Kvällsmellis

Te, ägg och mango med olika nötsmörer. Må hända en konstig kombi men inte desto mindre gott. Sitter finfint som dagens sjätte mål efter en dag med transportspring på en knapp mil, stressig förmiddag, finlunch och en eftermiddag med illamående och magont efter avokado (?) i lunchen. Jag fick till och med gå hem tidigare från jobbet och jag brukar ändå kunna bita ihop rätt bra. Men jag lyssnar nog extra mycket på kroppen nu när jag är gravid. Menmen, efter lite sömn och supergod minestronesoppa mår jag bra igen. Och nu ska jag äta kvällsmellis som sagt.

Så himla värt

Men förstå hur bra det var att viga dagens träningstid till yoga! Eller snarare Body Balance men det består ju till största delen av yoga. Och lite nyttig pilates som bonus. Först var det tänkt spring men jag bara kände att yoga var viktigare. Jag ångrar mig inte det minsta. Spring blir det ju ändå imorgon. En liten pyttebit med vagn, toddler och diverse prylar, en längre med bara ryggsäck. Precis som vanligt alltså.

Jag hinner inte med

Ojoj vad tiden går snabbt just nu. Jag hinner knappt tänka. Men springa lite hinner jag. Till jobbet på träningsvärksstela ben i torsdags exempelvis. Jag kom då att tänka på att jag faktiskt inte springer särskilt mycket långsammare än vad jag vanligtvis gör på mina lätta pass. Däremot är det lite mer ansträngande nu, mer som medelhård distans. Men nu när jag tränar så mycket mindre och utan prestationsfokus så gör det inte något alls. Det gör inget att det mesta springet blir mellanmjölk. Det viktigaste är att jag kan springa och jag njuter medan jag kan. Det kan ta slut imorgon eller i september eller när som helst däremellan.

Igår tog jag mig en vilodag. Jag känner att jag inte behöver planera in det som jag gör i vanliga fall. Nu kommer de automatiskt när kroppen säger att det är dags. I vanliga fall planerar jag in dem på samma sätt som vilket pass som helst. Idag däremot hade jag förmånen att få instruera en cykelklass för ett gäng gravida bland annat. Av de BBC mamma-deltagare som kom på mitt pass var ungefär hälften gravida. Kanske häftig känsla ändå att så många med olika storlek på magarna samlas för en träningsdag ihop. Inspiration och kunskap fick de säkerligen med sig, kanske inte lika mycket från min klass som från de föreläsningar som hölls tidigare under dagen. De hade jag tyvärr ingen möjlighet att vara med på då jag har besök under helgen. Lite synd för även om jag själv är utbildad inom träning av gravida och nyförlösta så är det roligt att höra andra prata om ämnet. Men hur som helst hade jag en rolig timme på cykeln, även om jag har presterat bättre ur instruktörssynpunkt än jag gjorde idag. Kroppen var dock med på noterna och gillade att cykla. Ska försöka synka mina jobbtider med någon cykelklass då och då framöver.

Annat jag gjort idag är att åka söderut och tjuvkika lite på vår blivande bostad. Mamma och systrar ville se hur det ser ut och för min del var det också roligt. Insåg att det nog blir ännu bättre än jag tänkt. Om du är i lägenhetsköpartagen kan du föresten kika in på denna länk ->> KLICK. Kom och köp!

Från låg till hög

Först en nästan sovmorgon sedan i ordningfixande i maklig takt. Med ett huvud fullt av siffor, kalkyler och lånefunderingar lämnade jag av toddlern på förskolan en timme senare än vanligt och gav mig av mot gymmet. Även denna vecka börjar jag sent en dag och det är nästan fascinerande hur mycket jag hinner med drygt två timmar extra till förfogande. Jag kände mig dock ganska energilös just på grund av det fulla huvudet. Men det skulle snart ändras.


Jag hade bestämt mig för att ägna mig helt åt kettlebells idag. Det kan jag visserligen göra hemma och jag brukar tänka att jag ska passa på att utnyttja andra redskap när jag väl är på gymmet, men grejen är att det finns något fler alternativ på vikter på gymmet. Hemma har jag ju bara min tolva och min sextonkilos.

Fyrtiofem minuter senare hade jag bara lite rörlighetsträning kvar och nästan exakt femtio minuter efter att jag startat var jag klar. Mycket piggare och gladare än en knapp timme tidigare. Endorfiner alltså. Det är bra grejer det.

Måndagstankar

Jag drömmer så mycket konstigheter just nu. Galna grejer som liksom aldrig skulle kunna hända i verkligheten. Hjärnan är verkligen konstig. Vissa drömmar kan vara riktigt underhållande, andra skrämmande. De jag drömde i natt var nog mest skrämmande. Och inte är jag pigg när jag vaknar efter sådana drömrika nätter heller. Även om jag inte vaknade en endaste gång (vad jag minns) i natt, inte ens när Sixten kom till vår säng, så kändes det som om jag inte sovit mer än några minuter när jag vaknade.



Tur att det finns kaffe här i världen och tack för att jag återigen kan dricka denna underbara dryck! Valnötsbröd är inte heller fel, annat än för min ekonomi. Måste ju liksom börja spara in på lite pengar nu när vi ska bli några miljoner pengar fattigare. Det går sådär just nu, men just idag är jag fasen värd varenda lyx jag kan hitta.

Jag hann föresten med ett pass på gymmet igår. Bål och lite discomuskler (triceps). När jag kom konstaterade vi att vi gått o varandra hela dagen jag och Martin. Först sprang jag. Sedan åt vi visserligen lunch och sov tillsammans men sedan sprang han långpass och efter middagen åkte jag. Jaja, vi spenderade i alla fall (nästan) alla lördagens minuter ihop.



Idag tänkte jag först springa till jobbet men insåg att det inte skulle vara logistiskt möjligt. Nu när jag i princip enbart springer till jobbet måste jag frakta kläder fram och tillbaka och idag skulle det betyda att både jacka och övriga kläder skulle få trängas med matlåda, smink och annat. Så stor ryggsäck har jag inte. Så det fick bli t-bana. Men jag ska försöka mig på att springa hem. Sist var för några veckor sedan och då var det så segt att jag knappt orkade lyfta fötterna. Visserligen hade jag då sprungit till jobbet men jag tror nog att känslan kommer vara den samma ikväll ändå. Men det får bli varvande med promenerande i så fall.

Cykla tänkte jag börja med också. Jag skulle vilja ha en "riktig" cykel men inser att det definitivt inte finns plats för den utgiften nu när vi behöver köpa möbler att fylla 105 kvadrat och 5 rum med. Så det får bli jag och Biltemacykeln även detta år. Det enda bra med denna typ av cykel är att den har pakethållare så att jag kan ha Sixten där bak till föris. Annars hade vi fått gå och även om det bara är några hundra meter tar det lång tid med en tvååring.

Ibland har jag tur

Eller kanske är det skicklighet för det är ju jag dom anställt denne underbare räddare som hoppade in på jobbet så att jag slapp. Tack fina snälla kollega!

Dock bara kort springtur ändå eftersom jag fick veta det först när jag kom hem. Men ändå, så himla skönt! Även om jag gillar mitt jobb behöver jag verkligen vara ledig när jag ska. Särskilt nu när jag bär omkring på en minimänniska i magen.


Så istället för att jobba har jag sovit två timmar, vårstädat barnvagnarna lite halvt och njutit av våren. Kvalité!

Lite av varje

Dagarna går. Väldigt snabbt. I fredags sprang jag men puckel på ryggen och en på magen. I tunna kläder, så nu är det verkligen vår. Jobba, jobba, jobba väldigt intensivt och däremellan hålla koll på budgivning. Vi kände lite att är det meningen att vi ska vinna så gör vi det, gör vi det inte så var det inte meningen. Vi vann inte, men ändå gjorde vi det. Vi skrev kontrakt igår och det känns roligt men väldigt läskigt. Vi kan inte sådant här och hoppas att vi inte har blivit lurade på något sätt. Men om resten av resan går som den ska flyttar vi någon gång i sommar.

Vi firade med ett besök på skansen. Åt lunch bland alla andra barnfamiljer och jag besvärades lite över ljudnivån. Jag ogillar stök och skrik när jag ska äta. Men Lilskansen och de större djuren vägde upp och att solen värmde trots blåst gjorde att det blev en väldigt bra dag. Någon träning hann jag dock inte med. Eller nä, jag prioriterade den inte. Orkade inte för jag kraschade i soffan när vi kom hem. Jag är väldigt trött just nu och hinner aldrig vila tillräckligt mycket.

Idag hade jag planerat ett lite längre springpass men eftersom jag, på grund av sjuk personal, blivit tvungen att hoppa in och jobba kommer det inte hinnas med. Det handlar inte alltid om att prioritera. Eller kanske gör det det? Jag hade kunnat gå upp vid fem när Sixten vaknade och sprungit tidigt tidigt eller så kan jag springa senare ikväll. Men så viktigt är det inte just nu. Jag prioriterar vila och att hinna med det övriga livet idag. En liten tur får det bli istället. Lite lagom långt. jag kände mig helt förstörd när jag vaknade men efter frukost och kaffe känns det lite bättre. Förmodligen blir jag ännu piggare om jag springer en snutt. Så jag ger mig ut nu.

Det här är livet

Buda på radhus. Fundera över hur det är möjligt att dra in ett halvt grustag per dag i lägenheten. Lyssna på massa låtar jag glömt bort att de fanns. Hålla personalmöte. Tänka att jag borde klippa mig. Undra över hur tre personer kan lägga så himla mycket pengar på mat varje månad. Hålla koll på budgivningen. Lämna tidigare på föris för att kunna vara på jobbet en timme tidigare. Skruva hyllplan på samma jobb. Längta efter spring trots att det gick segt igår men inse att det inte hinns idag. I huvudet planera en cykelklass jag ska instruera på BBC Mamma nästa lördag. Undra om inte toddlerns beställda vårskor kommer snart (Internetshopping är grejen). Hoppas att de samma passar så att jag inte får göra om allt igen. Tänka att min egen vårjacka snart måste bytas ut mot en med plats för mage. Vilja vinna budgivningen samtidigt som det känns som ett oöverstigligt berg att behöva städa lägenheten kliniskt ren och ha visning. Redan vara hungrig trots stor frukost för en dryg timme sedan. Köpa stor latte och äta många knäckemackor. Det är ju det här som är livet och trots lite stress och press är det himla roligt.

Dagens insikter

Snyggaste posen jag kunde komma på.

 

Jag börjar 12 idag och har därför både hunnit lämna sent på föris och gymmat. I en timme till och med. Visserligen inte med riktigt lika hög speed som vanligt, men ändå. Det var längesedan jag körde ett så pass långt styrkepass. Men i vilket fall. Dagens insikt nummer ett. Jag har faktiskt en jäkligt stark coremuskulatur. Det gillas. Ja, än är den stark alltså, vi får se hur det känns i vecka 35. Fast grejen är att jag inte upplevde att jag blev så himla mycket svagare sist. Men det kan å andra sidan bli helt annorlunda nu, det är jag mer än väl medveten om. Men nu ska vi hoppas på det bästa.

 

Skönaste skorna!

Så till dagens insikt nummer två. Jag är inte riktigt lika stark på chins. Haha det är typ ett skämt, så svag är jag. Och självklart kör jag i maskin, med hjälpvikt (er). Men jag tänkte lite som så att om jag tränar det någon gång i veckan nu framöver när jag bara kommer bli tyngre och tyngre så borde det ju kännas kanske mycket lättare sedan när bäbis väl är ute?

En liten kladd.

Vi får se. Det är i alla fall väldigt roligt att ha skaffat gymkort och jag har verkligen fått en nytändning med styrkan som mest känts so ett tråkigt måste den senaste tiden. Jag kommer inte sluta träna hemma, men det kommer definitivt bli mer styrka på gym än styrka hemma den närmsta tiden. Jag måste ju få valuta för alla pengar det kostar.

I min bokhylla del 1

Jag älskar böcker och den uppmärksamme har förmodligen sett min (Ja, eller egentligen vår, men 90% av böckerna är nog mina.) bokhylla skymta på diverse bilder. Jag tänkte att vi skulle kika lite närmare på vad som finns där i. Jag tyckte nämligen själv att det var givande när Sofia gjorde det för kanske något år sedan (?). Vi håller oss dock till godbitarna och vi börjar längst ned där facklitteraturen finns

Diverse kompendier från såväl universitetskurser i organisk kemi, mikrobiologi och biokemi som häften instruktörsutbildningar och  massageutbildning står längst ut. Intressanta grejer men inte på långa vägar så intressant som böckerna som avhandlar mitt absoluta favoritämne - fysiologi. Den med engelsk titel är min bibel och så fruktansvärt intressant. Kanske borde jag blivit kirurg?

Den rosa boken med titeln "Mattillåtet" ingick som en av många böcker på referenslitteraturlistan när vi läste en kurs som bland annat handlade om ätstörningar. Den boken borde alla som har ett intresse i mat och hälsa läsa. Den ger en hel del tankeställare och en bra inblick i hur kroppen fungerar och  förklarar varför det inte finns något som heter "nyttigt" och "onyttigt". Vilket det heller inte gör i min värld. "Eating disorders in athletes" använde jag när jag skrev min magisteruppsats som bland annat handlade om "Den kvinnliga idrottstriaden" (restriktivt ätande, menstruationsstörningar och benskörhet).

"Känn din häst" är en bok jag ärvt av min mamma, men förmodligen fungerar den lika bra år 2013 som på sjuttiotalet. Nu var det alldeels för många år sedan jag var inne i hästvärlden så jag ska inte svära på det, men förmodligen. När jag ser boken "Stress" tänker jag på när jag och Martin var i Turkiet. Då stressläste jag den på stranden. Överlag tyckte jag hela kursen om stress var väldigt stressande. ironiskt nog.

Jag har inte bara läst en kost- och träningsutbildning utan även kurser i Genusvetenskap, Sociologi och Socialpsykologi. Intressanta och givande kurser även om det inte var mycket av kurslitteraturen som hamnade i min ägo. "The social psychology of food" kombinerar huvudämnet kostvetenskap med socialpsykologi. En intressant bok om vad som (bland annat) påverkar våra matval. "Analys i flera variabler" är inte min. Sådant kan jag inte ett endaste dugg om. De där gamla körkortsböckerna är dock mina. De ger mig lätt ångest över att jag fortfarande inte har något körkort...

"Träningslära för idrotterna" och "Idrottens återhämtningsbok" är två bra och översiktliga böcker åt det populärvetenskapliga hållet men med en mer strikt vetenskaplig grund. Tips! En hel drös med böcker av Paulun som jag fått när jag köpt diverse tidingar trängs med en bok av samme Paulun som jag faktiskt köpt själv. Den heter "ät, träna, prestera" och i närheten av denna finns ytterligare en bok av Gisela van der Steer, hon som skrivit ovan nämnda "Mattillåtet. "Ät allt, hellre nästan rätt än exakt fel". Också himla bra. "Ät bäst" är en bok i ungefär samma ton som "Träningslära för idrotterna" och "Idrottens återhämtningsbok". Den är förmodligen ganska lättläst även för den som saknar djupare kostutbildning. Den där Microsoftboken är inte heller min... Det är däremot den gamla varianten av "Näringslära för högskolan". Riktigt tråkig layout så välj en nyare upplaga om du väljer att skaffa denna. "Fitness för henne" har jag för mig att jag fick när jag tecknade min första prenumeration av Fitness Lifestyle (Som då hette Fitness & Aerobic och senare det mer välkända Fitness Magazine.) Varför det sitter små lappar i den vet jag inte säkert, men det borde vara olika styrkeövningar jag tänkte köra? Ska nog kolla upp det. Kanske återkommer. Jag tyckte hur som helst att den var bra då. vad jag skulle tycka om jag öppnade den nu är frågan...

När resterande del av bokhyllan publiceras får vi se. Kanske en dag när jag varit ledig, haft vilodag från träning och legat i soffan och studerat bokyllan medan toddlern lekt/spelat ipad/tittat på Bullerbyn/läst bok. Som jag gjort idag.

Dagens aktiviteter

Jag vaknade (för tidigt) på dåligt humör. Kände mig helt förstörd och livet kändes allmänt misärigt. Åt ägg- och kesomackor plus yoghurt och müsli till frukost. För ovanlighetens skull inte gröt. Och så drack jag kaffe.

Satt typ apatisk i soffan och tyckte synd om mig själv. Sedan bestämdes att vi skulle åka på en husvisning vid fjortontiden så jag insåg att det bara var att se ut en runda och ge sig ut och springa trots gråvädret där ute. Efter visningen skulle jag aldrig ta mig ut, jag känner mig själv. Det låter ganska dumt att tvinga sig iväg, men det är ju faktiskt så att motivationen inte alltid är på topp och då får jag halvtvinga mig ut. Fast ibland ställer jag in. Det beror lite på hur stort det mentala motståndet är. Nu var det bara halvstarkt.

Suddigt och snett och dant. Men måste allt vara så himla perfekt jämt? Nä, det måste det inte.
Ut på rätt sega ben. Grått och rätt kallt. Men efter ett par kilometer började endorfiner strömma till och ungefär samtidigt tittade solen fram. Bra tajming. Kilometrarna tickade på och det gick segt ibland (typ uppför och det var rätt mycket uppför idag) och ganska snabbt ibland. Lite mittemellan ibland. Efter en mil fick jag stanna och kissa. Nu börjas det, det där med bäbis som trycker mot urinblåsan. Iväg igen och konstigt nog kändes även benen piggare efter kisspausen. Vid 15km började det bli lite segt, men då var det bara 3 kvar så det var bara att fortsätta. Prick 18km stannade jag klockan på utanför dörren.

Lunch och dusch och iväg på visning. Jättefint och något vi verkligen skulle kunna tänka oss. Men tyvärr kommer det förmodligen bli alldeles för dyrt när väl budgivningen startar. Det är det tråkiga med att gå på visningar. Jag blir nästan alltid lite småkär och tänker på hur det skulle vara att bo där och sedan blir det ändå inget av det.

Lite mera suddigt och avkapat och inte så perfekt. Det gillar jag.

När vi tittat färdigt vinkade jag och Sixten hejdå till pappan som skulle iväg på sitt långpass. Det är bra att kombinera löpningen med andra aktiviteter har vi kommit på. Det kan man spara en hel del tid på. Jag och Sixten gick och köpte årets första uteglass och njöt av att det äntligen är vår.

Efter någon timmes frisk luft och rörelse smakade middagen gott. Stuvade makaroner alltså. Så himla underskattat och enormt uppskattat av samtliga i vårt hushåll. Mums.

Styrka före jobbet.

Jobblördag idag men dessförinnan gymlördag. Tyvärr öppnar de flesta gym alldeles för sent, men ett i närheten av jobbet öppnade i alla fall klockan åtta. Jag hängde på låset. Av med överdragskläder och så obligatoriskt kissande innan jag kunde sätta igång. Eftersom jag hade lite ont om tid körde jag supersets på totalt 6 övningar exklusive uppvärmning och nedvarvning. Rörlighet med pinne till uppvärmning och sedan igång med huvuddelen.

20 stycken utfallsteg framåt med en viktplatta i händerna. Utgångsläge med plattan framför bröstet och när jag klev fram lyfte jag samtidigt upp den till över huvudet. Och så tillbaks igen. Körde vartannat ben fram. Denna övning kombinerade jag med 10 stycken bröstpressar i trx. Så till nästa superset. Utfall åt sidan där jag roterade överkroppen ut mot benet som gick ut åt sidan om du förstår hur jag menar? Även här en viktplatta till hjälp. Från framför bröstet till sträckta armar över främre benet. I kombination med 10 stycken höga/breda roddar i trx. Tredje och sista supersetet bestod av renegade row (googla, blir långt att förklara) med kettlebells, 10 stycken totalt per gång, det vill säga 5 stycken per sida. I kombination med windmill med kettlebell (googla), 10+10st, det vill säga 10 på varje sida.

Avslutade med några minuters rörlighet och sedan fick jag skynda mig på med dusch och fix för att hinna till jobbet och äta innan öppning. Fast det blev inte så farligt stressigt så nästa gång kan jag nog träna i 45 minuter istället för 35. Bra att veta.

Vilken skillnad det kan vara

Igår trodde jag att jag skulle bli sjuk ändå. Jag vaknade tröttare än någonsin och efter frukosten när vi som alltid satt i soffan jag och Sixten, jag med telefonen han med paddan, halvsov jag i fyraminutersintervaller. Fyra minuter är nämligen längden på "Bondgården", ett barnprogram på Svt play som Sixten är väldigt inne på just nu. Efter fyra minuter var det dags att hjälpa till med att starta nytt avsnitt och sedan halvsov jag fyra minuter till. Om och om igen i en halvtimme. Sedan var det dags att göra oss klara för avfärd.

Morgonens soundtrack. Jag var tvungen att lyssna om om om igen. Första gångerna jag hörde låten tyckte jag inte den var så bra, jag gillar ju ändå (väldigt klichéartat) de äldre grejerna bäst, men nu har den växt och jag är fast.

Till föris, med vagnen, kändes det ungefär som vanligt, men sedan var det bara så fruktansvärt segt att springa. Hela vägen till jobbet. Väl där fick jag huvudvärk och den höll i sig hela dagen. Den planerade kvällsyogan byttes ut mot tidigt sängående. Kroppen är smart. Imorse vaknade jag pigg och springet till jobbet gick så himla mycket bättre. Efter 20 minuter en paus för veckans löpskolningsövningar i 8 minuter. Sedan resten av vägen. Eftersom tempot är lite lägre nu så blir det mest kortare turer. Ibland upp mot 9km, men oftast mellan 7 och 8km. Och hemjoggar får jag nog sluta med efter måndagens fruktansvärt sega hemtur. Jag orkade knappt lyfta fötterna och då är det ju ingen vits med det hela. 3 tilljobbetturer och ett lite längre pass på helgen får det bli nu ett tag framöver. Och 2 styrkepass och minst 1 yogapass. Det är planen. Men hur det blir i verkligheten vet man aldrig.

Numer med gymkort

Nu äntligen har jag blivit med gymkort. Jag minns inte när det var jag senast betalade för ett sådant, men det var så många år sedan att jag faktiskt är mer än värd det nu när jag inte längre har någon anställning på något gym. Jag saknar fortfarande mitt instruerande men känner samtidigt att det är rätt att satsa allt på mig själv, min familj, mitt vanliga jobb och mitt företag. Så får vi se vart vägarna bär i höst eller kanske nästa vår. I början av hösten bär de ju oundvikligt mot en kort träningspaus och då blir det ju ändå inget instruerande.

Men i vilket fall. Igår gymmade jag på riktigt gym. Kontentan av det är att det var massor av folk, för mycket folk, och på grund av det samt på grund av att jag inte hade någon direkt klar plan när jag kom dit, att det blev lite halvdant av det hela. Men träningsvärk har jag ändå efter de fyrtio minuterna jag spenderade där. På lördag innan jobbet ger jag det ett nytt försök. Men på ett annat gym. Det fina är ju att jag kan välja och vraka bland många gym i min närhet och hela fyra stycken i närheten av jobbet. Bra så. Men på lördag ska jag ha en klar plan och vid åtta en lördagmorgon är där nog mindre folk än en tisdag halv sju på kvällen.

Nu i mitten av graviditeten kommer jag, vad gäller styrketräningen, lägga stort fokus på ben- och bålstabilitetsövningar. Så tungt som möjligt. Med stort teknikfokus givetvis. Mot slutet kommer jag sedan lägga fokus på rygg och axlar för att förebygga inför kommande bärande och konstiga amningspositioner samt för att kompensera en allt mer framskjuten tyngdpunkt. I övrigt blir det förmodlingen mest underhåll. Så nu håller vi tummarna för att jag kan träna ända fram. Och springa ganska många veckor till. Hoppas hoppas och önskar önskar.

PS: Jag har fått en graviditetskrämpa tror jag. En hemsk nästäppa har invaderat min nos. Jag har visserligen varit förkyld, men nu kan det inte bero på det längre. Väldigt opraktiskt och tråkigt är det hur som helst. Hur länge håller sådant i sig?

Nya jeans

Precis som för många andra andragångsgravida kommer magen så mycket snabbare den här gången. Redan i vecka 9 tyckte jag den började puta och nu i vecka 15 är den nästan som den var halvvägs sist. Jag minns inte riktigt men jag tror det. Sist växte den så oändligt långsamt tyckte jag och det är ju roligt när det syns att det faktiskt finns någon därinne och inte bara ser ut som att jag ätit för mycket godis.



De flesta av mina jeans har rätt hög midja så numer är det bara två par jag kan ha. Snart bara ett par. Så igår fick jag köpa ett par gravidjeans. Förra gången kom jag undan med ett par jeans, det var det enda gravidplagget jag köpte förutom amningsbh's. Fast det senare räknas kanske inte som gravidplagg när jag tänker efter. I övrigt använde jag tights och strumpbyxor plus kjol/klänning. Vi får se hur det blir denna gång. Det känns som att en sommar kräver lite andra plagg än en vinter.

Mellanmjölk

Jag gillar mellanmjölk fast inte just när det gäller träning. Då ska det vara kontrastfyllt. Lätt eller hårt och inte så mycket mellanmjölk. Fast just nu blir det mycket mellanmjölk. Jag springer för att jag älskar det och med en förhoppning om att får göra det många veckor till. Någon gång då och då kan det bli lite halvfartigt men ändå långt ifrån maxpuls och mjölksyra. Ibland blir det jättelätt också, men jag har märkt att jag lätt hamnar mittemellan nu. Mellanmjölkspring. Halvlätt. Men det må så vara. Lika bra att "passa på" som det heter.

Igår en kort vagnjogg på knappt sexkommafem kilometer. Ja hade velat skriva att jag körde lite styrka också men det gjorde jag tyvärr inte. Jag var för lat helt enkelt. Men nu ska jag skaffa det där gymkortet så i veckan blir det andra bullar. Idag ett mellanmjölkspass på knappt sjukommafem kilometer till jobbet. Och ett på en kilometer kortare hem om inte benen totaldör under dagen. Jag testar nog i alla fall så får jag väl hoppa på en buss i värsta fall.

Skogspremiär

Vi brukar försöka turas om att få sovmorgon på helgen och idag var det jag som skulle gå upp när Sixten vaknade. Men vilken tur jag hade. Och otur beroende på hur man ser det. Ungen sov till tjugo i åtta och jag fick därmed sovmorgon jag med. Dock blev jag stressad för på schemat stod ett längre distanspass och för att hinna med detta och ändå hinna vara på plats vid Vinterviken klockan tolv hade jag planerat att springa iväg vid åtta halv nio för att slippa stressa. Så upp och fixa frukost och så fick det bli klockan nio som springet startade. Tur att jag kan äta relativt nära inpå mina pass. (Igår körde jag 30min core i tabataform direkt efter en jättestor middag :) )

Det betydde dock att jag fick korta ner passet med några kilometer så jag hade sett ut en runda som skulle bli ganska exakt 15km. Söderut mot Kärrtorp och väl där in i Nackareservatet. Premiär för i år och jag hoppas jag hinner med fler turer där innan det blir springpaus. Men det ska vi väl tro. För som det känns nu bär jag springer är det knappt jag tror på att jag faktiskt är gravid. Jag känner det eftersom kläderna är trängre och jag ser det såklart i spegeln, men när jag springer känns det i princip som vanligt.

Jag sprang igenom en del av reservatet och ut på Ältavägen. Väl där norrut och hem via Sickla och Hammarby sjöstad. Mot slutet var jag lite kissnödig, men full av ny energi och förmodligen med en och annan ny fräken på näsan. Det är nu och fram till början av juni jag trivs med att springa i solen. Sedan vill jag mest undvika den fram till september då nästa fina tid tar vid. När jag springer alltså, för annars gillar jag såklart att det är sol och varmt på sommaren.

Väl hemma blev det dusch och snabblunch innan vi åkte iväg för en fika/lunch och lekdate med en annan familj. Första utefikan för i år och sedan en sväng till Aspuddsparken för att titta på djuren. Och plaska i vattenpölar för Sixtens del.

Så härligt att det är vår ändå! Jag mår så bra av att vara ute så många timmar om dagen! Och så blir jag hungrig. Mackor med skivat kokt ägg och keso till mellis och till middag väntar tacopaj. Därefter te och godis. En fulländad dag verkligen.

Födelsedagsspring

I strålande sol och nästan så varmt att det går att springa utan vantar (snart!) har jag firat min 31:a födelsedag genom att springa till jobbet. Stor frukost igen (Den första fick jag på sängen!) och sedan är jag redo för ytterligare en intensiv jobbdag.

Nä

Efter en galen dag där jag blev kvar 75 minuter efter stängning på grund av att det var så mycket folk (Det är visst NU alla ska börja springa. Jättekul men slitigt.) dog jag lite. Således ingen styrka. Jag var så trött att jag mådde illa på vägen hem. Så efter att ha nattat Sixten nästan på direkten jag kom hem och fått i mig middag blev det soffläge. Och snart får det bli sängläge. Dödstrött är vad jag är.

Spring + yoga & styrka

Tack för alla grattiskommentarer! Det känns bra att det är officiellt nu. Jag har aldrig varit särskilt bra på att 'ljuga' så jag misstänker att avslöjandet inte kom dom en blixt från klar himmel.



Jag har köpt en ny ryggsäck. Väst istället för band dom kommer sitta mitt över bäbismagen om ett tag. Riktigt skön är den!

Igår blev det en knapp mils transportspring till jobbet och en knapp timme Body Balance med mig själv hemma i vardagsrummet på kvällen. Eftersom det är ännu segare att springa hem efter en jobbdag mestadels stående och gående nu än vanligt så blir det färre dagar ned spring både dit och hem. Igår kollektivtrafik hem således.

Idag står det springvila på schemat men om jag hinner och orkar så får det bli ett styrkepass ikväll. Denna gång ned mina två kettlebells. Jag funderar på att köpa ytterligare en 12:a så att jag kan hålla en i varje hand under ben och ryggövningar. Det blir både billigare och bättre än att köpa en 24:a. Jag är sugen på en medicinboll också men så var det ju där med att unna mig ett gymkort också. Då kanske det blir onödigt? Fast jag råkar också fylla år i dagarna. Kanske något att önska sig. Ja, så får det nog bli.

Jag springer med sällskap (igen)!

Det är mycket magar i mina flöden nuförtiden. Bäbismagar och muskelmagar. Jag kör på en kombo. Fast jag behåller kläderna på.

En bit därinne i min mage ligger en ny liten bäbis och skvalpar runt under springturerna. Ett fint litet sällskap som fram tills för en vecka sedan gjorde mig trött och tung, men som nu låter mig känna mig ungefär som vanligt. Ja, nästan då för lite tyngre har jag nog blivit. Just nu känns det som brösten väger 1kg vardera och så har jag samlat på mig ett litet extralager isolering. Men det är ju bra i dessa kyliga tider.

Förutom tröttheten har jag mått ungefär som vanligt. Jag mådde väldigt bra under den förra graviditeten också, men nu har jag mått om möjligt ännu bättre. Förutom en galen hunger första halvan av dagen har jag i princip känt mig som vanligt i vardagen. Ett lätt lätt illamående kunde göra sig påmint om jag inte såg till att äta på given signal, men det var egentligen inget problem. Jag hoppas det fortsätter så här. Det är inget jag tar för givet, men jag hoppas självklart på en lika lätt resa som sist. 40 veckor där jag kan springa/jogga/lufsa en bra bit på vägen. Förra gången tog jag sista springstegen i vecka 35. Det är dock inget jag räknar med kommer att ske automatisk även denna gång. Jag tar en vecka i taget och hoppas på det bästa så blir det som det blir.

Om den förra graviditeten var ungefär så oplanerad och chockartad som den kunde bli, är den här graviditeten totalt det motsatta. Så vältajmad den bara kan bli och det är nästan så att jag skäms över förmånen att kunna planera så väl. Det är inget vi har tagit för givet och självklart känner vi oss oerhört tacksamma. Det var precis så här jag (vi) ville ha det. En springsäsong utan tävlingar och prestationsfokus för att sedan efter förlossningen ha ett helt år på mig att träna inför nästa stora mål. Berlin Marathon 2014 (Vi måste bara lyckas knipa två platser först.). Om allt går lika fint som sist så kommer det springas lopp även innan dess, men det blir Berlin som är huvudmålet.

Och det där stora målet i höst som jag pratat om då? Jo, det är såklart förlossningen som är beräknad i början av oktober. Idag har vi gått in i vecka 14 (13+0) så jag har ett bra tag på mig att komma i mitt livs bästa födabarnform. Denna form har givetvis ingenting med utseende att göra, men det har min definition av form sällan annars heller. Form för mig handlar om att vara så bra fysiskt och psykiskt förberedd inför stundande uppgift som det bara går. Och det tänker jag vara såväl denna höst som året efter. Fast på totalt olika sätt.