins. Chins tillhör inte någon av mina paradövningar och där började det kännas redan efter första intervallen. Fast mer i armar och handleder än ryggen. Det krävs verkligen fokus för mig för att hitta rätt muskler. Tredje övningen var en variant av fällkniven med hantlar i händerna och här kände jag mig lite starkare. Fjärde och näst sista stationen bestod av rygglyft och trots att jag anser mig vara rätt svag i ryggen var detta en bit kaka i jämförelse med övriga stationer. Men det var skönt med lite ”vila” för femte och sista stationen bestod som sagt av burpees. Me like! Denna övning har jag plågats igenom sjukt många gånger och då ofta i from av ”50-tema” (man kör varje övning 50 gånger). Så de få man hann göra på 20 sekunder kunde man alltså göra rätt strikt och snabbt. Men jobbigt blev det såklart ändå och pulsen var rejält hög efter sista repetitionen. Roligt!!

Sammanfattningsvis tycker jag denna variant av crossfit var väldigt rolig, men jag tyckte det tog slut lite väl snabbt. Jag hade gärna kört några fler stationer! Totalt var passet 45min varav ungefär 35 var effektiv träningstid. Gärna en kvart till för min del alltså. Men som sagt; ett jätteroligt pass som jag gärna kör fler gånger! Lite army light typ.

Efter passet fick vi vattenflaska, swebar, ett frikort och en nån slags proteindrink och det kändes skönt att få duscha och prata lite mer med tjejerna. Sedan bar det snabbt vidare till GI-boden något kvarter bort där vi bjöds på lunch i form av kyckling/lax/veg alternativ (någon slags gratäng med zucchini) med kamuvete, sallad,riven morot och riven rödbeta. Väldigt gott! Till efterrätt någon slags kesokaka med blåbärsyoghurt som väl kanske inte riktigt är något jag skulle välja som efterrätt i vanliga fall (jag vill ha ”riktiga” saker som jag nu ska äta efterrätt) men som smakade helt ok. Och den lilla nötkakan (eller vad det nu var) med choklad var supergod! Massa prat om marathon, body balance och livet och träning i övrigt åkte jag ”hem” till Lilla Essingen och kraschade i soffan. Jag var inte riktigt på topp den här dagen som sagt och den där crossfiten tog nog rejält på krafterna trots allt :)

Tack för några jättetrevliga timmar alla tjejer och framförallt tack till Frida och Terese!

söndag 13 december 2009

Glad lucia!


Kronpåtagning precis innan luciacykel förra året

Ett inlägg om mina äventyr i storstan kommer såsmåningom. Typ imorn. Just nu prioriterar jag annat, men strax ska jag iallafall få springa!

Hoppas ni har en bra lucia- och tredjeadeventsöndag!

fredag 11 december 2009

Nya älsklingar!!


Det sved lite när jag drog kortet och blev 1600kr fattigare. Men jag fick en jacka (värd 400kr) som present för att jag handlade för så mycket. Pluspoäng till Runners Store!

Äntligen får mina stackars gamla utslitna trotjänare pensioneras. De tog mig runt mitt första marathon samt till rekord på såväl Midnattslopp och Lidingölopp. Plus många, många mil därtill. Men nu får de nog mest stå i garderoben och vila sig. Inte dö, jag kan inte med att kasta skor. Inte ännu. Inte förän garderoben är full av gamla springskor som aldrig används.

Jag har verkligen bara varit ledig idag. Först tänkte vi gå upp och morgonjogga tidigt tidigt innan Martin började jobbet, men det var mer lockande att sova en dryg timme extra. Fast för mig blev det visst tre timmar. Jag åt frukost i lugn och ro och åkte sedan för att fika/luncha med lillasyster. En kort sväng på stan och nu är jag "hemma" på Lilla Essingen och tänkte vila nån timme innan Martin kommer hem och det är dags för den där springturen. Ska bli kul att få springa runt Kungsholmen, precis som så många andra bloggare brukar göra. Ikväll blir det middag och antingen bio eller musik på Strand.

Hoppas ni har en lika underbar fredag som jag!

When love takes over



Egentligen är det så långt ifrån Andréa som det går att komma, men den är sjukt bra! Kanske har jag bara blivit gammal och tappat bort mig själv? Eller så har jag bara blivit klokare och breddat mig? Jag bestämmer mig för det sistnämnda, det låter liksom mycket roligare.

torsdag 10 december 2009

Wiii!

Efter min morgonklass (och sista klass på Active Wellness) är jag nu helt fri att göra precis vad jag vill i fyra hela dagar. De enda tider som finns att passa är tågtiden idag, bloggeventet på lördag och tågtiden på måndag morgon. I övrig ska jag bara mysa, gå på stan, fika med lillasyster, gå på fest med Ellen mfl, gå på bio, mysa lite till och så springa såklart. Nu har jag ju dessutom tillgång till min personliga hare varje minut (ok, kanske inte riktigt, men nästan) av helgen, så jag kanske kan få lite fart på benen också. Egentligen finns det ju MASSOR av saker jag BORDE göra nu (som leta jobb, fixa med både cykel. och armypass, fixa med Premera etc) men jag MÅSTE vara lite ledig nu. Jag behöver det så oerhört mycket!


Såhär såg jag ut på temapasset "One hit wonders" i somras. Glitter & glamour! Jag brukar inte cykla i sånna kläder annars alltså :)

Cykeln gick jättebra och vi avslutade verkligen terminen på topp!
Trots att jag hastade ihop passet igårkväll funkade det riktigt bra! Jag byggde i princip bara på min del av den tävlingsklass jag och Lasse körde för någon månad sedan. En lång uppvärmning på drygt 10min följt av knappa 20min strax under/på/strax över mjölksyratrösekeln och 15min nedvarvning (inkl stretch). Tävling med och mot varandra. Mot oss själv och mot simulerade motståndare. Vi cyklade både på serpentinvägar uppför med vår landsvägscykel och tog oss uppför berget på mountainbike för att sedan hoppa på tempocykeln (man har en speciell sån va??) för en lång asfaltsraka in i mål. Vi var alla vinnare på ett eller annat sätt! Det funkade bättre än jag trott att köra såpass jobbigt på morgonen. Mitt tjat om mat verkar ha gått hem, för idag §hade ALLA ätit innan! Vad glad jag blev! Terminens stegvisa ökning av intensiteten verkar också ha funkat riktigt bra och jag kommer köra på med samma upplägg även i vår. På mitt nya ställe. Nya deltagre, nya utmaningar. Jag längtar!

Men nu ska jag bara njuta. Ta vara på den korta tiden. Komma tillbaks hem med ny energi.

onsdag 9 december 2009

Slutspurt

Dag 14 av 14 på mitt jobbmarathon. Känns fruktansvärt skönt! Imorn är det bara min morgonklass och en tågtid som är måsten. Så fort jag kommer på tåget ska jag släppa allt och bara vara. Hela helgen ska jag bara vara och bara njuta fram till tidig måndag morgon. Då börjar allt om med en tågtid och sedan kvällsjobb. Därefter åtta dagars jobb igen (men med en "ledig" dag där jag kommer stressa runt med julklappsfix hela dagen) innan hemfärd till värmland för fem dagars julledighet. Det är såhär man får göra när man är timanställd och måste tänka på att få ihop tillräckligt med timmar. Men jag klagar inte så jättemycket, jag har fått välja de tider jag vill och har jobb december ut. Hur det blir därefter vet jag inte. Avdelningen jag jobbar på ska läggas ner vid årsskiftet, men jag hoppas att jag kommer behövas på andra ställen i huset. Om inte får jag väl söka timvik på andra äldreboenden. För även om jag inte jobbar med det jag vill och ska, trivs jag rätt bra bland de söta gamlingarna. Så ytterligare några månader kan jag absolut tänka mig att jobba på andra liknande ställen. Men även om saker och ting brukar lösa sig på något sätt för det mesta gillar jag inte att ha ovissheten hängande över mig.

Jaja, nog om det. Denna vecka börjar jag min maraträning på riktigt. Förra veckan var ju lite av en tjuvstart med en liten stegring i distans jämfört med föregående månads minimängd. Denna vecka trappas det upp ytterligare ett snäpp. Övrig räning kommer dock att minskas ned till mini (Inte helt, jag ska ju på bloggevent på lördag och jag ska ju morgoncykla imorn! Och lite egen hemmayoga kanske hinns med idag.) på grund av Stockholmsresan. Men det passar ju faktiskt helt utmärkt. Det är ju lite dumt att öka på det totala antalet träningstimmar för snabbt. Jag vill inte bli skadad eller sjuk. Appropå sjuk var jag tidigt imorse och lämnade två rör blod på vårdcentralen. Ska bli spännande att se hur mitt hb och järnvärde ser ut den här gången. Jag hoppas på nya järntabletter, jag vill bli pigg igen!

tisdag 8 december 2009

På väg mot nya möjligheter

Nu kan jag ÄNTLIGEN avslöja en av mina "hemligheter"!!




Från och med årsskiftet kommer jag att vara en del av team Sportlife! Det ska bli både jättekul och jättespännande, även om det såklart känns tråkigt att behöva lämna de goa medlemmarna och de galna instruktörerna på Active Wellness som ju varit en stor del av mitt liv de senaste åren. Jag har ju trivts väldigt väldigt bra där och ser många därifrån som mina nära vänner, men är man en prestationsmänniska som jag behöver man nya möjligheter till utveckling. Det här känns som ett naturligt steg.
Jag kommer sakna den familjära och mysiga stämningen på Active jättemycket, men ett större företag innebär ju större möjligheter. Och jag vill utvecklas i allt jag gör. Så från och med vecka 1 kommer jag köra cykel 60 på onsdagseftermiddagar istället för cykel 45 på torsdagmorgnar. Och det roliga är att det är på en anläggning jag tidigare jobbat på, men då på den kedja som ägde den innan Sportlife tog över. Någon fast Armyklass har jag inte i nuläget, men saker kan ju förändras snabbare än man tror. Och i vilket fall som helst lär det ju finnas vick att ta.





För att fira detta (plus det faktum att jag fick mina skattepengar förra veckan) gav jag mig själv en förtidig julklapp. En enkel men snygg kläning som funkar både till vardags och fest, samt en bh ur HM´s Sonia Rykel-kollektion! Egentligen tycker jag att den var för dyr (300kr) men den satt så sjukt bra att jag intalade mig själv att jag faktiskt är värd den. Visst håller ni väl med om det? :)

måndag 7 december 2009

Fyra nyanser av rosa

Fyra nyanser av rosa - rubriken har inget med texten att göra

Idag hade vi avslutning med löpgruppen. Det betydde långpass och kanske rekord för ett par stycken. Roligt! För några år sedan var 17km helt sjukt mycket för mig och kanske var det så för vissa idag. Men referensramar ändras och snart är det en liten bit kaka för alla. Idag blev det ganska exakt 17km i ett för mig väldigt mystempo, för vissa kanske ännu mer mystempo (Men ett tempo som trots allt var nödvändigt för att orka. För på slutet var nog en del ben rätt stela.) och för vissa lite över mystempo. Duktiga var de allihop i vilket fall. Jag är stolt över er alla! Det är så kul att få så mycket uppskattning för det man gör! Jag menar, hur mycket gör jag egentligen? Jag gör det roligaste jag vet plus det roligaste jag vet. Jag springer och jag pratar/förklarar träning plus peppar och motiverar. Och jag får så himla mycket tillbaks!

söndag 6 december 2009

Springbenen ville springa!

Egentligen tycker jag faktiskt att man bör avstå träning dagen efter alkoholintag. Eller ja, kanske inte nödvändigtvis efter ett glas vin eller två, men efter ett festintag där mängden ju brukar bli lite större. Men idag kunde jag verkligen inte hålla mig borta. Springbenen ville springa! Så jag sprang. Eller joggsprang. Inte joggjogg men kanske inte heller springspring. Något mittemellan som numera har utvecklats till 5:30-tempo ungefär. Lätt anstränging och jag trodde nog att jag snarare sprang närmare 6-tempo. Najs såhär på elfte jobbdagen! Konstigt det där med min kropp. Den tycker alltid att det är jätteroligt att springa dagen efter alkoholintag i måttliga mängder. Mitt livs bästa snabbdistanspass (Känslomässigt. Kan hända att jag sprungit snabbare någon annan gång, men känslan jag hade där var to die för!) sprangs dagen efter ett par glas rosévin. Igår drack jag ganska många cider plus lite bål. Vaknade som vilken morgon som helst. Inte det minsta bakis och med ben som ville springa. Åt fruksot och funderade över om det var en sån bra idé att springa just idag. Men tillslut kunde jag inte hindra mig och bytte om. Nästan 11km med låg puls senare mår hela kroppen som bäst. Synd bara att resten av dagen inte kan spenaderas så så jag hade velat. Men man kan ju inte få allt.

Ge dig själv en julklapp



Klicka på mig!

Vill du satsa lite mer på din idrott nästa år och förvissa dig om att du äter på ett sätt som optimerar din prestation? Kanske är du bara nyfiken på hur dina matvanor egentligen ser ut? Eller vill du kanske gå upp eller ner i vikt?

Just nu är det halva priset på kostrådgivning!
Ge dig själv en julklapp!

lördag 5 december 2009

Dag 10 av 14

Klockan är 06:10 och mitt jobbmarathon är inne på tionde dagen. Tionde av fjorton. Sju till tre idag, vilket på helgen snarare känns som sju till sju. Fast det är klart, tiden går ju trots allt väldigt snabbt när det är stressigt. Snart får jag gå hem, vila någon kvart, springa lite halvsnabbt, riva ut halva garderoben i jakt på något som åtminstone är lite festligt och (äntligen) få sätta på partymaken. Ikväll ska jag nämligen på inflyttningsfest! Fast jag jobbar ju imorn också så något jätteparty blir det ju inte. Undrar vilken tid man måste övergå till vatten för att orka börja jobba klockan sexton? Kort jobbdag imorn men sedan väntar tre långa. Sedan; fyra dagar för mig själv och med de jag tycker om.

torsdag 3 december 2009

Två av de bästa

Idag har jag lekt transportlöpare. Jag kände mig nästan som Snorkkis. Det behövdes för att jag skulle få ihop "min enda ledig dag på fjorton dagar som ändå inte var helt ledig eftersom jag hade cykelpass klockan nollsjunollnoll och satt vid frukostbordet nollsexnollnoll (och gick upp nollfemfyrtiofem)." Jag hade ju i och för sig inte varit tvingen att springa idag, men jag ville. Och jag behöver om jag ska hänga med i maraträningen.

Body Balance skulle tränas klockan fem och eftersom det var på ett gym som ligger ganska nära men som har dålig kollektivtrafikförbindelser hemifrån mig (Aldrig i livet att jag går, jag avskyr att gå (förutom till jobbet med radio i öronen på morgonen, det är enda gången jag tycker att det är tillräckligt otråkigt. Ok, med en vän som sällskap kan det funka också.) kom jag på den smarta idén att springa dit och hem. Sånt funkar ju när man inte behöver släpa på skor och sånt. Så jag pälsade på mig (tro det eller ej, men det är rätt kallt i regnstan) alla lager kläder och satte på mig min camelback. Fast istället för vattensäcken hade jag en liten vattenflaska, en banan, ett linne och ett par kortare tights i den. Det blev ca 4,7km dit i ett väldigt lugnt joggtempo och ca 3,4km hem i ett ännu längsammare joggtempo. Balance tar ut sin rätt. Det är mer fysiskt än vad man kan tro, specielt när man är tävlingsmänniska som jag.

Jag vet inte vad det är med balance men det är verkligen min grej. Jag fullkomligt älskar det och det gör något med mig som jag inte kan förklara. Som löpning fast på ett anat sätt. Idag fick jag båda. Två av de bästa sakerna. Tänk vilken vardagslyx!

Reflektioner

Föreläsningen var faktiskt riktigt bra. Inte för att jag förväntat mig att den skulle vara dålig på något sätt, men jag hade nog inte trott att den skulle vara riktigt så inspirerande. Jonas har ett väldigt bra tänk kring träning och jag gillar hans filosofi om funktionalitet före allt. Det är ju så det är liksom och precis som min egen filosofi. Att det ska finnas en tanke och ett syfte bakom träning, att den ska gynna din kropps funktion. Både funktion som i vardagsfunktion och funktion som i träningsfunktion. Funktionalitet är ju lite av "det senaste" i träningsvärlden och visst, ibland kan det ju gå till överdrift, men grundtanken är ju bara så rätt!

Det var mycket prat om Jonas egen träning och hans upplägg såklart, men ett stort fokus låg, förutom på funktionalitet, på glädje och mervärde samt att vara i nuet. "Jag vet att jag klarar åtminstone ett steg till" och så vidare. Verkligen ett inspirerande tänk som jag ofta försöker förmedla till andra men ibland är lite dålig på själv när de negativa tankarna blir för starka. Inte lika mycket på tävling som på träning dock. På tävling kommer urkraften och järnviljan fram. Kortfattat så höll jag med om det mesta, det enda som jag ställer mig tveksam till är hans motsånd till stretching. Fast där sa han å andra sidan emot sig själv genom att visa hur en normal träningsvecka kan se ut. Där fanns nämligen en kategori som benämndes "Träning för att orka träna; styrka/stretch/yoga etc" eller något liknande. Så egentligen är han nog inte så stor stretchmotståndare som han ville ge sken av. Några småsaker här och där som jag också ifrågasätter, men på det stora hela var det jättebra!

Sista delen av föreläsningen handlade om kost och hälsa, och för min del hade han gärna fått hoppa denna del. Det blev lite för mycket pajkastning och "min filosofi är den rätta" (Han sa såklart inte så ordagrant, ,men det var så jag tolkade det.) Egentligen har vi väldigt lika filosofi om vad som är bra mat (exempelvis så naturliga produkter som möjligt, bra råvaror, gärna ekologiskt etc) men han drar liksom saker till sin spets. Nästan så att jag funderar på om det är enbart/delvis för att få uppmärksahmet?? Sedan tycker jag faktiskt inte att man kan likställa havregryn med exempelvis pulvermos. (Och var är miljötänket? Det är ju rätt mycket bättre att äta havregryn som odlats i Sverige än att importera qinnoa från sydamerika?) Och tyvärr spårade det ur lite på slutet när någon ställde frågan jag själv skulle velat ställa; hur han tänker kring sitt samarbete/sponsorskap med Red Bull. Hur går det ihop med det stora motståndet mot socker och processad/onaturlig/"kemiskt framställd" mat?? Då blev den, tidigare så engagerade och inspirerande Jonas väldigt offensiv. Väldigt mycket försvarsposition, forcerat försvarstal och fraser som "att hon dietisten från Axa (som replikerade på hans debattartikel i Runners World för nåt halvår/år sedan (och som förövrigt har mitt absoluta drömjobb)) inte fattade någonting". Detta var väl det enda som drog ner totalbetyget på en i övrigt mycket inspirerande kväll!

onsdag 2 december 2009

Föreläsning & vin



Om några timmar ska jag på en föreläsning med Jonas Colting. Det ska bli väldigt intressant då jag och han verkar ha lite olika åsikter om det här med mat och sånt. Inte om allt men om en hel del. Iallafall utifrån den bild media ger av honom, fast om den stämmer vet man ju aldrig. Men oavsett om mediabilden stämmer eller inte ska det bli väldigt intressant att få skaffa sig en egen uppfattning om honom. Inte minst för att han trots allt är en imponerande och cool idrottare!

Efter föreläsningen blir det ett glas vin eller två med med en snygg tjej. Vi har som alltid saker som det måste pratas om. Både viktiga och oviktiga, meningsfulla och meningslösa. Vi är nog så som tjejer är mest tror jag.

tisdag 1 december 2009

Något är fel

Antingen är jag på väg att bli förkyld/sjuk eller så är det dags för hb-koll igen. (Hb, eller hemoglobin; är kortfattat den molekyl som transporterar runt syret i kroppen. Ju mindre hemoglobin i kroppen, desto lägre syreupptagningsförmåga. Kortfattat alltså. Vill ni ha källhänvisningar får ni maila (vadå akademiskt skadad :) )

(För er som inte var med den tiden, alternativit har glömt, sökte jag (Efter att ha intalat mig att träningen gick så segt bara för att jag var i dålig form och att det faktum att jag helst ville sova dygnet runt berodde på allt som hände i mitt liv just då.) till vårdcentralen "för trötthet" och det konstaterades ganska snabbt att mitt hb låg på strax över 100 (g/l). Ett värde under 120 anses som lågt och 120-140 anses normalt för kvinnor (Om jag inte minns totalt fel. Orkar inte stämma av med mina böcker just nu).)

Efter att ha ätit 3 tabletter innehållande totalt 300mg (behovet för kvinnor är runt 15mg) om dagen i runt två månader under våren/försommaren kollades mitt hb igen. Då låg det strax över 130 och var altså helt normalt. Då ordinerades jag en tablett (100mg) i några månader för en ytterligare kontroll. Men den där tredje kontrollen har jag visst glömt av och nu har det gått ca två månader utan att jag ätit några tabletter. Jag vet inte exakt hur snabbt nivåerna sjunker, men jag antar att det kan vara detta som är orsaken till att träningen har känts så seg på senare tid. Successivt lite segare för varje vecka, men framförallt segt de senaste dagarna då jag orkat noll. Det kan ju också vara en förkylning på gång, men jag känner inget av det jag brukar känna i kroppen när en sådan är på ingång. Imorn är det planerad vilodag och då om något brukar ju förkylningar ge sig till känna, men dyker ingen upp och det känns lika segt resten av veckan är det nog dags för en hb-koll.

Tröttheten borde inte bero på träningen i sig för jag har tränat mindre än vanligt de senaste månaderna och mycket av träningsminutrarna är lågintensiva som yoga/balance och jättelugna löppass.

Jaja, nog tjatat om detta. Igår vickade jag iallafall på en cykel 45 och sedan stannade jag kvar på peppkollega Lasses cykel 60 för att ge honom lite feedback eftersom han ville det. Idiotiskt gjort från början och ännu mer idiotiskt eftersom jag inte hann äta något mellan. Men alltid lär man sig något.. Idag sprang jag kortare än jag planerat och körde sedan sista armyn före jul. Resterande gånger kan jag tyvärr inte köra. Seegt occh noll energi är de två ord som bäst sammanfattar det hela. Och usch vad tiden går, jag måste sova snart ju! Godnatt sweeties!