Nu går det sådär snabbt igen

Tiden alltså. Sist jag skrev var visst i måndags. Nu är det redan torsdag. Jag fattar inte riktigt vad som hände. Men så är det. En hel del icke träningsrelaterat har jag hunnit med men också en del just träningsrelaterat. En vagnjogg hem från förskolan. Superseg. Motvind i princip hela vägen. Gillas inte, särskilt inte när en ska plöja igenom den med en vagn framför sig. Men hem kom jag tillsist och på kvällen blev det ett hemmapass styrka. Ben med fokus på stabilitet. Dock med diverse avbrott på grund av ledsen och/eller arg bäbis.



En lufsjogg igår kväll och efter läggning av barn en stunds yoga innan duschen. Och minsann. Jag stod på huvudet utan att ha en vägg som säkerhet bakom. Det sitter verkligen i huvudet! Hur stadigt som helst (nästan) stod jag. Skön känsla när en övervinner rädslor.


Idag ett progressivt tempopass. I dagsljus! Eftersom mamma och lillasyster är här på besök fanns barnvakter och jag kunde springa innan det blivit kolmörkt. Dock började det regna lagom tills jag kom ut. Och jag hade laddat med tårta som skumpade runt lite lätt där inne i magen. Men faktiskt gick det riktigt bra ändå. jag sprang 4km progressivt och därefter 4km med konstant tempo, strax under tröskeln, innan jag varvade ner. Längsta tempodelen sedan graviditeten och även putsning av fartrekord postpreggo. Exakt 4:45 min/km. Riktigt jobbigt men fullt hanterbart. kan jag lära mig att komma ihåg att andas astmamedicin innan kanske det kan kännas ännu lite bättre. Vad jag främst tar med mig från dagens pass är tekniken. Jag höll ihop riktigt bra med undantag för sista biten då jag började bli lite trött, framförallt mentalt (det blir jag alltid när jag vet att det bara är hundratals meter kvar). Men i övrigt bra. Klapp på axeln.

Det här med dagsform

Håhåjaja vilken enorm skillnad det kan vara från dag till dag. På formen alltså. På känsla och på fart. Fartlek idag. Nästan samma runda som på "snabb"distanspasset jag sprang för några veckor sedan fast åt motsatt håll. Borde innebära ungefär lika mycket upp/ner åt båda hållen så därmed ingen enorm skillnad ur den aspekten. Däremot enorm skillnad på känsla. Och fart.

Under dagens pass låg fokus på långa ökningar som blev fem till antalet. Således fyra partier då jag joggade riktigt långsamt. 6km fartlek totalt. Ändå hamnade snittfarten väldigt nära snittfarten på den där "snabb"distansen. Inklusive joggvilan alltså. Dessutom var känslan i kroppen en helt annan. Jag kände mig lätt och benen starka. Tekniken på plats och flåset kontrollerat. Och kanske heller inte den där mentala spärren påslagen. Det spelar ju in en hel del.

Bild från lördagens solskensspring. Ikväll var det kolmörkt.

Men hur som helst gav kvällens pass självförtroende inför framtiden. Kanske är jag inte i katastrofdålig form ändå. Först gårdagens positiva rörlighet- och styrkekänsla och nu detta. Så himla mycket roligare allt blev med ens. Motivationen på topp!

Vägen tillbaka

I fredags körde jag ett cirkelpass styrka här hemma på kvällskvisten. Ett på pappret rätt lätt pass, men som på grund av passets utformning (45s jobb, 15s vila i 4 varv) och min postsjukdomsform kändes ändå. Särskilt i form av träningsvärk igår.

Igår var det dags att våga sig på lite spring. Eftersom aptiten kom tillbaks i fredags hade jag säkert kunnat testa redan då, men logistiken tillät inte riktigt det. Eller snarare prioriterade jag det inte. Men igår var det dags alltså. Kort och lätt. Men hjälp vad det kändes konstigt. Jag kände mig liksom svag och matt och som om jag glömt hur en springer. Kanske är det inte så konstigt med tanke på hur lite jag ätit måndag till torsdag (särskilt måndag och tisdag). Dessutom ammar jag ju och förmodligen prioriterar kroppen mjölkbildning framför springmuskler. Sånt är livet. Det kan dock bara bli bättre och det är ju alltid trevlig. Om jag inte blir sjuk igen. Det är skräcken! Det är nämligen så att vi har haft lite besök i helgen. En nattjäst och en hög dagjäster. Nattjästen blev akut kräksjuk idag... Så han kunde inte åka hem stackarn. Istället ligger han sjuk i vår soffa. Och nu är jag LIVRÄDD att vi ska åka på en runda till vi också. Jag har typ googlat ihjäl mig på ämnet och läst mig till att en är immun ett kort tag efter att en varit sjuk. Vad "en kort tid" egentligen innebär framgår dock inte. (Någon som vet?). Jag hoppas på några veckor snarare än några dagar. Snälla säg att det är så!

Usch! Men hur som helst var jag iväg på gymmet en sväng ikväll och deltog på en Body Balance-klass. Trots inbillat lätt illamående hade jag värsta flytet och fick till en mycket skön timme. Egentligen hade jag tänkt springa en kort och lätt säng idag också men sen tänkte jag om och sparar på energin till imorgon istället. För nej, jag kan faktiskt inte bli sjuk igen. Det går bara inte. Ingen av oss (Särskilt inte Esterplutt!) får råka ut för det där elaka viruset igen. Inte i år.

Jag väntar på aptiten

Nu har det gått tre "friska" dagar men någon vidare aptit har jag fortfarande inte. Det blir visserligen lite lite bättre för varje dag, men det är långt ifrån som vanligt. Jag vaknar så hungrig att jag mår illa men får tvinga ner varje tugga. I dag råkade jag dessutom dricka några klunkar kaffe för mycket och blev tvungen att lura med mig barnen till sängs för en stunds förmiddagsvila. Illamående. Och ungefär så har det fortsatt hela dagen. Jättehungrig men svårt att få ner maten och inte sugen på något alls.

Men faktiskt blev det något bättre efter att jag ätit en ganska salt soppa till middag. Kanske behöver jag helt enkelt fylla på med lite salter. Men hur dom helst vågade jag mig på en halvtimme yoga efter nattningen. Avslutade med huvudståendeövande. Snart kanske jag jan våga mig på att skippa säkerhetsväggen bakom? Om jag har en mjukare matta bakom mig vågar jag, men hemma är det lite läskigare. Men snart så. Det sitter uppenbarligen i huvudet eftersom jag inte behöver nudda väggen bakom.

Över ytan igen

Jag åkte dit jag med. Kräkis alltså. Dock var det nog en lindrig variant och det tackar jag för. Idag har jag känt mig frisk, men aptiten är det fortfarande sisådär med. Så något spring eller annan träning, faktiskt inte ens lite lätt yoga, har det inte blivit och kommer heller inte bli denna dag. Mycket vila men också lite firande av vår stora lilla kille som fyller 3 år idag. Tyvärr blev han den fjärde att bli sjuk, lagom till din födelsedag. Han har dock sluppit kräket. Men stora delar av dagen har han sovit och varit ynklig. Typiskt. Men vi får hitta på något roligt imorgon istället. Tänk ändå att han redan blivit 3 år. Jag tycker faktiskt inte att det var så länge sedan han var nyfödd. Fast på ett annat sätt känns det såklart som en evighet. Men grattis hur som helst älskade Sixten!

Trevligt långpass och mindre trevlig fortsättning

Gårdagen började väldigt bra med ett långpass som till stor del sprangs ihop med Lisa. Visserligen gick det väldigt segt de första kilometrarna men så fort jag hade sällskap flög tiden förbi. Vi hann med att avhandla allt ifrån bäbisprat till feminism och träningslära. Alltid lika roligt när en lär känna människor med samma intressen! Sista biten av passet, när jag blev själv igen, var dock otroligt seg. Men väl hemma var jag nöjd med att ha skrapat ihop 24,1km innan klockan slagit 11:30. Det var den bra delen av dagen.

Resten blev väldigt dålig. Vid tvåtiden började Ester kräkas en massa och det var bara att konstatera vinterkräksjuka. Eftersom hon inte fick behålla något av det jag fick i henne ringde jag sjukvårdsupplysningen som gav råd om att pumpa ut mjölk och ge 1 tesked var 5:e minut. Om hon fortsatte kräkas skulle vi dock åka in till sjukhus. Och så blev det tyvärr. Sju timmar satt jag och väntade med en stackars trött och liten sjuk bäbis i knät. Hann med att få upp hoppet eftersom 5ml vätskeersättning var 5:e minut och så småningom lite kort amning verkade få stanna kvar i lilla magen. Men vid elvatiden kräktes hon upp allt över mig och sig själv. Stackars liten. Och till mig själv hade jag glömt att packa ner ombyten så jag fick sitta i nerkräkta kläder flera timmar till. Strax efter två på natten fick vi äntligen träffa en läkare som tyckte att hon såg fin ut i hyn och i munnen och inte verkade vara uttorkad. Jag fick råd om att fortsätta ge små mängder vätskeersättning och bröstmjölk men även låta henne sova några timmar i taget.

Sedan vi kom hem igen vid tre har jag ömsom pumpat mjölk och ömsom matat med vätskeersättning och bröstmjölk ur spruta. 5ml åt gången. Och nu på slutet har jag vågat mig på att amma lite kort och än verkar det få stanna kvar (peppar peppar...). Dock insjuknade precis pappan så sjukstugan lär fortsätta här hemma...

Dubbelspring

Det blev ingen snabbdistans i onsdags. Det går liksom troll i de passen. Huvudvärken försvann inte utan blev bara värre. Himla segt. Ett lättare corepass var vad den dagen hade att erbjuda.

Igår blev det dock andra bullar. Dubbelpass löpning för första gången på denna sidan graviditeten och dessutom var det senare av den den där snabbdistansen! Eller kanske ska jag sätta citationstecken runt "snabb" för särskilt snabbt gick det då sannerligen inte. En del av förklaringen är såklart icke optimala förutsättningar som tex just dubbelpass (Men det var bra just för att jag ska sluta ställa så höga krav på mig själv och kanske så småningom bli vän med snabbdistanspassen.) och dessutom med middagen skumpandes uppe i halsen, att jag glömt ta astmamedicin, lätt huvudvärk med mera. Men den största förklaringen är nog dessvärre att jag (ännu) inte är i någon vidare bra form. Förhoppningsvis släpper det snart.

Jag intalade mig själv att jag skulle vara nöjd med varje sekund jag kom under 5-fart i snitt på själva snabbdistansdelen och med tanke på känslan så är jag det verkligen också. 4:57 min/km är inte direkt någon monsterfart ens för mig och just nu och jag tycker nog att jag borde kunna något bättre. Men som sagt får jag vara lie nöjd ändå. Det kan faktiskt bara bli bättre nu och något ska jag väl ha att kämpa för. Det kan ju inte gå plättlätt hela tiden.

Det andra passet, som sprangs på morgonen var en väldigt lugn vagnjogg hem från förskolan. Jag vågade mig på att ställa storbarnet på ståbräda på springvagnen så att jag skulle kunna vara lite effektiv och springa hem. Det gick faktiskt över förväntan, även om det var lite nervigt på tunnelbaneperronger och annat. Men det kan nog bli fler sådana här turer faktiskt!

En stor och en liten

Idag har vi varit på BVC. Fyramånaderskoll och treårskoll. Extra spännande att se hur stor Sixten blivit då vi inte mätt och vägt honom sedan han var ett och ett halvt år. Drygt 96cm och 16kg stor kille. Från att ha legat en bra bit över medelkurvan på både vikt och längd är han nu nästan prick medelstor.



Ester hade inte växt överdrivet mycket dock. Hon äter och verkar mätt men rör sig så himla mycket så det var rätt väntat. Nästan 300g tyngre och 2cm längre än för en månad sedan. Nästan 6kg och 63cm lite drygt. Idag är hon 4 månader och 2 dagar. På bilden ovan är Sixten exakt lika gammal. Men desto större med sina 8,1kg jämfört med Esters 5,9. Så lika på många sätt men ändå så olika.

PS: ikväll blir det snabbdistans. Om nu bara huvudvärken jag har just nu går över. Men det hoppas jag verkligen den gör.

Träningshelgen

Nu känner jag mig på gång igen efter en återhämtningsvecka, som var planerad, och en förkylningsvecka, som inte var planerad. Veckan som gått har jag lyckats skrapa ihop strax över sex mil och även en dos styrka och rörlighet. Nu ska det ökas upp!

Under helgen har jag lyckats peta in lite träning här och var. Ett progressivt distanspass på bandet i fredags, ett medellångt långpass på 23,5km igår och kort transportjogg till gymmet plus Body Balance idag. Det är jag mer än nöjd med under rådande förutsättningar.

Den progressiva distansen på bandet kändes bra. Lite tufft mot slutet men helt klart överkomligt. Startade på 10km/h (6:00-fart) och ökade med 0,5km/h var 5:e minut i 7km. Sista femman, på 13km/h, blev lite längre än 5 min, 6:15, för att landa på 7km. Varvade sedan ner 1km.



Gårdagens långpass kändes också oväntat bra. Lite småsegt mot slutet ich irritation över vänsterfoten där jag för närvarande har en hel del känningar under trampdynan/tårna. Jag har det till och från och sedan slutet av graviditeten tills nu har det varit mer frekvent återkommande. Förmodligen på grund av (ännu mer) nedsjunket främre valv. Måste alltså ta tag i den där fotstyrkan på riktigt. Snart... Varför är det så motigt??

Bästa avslutet på helgen och veckan blev det i form av Body Balance. Denna gång för instruktör och inte med mig själv här hemma. För första gången satte jag flipping dog åt vänster! Har tidigare bara klarat av den åt höger. Alltid roligt med framsteg!

Fredagsmys och fredagsfys

Kräksjukan härjar på förskolan och efter att ett barn kräktes i hallen några meter från oss igår är jag skräckslagen. Förutom någon enstaka gång när jag var liten samt för ganska exakt två år sedan har jag varit förskonad från denna vidriga åkomma. Mirakulöst nog klarade sig såväl Sixten som vi andra förra året då det kändes som att kräksjukan cirkulerade flera varv på förskolan. Kanske är vi helt enkelt inte så benägna att drabbas? (Peppar, peppar...) Men varför riskera något nu när vi ändå har möjlighet att vara hemma? Nä, idag myser vi på här hemma och förmodligen på måndag också. Sen har det förhoppningsvis lugnat ner sig lite. Istället ska Sixten få leka på Minisats nån timme medan jag springer veckans andra och sista kvalitetspass, ett progressivt tempopass. Ja, Ester hänger såklart också med, men om hon leker eller sover är dock lite mer oklart. Fredagsfys och fredagsmys.

Lite gymstyrka, lite lufsjogg och lite backe (och lite yoga)

Igår förmiddag var jag och Ester på gymmet. Hon sov plus satt i en babysitter och spanade på andra bäbisar. Jag fixade träningsvärk. Vi koncentrerar oss på mig. Först ett gäng chins i olika konstellationer. Måhända inte en supernödvändig övning för någon som ska bli så bra som möjligt på att springa, men jag tycker det är kul att orka lyfta sig själv (vilket jag ännu inte kan) och så länge det inte gör någon skada kan jag få roa mig med detta någon gång i månaden eller tre. Efter en dryg kvart var det dags att gå vidare till framsidan. Magen. Jag tycker att det är roligt att sätta ihop pass men ibland är det skönt att slippa tänka. Dessutom är det kul att testa andras upplägg ibland. Jag körde Lovisas magcirkel i TRX. Vilken genomkörare! Bara (knappt) 12 minuter men ända rann svetten av mig och faktiskt "behövde" jag gå ner och vila lite kort redan i slutet av första varvet. Effektivt och roligt. Tips!



På kvällen var backintervaller planerade, men när jag kom ut var det så galet halt att jag fick planera om hela veckan och försiktigt lufsa runt 6km istället. Idag däremot blev det av. 12 vändor i en ganska exakt 200m lång och rätt snäll backe. Jag vill oftast ha mina backar relativt flacka. Med undantag då jag kör riktigt korta med ett mer styrkebetonat fokus.

Ja, det var tisdag och onsdag i träningsväg det. Fast just det. En dryg kvarts yoga har jag hunnit med också. Viktigt viktigt.

Äntligen spring!

Visserligen sprang jag 5km i fredags, men det var ju på band och räknas nästan inte. I helgen var det ju yoga för (nästan) hela slanten. Lite spring under NTC Train to run klassen, men det var inte mycket. Men idag!



Har gått runt och längtat hela dagen och när det väl blev dags vid kvart i sju nästan studsade jag ut. Jag brukar vara noga med att verkligen springa riktigt sakta/lugnt under mina lätta pass, men idag var det lite svårt. På det stora hela blekfet lugnt och fint men ibland kunde jag inte låta bli att låta benen pinna på lite. Nåväl. Ibland kan en väl få busa till det lite.

Nike Blast dag 2

Idag började jag dagen en med en otroligt härlig yogaklass för Johanna Andersson (min allra största yogiförebild) och hennes Global Yoga-team (där bland andra en av mina klasskompisar från universitetet ingår!). Dagen kunde verkligen inte ha börjat bättre. Vi yogade oss igenom de fyra elementen och även om jag var stel sedan gårdagen kändes det så himla bra. Det är synd att jag glömmer så snabbt. Skulle vilja minnas allt så att jag kan köra det på egen hand. Men förhoppningsvis har i alla fall något fastnat. Enda minuset med klassen var att det inte fanns några yogamattor.



Direkt efter detta var det dags för Body Balance 64. Eftersom alla klasser är 45 minuter så var koreografin nedkortad och (mina absoluta favoriter) höftöppnarlåten samt tvist/rotationslåten var bortplockade. Tyvärr var det också alldeles för mycket folk i salen så det var svårt att se samt ta ut rörelserna. Därför hittade jag aldrig något vidare flow. Dock verkar koreografin lovande.



Sedan vidare till pass tre på direkten. Johanna Andersson igen. Jag har gått på båda hennes tidigare Freeklasser. Den första var med hjälp av kettlebells i Frescatihallen på mitt första Nikekonvent och jag minns den som väldigt rolig. Den andra var för två år sedan (första året i globen) och då var jag helfrälst efteråt. Enbart den egna kroppen användes då. Även årets klass var riktigt bra, men jag tycker nog att de andra två varit snäppet bättre. Särskilt den för två år sedan. Precis som i de förra var det mycket rörlighet, en del styrka och lite flås. Idag med enbart kroppen till hjälp.

Efter Free-klassen skulle jag egentligen ha kört Garuda Standing med Magnus Ringberg. Ytterligare en rörlighetsträningsklass. Men jag var så himla hungrig och behövde pumpa de där brösten... Och dricka kaffe! Så jag tog en paus.



Som fjärde klass blev det istället min planerade femte - NTC Yoga. Jag hade faktiskt inte så höga förväntningar på denna klass eftersom jag tycker NTC-klasserna (jag gått på) har en tendens att bli lite röriga eller ostrukturerade eller hur jag ska förklara det. Men denna var riktigt bra! Härliga flöden och en relativt fysisk yoga. Som jag älskar. Ett lika bra avslut på dagen som starten. Fast helt annorlunda.

Egentligen hade jag ytterligare en yogaklass bokad, men först skulle det vara en timmes paus och jag orkade helt enkelt inte vänta. Ville hellre hem till bäbis och övriga familjen och var rätt mätt på såväl yoga som träning i stort. Med mig efter helgen har jag massor av inspiration till min egen träning och en del till mitt instruerande. Men mest till mitt eget tränande eftersom jag valt klasser med syfte just till detta (det blev ju exempelvis ingen cykling alls). En riktigt inspirerande helg hur som helst.

Nike Blast dag 1

Klockan är halv tre och jag är faktiskt redan på väg hem. Känns tidigt men är nästan enligt plan. Hade tänkt se en show först men orkade inte vänta. Åker hem och ammar istället. Jag är så dålig på att pumpa (eller så har jag kass pump eller så är det en kombination) och är rädd att få mjölkstockning. Egentligen skulle jag ju cyklat som sista pass efter showen men det hoppar jag dom sagt över. Var inget annat som går samtidigt som lockade jättemycket heller. Tror att det mest beror på att jag är trött. Lite förkylningsrester sitter nog kvar.



Det blev bara tre klasser plus en halv föreläsning denna dag. Påbörjade en fjärde klass i form av "Soma Move" men kände rätt snabbt att jag inte ville. Varken fysiskt eller mentalt. Satt istället och kollade på en stor del av klassen och jag tror att jag hade gillat den riktigt mycket en annan dag.



Min dag började med klassen "I fly yoga - intro to handbalance" som var så himla bra! Superduktig instruktör och jag tar med mig många bra tips och trix att jobba med hemma.



Klass två var Foamroller - Hip release" som också var grym! Så mycket bra övningar som jag definitivt kommer jobba med själv. Enkla grejer som jag inte förstår varför jag inte tänkt på själv. Har en foamroller men inte riktigt använt den så mycket som jag borde. Delvis på grund av att jag inte riktigt vetat vad jag ska göra. Nu har jag dock ett helt gäng bra rörlighetsövningar att roa mig med.

Pass tre skulle jag egentligen cyklat för en härlig norrman jag körde för även förra året och som jag säkert hade gillat i år också. Men nu blev det istället föreläsning med Mattias Reck. "Boost your Endurance". Eftersom jag även behövde hämta ut skor och goodiebag, gå på toa, pumpa bröst mm så hann jag inte lyssna på hela. Men medan jag åt min medhavda matlåda satt jag och lyssnade och tyckte det var riktigt bra. Inte mycket nytt just av det jag hörde men kul att få det en tror på bekräftat av en otroligt kunnig person.

Sedan var det den där Soma Moven som jag mest tittade på. Och shoppade. Ett typiskt impulsköp som eventuellt inte är värt pengarna, men jag kunde bara inte stå emot när de ropade på mig!



Sist ut för dagen blev NTC Train to Run som, precis som förra året, var en kul klass. Det är dock svårt att få ut så mycket som en kanske vill när det är så trångt. Lite korta sprinter blandat med ben- och bålstyrka samt lite rörlighet i en mix. Även om klassen skulle göra sig mycket bättre i ett mindre format så blev jag lite trött och svettig men framförallt glad!

Imorgon blir det i princip bara yoga och yogainfluerade klasser. Förmodligen någon mer än idag. Roligt!

Mot en helg med (mest) yoga

Igår körde jag ett kort och lätt pass på bandet (orkar inte vagnspring i snömodd och dagtid var det tillfälle som gavs igår) samt två lättare multistyrkeövningar (utfallsserie med bålrotation och draken) för att testa friskheten. Det gick bra och även om jag fortfarande är rätt snorig så kommer det bli en kul helg på konvent det här!

Eftersom mina cykelskor, som varit på gränsen innan, efter denna graviditet definitivt är för små tänker jag hoppa över de två cykelklasser jag bokat mig på. Jag måste såklart köpa nya men jag vill inte stressa fram något och har heller inte riktigt hunnit då jag upptäckte det i veckan. Att cykla i vanliga skor känns inte som ett alternativ. Särskilt inte som cykel faktiskt inte lockar så mycket just nu. Jag vill typ bara yoga! Och mycket yoga kommer det bli. Lite annat men definitivt mest yoga och yogaliknande klasser. Vilken inspiration jag kommer ha imorgon kväll!