fredag 31 december 2010

Gott nytt år!

För första gången på många år blir det ett riktigt lugnt nyårsfirande. Bara vi två (tre) och en trerätters middag. Lite alkoholfri skumpa vid tolvslaget - om jag orkar håla mig vaken tills dess, jag har blivit extremt kvällstrött - och bara mys. Fast vi skippar mysbyxorna, lite fin vill jag ändå känna mig.

Årets sista dag började vi genom att sova riktigt länge. Därefter åt vi frukost och åkte sedan ner för att kolla in sylvesterloppet. Martin hade lite funderingar på att springa, men eftersom vi sov så länge så blev det inget. Jag avundades alla som slirade runt i snön och hejade på Eva som sprang på en supertid! Någon gång ska jag också bli sådär häftigt snabb.


Min nya kompis!

Snart är det dags att börja fixa sig själv och all mat, men först ska jag leka lite med min nya kompis som jag fick i julklapp igår. Martin får sköta springandet idag, jag tar mitt imorgon. Bästa starten på 2011. Gott nytt år!

torsdag 30 december 2010

Magkoll

Idag har jag varit hos barnmorskan för sista gången här i Göteborg. Hon konstaterade att magen växer som den ska (Trots att jag, och flera med mig, tycker den ser liten ut..), att alla mina världen är jättebra och att bäbisen ligger med huvudet nedåt och ryggen åt min vänstra sida precis som jag misstänkte. Nästa koll sker i Stockholm, bara drygt två veckor kvar till flytt nu!En annan bra grej är att Martin kommer om någon timme och att jag får ha honom här i över en vecka! Något som inte är lika bra är gravidyogadvd´n jag köpte för några månader sedan. Nu har jag testat samtliga delar av olika längd och jag tål verkligen inte människan som pratar. Jag kan inte koncentrera mig när jag hela tiden irriterar mig på ordningen på övningarna, på de konstiga flödena eller det icke existerande flowet. Menmen, man kan inte gilla allt och alla. Det är bara att köra på egen hand samt försöka tajma in pass på gymmet om/när det går. Men, nu ska jag göra te och invänta min Martin.

onsdag 29 december 2010

Var är krämporna?

Medan jag sprang imorse funderade jag över det här med graviditetskrämpor. Med risk för att få äta upp det här och snart drabbas av allt man kan tänka sig resten av graviditeten, få en förfärlig förlossning och drabbas av allt man kan tänka sig vid en eventuell andra graviditet, konstaterade jag att jag inte har märkt något av det där. I böcker och tidingar läser jag om halsbränna, förstoppning och ryggont. Om sömnsvårigheter, svårt att andas och återbråck både här och där. Jag måste vara otroligt lyckligt lottad för jag känner verkligen inte igen mig i de där beskrivningarna. Det är klart att jag blir lite mer andfådd än vanligt av att gå i trappor och det är klart att jag är trött i ryggen och benen på kvällarna (Men jag tror mycket av det beror just på att jag har ett såpass fysiskt jobb och att jag inte hade känt av det lika mycket om jag haft möjlighet att sitta ner mer.). Och visst var jag förlamande trött, hade ont i brösten och fick stå ut med pyttepyttelite illamående precis i början. Men i övrigt märker jag ingenting! Jo, en blodåder på ena låret har blivit lite stor och jag vaknar ibland på natten och har svårt att sova. Men det är faktiskt bara småsaker i sammanhanget. Inte ens några cravings har jag. Det hade ju annars varit lite festligt. (Såvida det inte var okontrollerbara sug efter kött, lök, tomat eller annat jag ogillar förstås.) Tack för det. Nu är det bara att hoppas på att jag inte får äta upp det här då..

tisdag 28 december 2010

Bäbisshopping med mera

Back to vardag idag. Men helgslöheten har hållit i sig och jag kom inte upp för någon springning imorse. Det var i och för sig dömt att misslyckas redan från början då jag kom hem sent och inte somnade i tid för att gå upp klockan sex. I vanliga fall klarar jag mig utmärkt på sju timmars sömn, det är till och med mer optimalt för mig än åtta, men nu vill kroppen visst helst ha mer än åtta för att vara glad. Bästa att bunkra upp inför kommande brist liksom..

Efter jobbet är jag som bekant numer alldeles för trött för att ens orka tänka ordet träning. Men lite piggare än vanligt kände jag mig nog idag ändå. Flera dagars ledighet är nog bra för gravidkroppen. Hur som helst var jag iallafall tillräckligt pigg för att orka shoppa bäbissaker. Först lite kläder på Hm och därefter lite säng- och skötbordsgrejer på Ikea. Där tog dock energin totalslut och det fick bli pizzeriapizza till middag. Inte godaste maten jag vet, men mätt blev jag iallafall.

Jag har även hunnit rensa tårkanalerna lite. Jag gråter för typ allt och sport är definitivt inte ett undantag. Os-krönika är kalas för min ögonrengöring. Nu är dock kvällen snart slut för idag ska jag lägga mig i tid. Imorn ska jag och bäbisen nämligen upp och springa innan jobbet. Bara 11 jobbdagar kvar nu. Det känns konstigt, skönt och tråkigt på samma gång.

måndag 27 december 2010

Snart slut, snart nytt

Nu är det snart ett nytt år, men eftersom jag redan har både summerat säsongen 2010 och blickat framåt mot säsongen 2011 så kommer inget årsbokslut i denna blogg. Men konstatera att 2010 har varit ett omtumlande år kan jag iallafall göra. Från att så smått börjat inse att det trots allt är vi två som är menade för varandra, till att oväntat men glädjande vänta på bäbis, köpa lägenhet och snart få vara tillsammans för alltid. Livet går i vågar, ibland snabbt, ibland långsamt, Just nu snabbt, fast ändå inte. Jag ser fram emot 2011.

I högermarginalen brukar jag vid årets början sätta upp lite punkter som jag vill uppnå året som kommer. Fem av åtta har jag kunnat bocka av trots att året blev lite mera omtumlande än jag hade trott. Fem och ett halvt mål om man vill vara snäll - Stockholm marathon sprangs PÅ 3:30, men inte UNDER som var målet. En punkt jag är stolt över att kunna bocka av även detta år är målet att vara skadefri. För mig som är min egen tränare (och numer även en annans) känns detta otroligt viktigt. Enligt mig har du (oftast, det finns såklart olyckliga omständigheter som att du exempelvis kan ramla och bryta ett ben eller liknande) gjort något fel i din träning när du blir skadad. (Mat, vila, sömn etc inräknat.) Övriga avbockade punkter är jag såklart också nöjd över att ha utfört. Resten tar jag nästa år.

Jaha, nu blev ju det här lite av ett bokslut även fast det inte var meningen. Så kan det gå när fingrarna skriver av sig själva och tankarna flyger iväg. Men lite bonus är ju aldrig fel.

söndag 26 december 2010

Längdskidåkning

Senast jag åkte längdskidor, vilket var nästan tio år sedan, lovade jag mig själv att aldrig mer stå på ett par sådana. Jag som spenderade vinterns flesta dagar i ett par slalompjäxor och med betydligt stabilare skidor under fötterna tyckte att det var lite ostadigt att ta sig fram på de där långa och smala skidorna utan stålkanter. Dessutom hade jag alltid så dåligt glid jämfört med andra. Även om jag kämpade dubbelt så hårt så kom jag liksom inte framåt lika fort. Så efter treans skidtävling (I gymnasiet körde vi en variant av den riktiga klassikern.) bestämde jag mig för att nu får det vara färdigåkt på de där skidorna.



För ett par år sedan bestämde jag mig dock för att genomföra en klassiker (Jag väntar desvärre fortfarande på att få tillräckligt med pengar för att kunna göra det) och således måste det där löftet brytas. Nu har det gått ett par år sedan det där beslutet fattades, men idag var visst dagen för löftesbrytning. Med en utrustning som är nästan dubbelt så gammal som mina år utan längdskidor och med ett par alldeles för korta stavar skidade jag fram tillsammans med mamma. Om jag får säga det själv så gick det riktigt bra. Jag kanske inte har den bästa tekniken och det gick verkligen inte snabbt, men jag ramlade iallafall inte. Nu var det visserligen helt platt eftersom vi åkte på sjön (Dumt att utmana ödet genom att behöva åka uppför och nedför med mina vingliga ben när jag har ytterligare en persons hälsa att ta hänsyn till.), vilket måhända kan ha något med saken att göra, men ändå. Träningsvärk lär jag dock ha imorgon, men det är väl sådant man får tåla. Huvudsaken är att jag trots allt tyckte det var riktigt roligt att åka! Till och med så roligt att jag vill köpa mig lite utrustning. Fast det får nog vänta tills nästa vinter. Jag kanske bör hålla mig till mindre riskabla aktiviteter när graviditeten snart går in i sitt slutskede.

lördag 25 december 2010

Juldag



Idag har jag tagit träningsledigt. Slappande delux, julmustdrickande och igenomgående av gamla (en del ända från åttiotalet, men det mesta från början av tvåtusentalet) kläder och andra tillbehör till bäbisar är det istället som gäller. Jag är rätt så kräsen både vad gäller färg och form men lite användbart har jag iallafall plockat på mig. Fast vi har faktiskt hunnit med en skogspromenad med vovvarna också. Jag är ingen promenadmänniska och har liksom inte tålamod att vara ute och gå. Fast med vovvar som sällskap - och jag antar att det är lite på samma sätt med en barnvagn - kan det faktiskt vara riktigt mysigt. Kallt idag dock, men det var skönt att få andas lite skogsluft. Ikväll blir det reunion med lite vänner. Utgången skippar vi dock i år. För första gången. Nu är vi gamla på riktigt.

fredag 24 december 2010

God jul!


Traditioner är till för att följas. Även om det är tjugofyra minusgrader ute och vecka 33 inleds just denna dag. Jag tror det här var den kallaste springtur jag varit med om. Känns bra att få sätta lite rekord även om magen är stor och tempot knappt liknar spring. Fast jag hade väl inte ens i min vildaste fantasi trott att jag skulle få julaftonsjogga detta år. I vecka 33! Fast jag kanske bara har underskattat min kropp, som så många gånger förr. Men oavsett så är jag glad över att jag kan. Det blev inte så långt och det gick inte så snabbt. Jogg varvat med promenad i en halvtimme. Frost i håret. Frost i ögonfransarna. Vitt, kallt, oerhört fint. Jag önskar att alla fick uppleva det här. God jul!

onsdag 22 december 2010

Det är på morgonen det händer

Numer börjar det bli ganska påfrestande att jobba och jag är nästan helt slut när jag kommer hem. Benen och ryggen tycker att de borde få spendera dagarna lite mer sittande istället för konstant stående, gående och knäböjande. Träning är av förklarliga skäl inte det allra första jag kommer att tänka på när jag äntligen får komma hem och sätta mig ner. Därför kommer det under de fjorton jobbdagar jag har kvar att få tränas på morgonen. Kanske inte riktigt varje morgon såklart, men ganska många av dem. Igår sprangs det, idag gymmades det. (Och imorgon yogas det.) Jag fokuserade mest på ryggen som behöver vara stark för att orka med, men även en hel del på axlarna som behöver vara starka om de ska orka bära runt på några kilo bäbis. Benen fick följa med lite som bonus, de behöver ju vara starka typ jämt, speciellt i vår när jag ska börja samla kilometrar igen och såsmåningom bocka av nya mål och tider. Lite kettlebellövningar, lite kinesisdragande och lite skivstångstränande. Plus den där korsryggmaskinen. Jag ogillar maskiner (Förutom dragmaskiner av olika slag (exempelvis kinesisen)) starkt, men det är svårt att hitta bra övningar för att stärka upp ländryggen nu när jag inte kan ligga på mage, och den där maskinen tar riktigt bra just precis där jag behöver det som mest. I övrigt bojkottar jag maskiner. Nu ska jag slå in paket, diska, kolla om det kanske går att tvätta, packa och sen äntligen få sova. En dags jobb kvar innan Värmland och jul!

tisdag 21 december 2010

Snö är mitt rätta element

En vecka sedan sista springet. Alldeles för länge men det är bra, då får jag vänja mig vid hur det kommer kännas om ett tag och veckor (månader?) framöver. Sist lite småkänningar i bäckenområdet, idag var jag nästan nervös över att behöva ta farväl. Tassade iväg i tretton minusgrader och hårt packad snö. Lite flingor yrande i luften. Två minuter gång till att börja med, sedan sju minuter jogg. Första etappen kändes det som om jag sprang på moln, som om tio extrakilon inte alls fanns där. Andra etappen lite håll. Tredje etappen ren eufori, nästan som den här gången, och den fjärde ungefär den samma förutom lite håll igen. Glädje. På sista etappen blev det dessutom nio minuter spring eftersom jag var så nära dörren. Totalt trettio minuter jogg, åtta minuter gång. En helt perfekt fördelning i vecka trettiotvå. Inga känningar, inget farväl den här gången.

söndag 19 december 2010

Tiden rusar framåt


Lite plankstående bland flyttkartongerna.

Jag hade tänkt att jag skulle få snöspringa i helgen, men tiden går visst lite snabbare än vad jag räknat med. En liten upptäcktsfärd genom mitt kommande hemområde hade suttit fint. Martin svär över snön som fallit konstant sedan jag kom hit, jag bara ler. Jag kan visserligen hålla med honom om att det blir segare att springa, men med rätt inställning går det ju hur bra som helst (Fast sådär får jag inte säga till honom för då blir han lite sur :) ). Men som sagt, att fixa och dona, åka på Ikea-besök och annat som hör flyttande till, tar visst mer tid än jag räknat med så det blev inget snöspring just denna helg. I väntan på en hemleverans från ovanstående varuhus roade jag mig dock lite med mitt gummiband. Lite lättare styrketräning för i stort sett hela kroppen lyckades jag få till. Och avslutar man med lite planka känns passet genast mera jobbigt.

lördag 18 december 2010

Om en månad bor jag här

Tro det eller ej, men tåget var endast sjutton minuter försenat igår kväll, så strax efter midnatt rullade jag in i staden som snart är mitt hem. Vitt och fint överallt. Inte isgata och smutsig, hård, halvt bortregnad snö som sedan frusit igen som i Göteborg. Ok, nu var jag lite orättvis, jag älskar Göteborg, men vädret är inte en av dess fördelar.

Tunnelbana åt andra hållet än vad jag brukar. Sedan en buss, men till min glädje märkte jag att det inte borde ta alls många minuter att gå. In en tom och stökig lägenhet som kommer få vara rätt så tom och stökig i ytterligare en månad. Men en sovplats, en dator och en soffa finns iallafall. Och värme och kärlek. Om en månad bor jag här på riktigt.

torsdag 16 december 2010

En rolig nyhet


Nya jogg.se

Någon gång i sensomras fick jag frågan om jag ville vara med i ett nytt projekt som jogg.se skulle starta. Efter att ha blivit bjuden på vegolunch av en av de superhärliga grundarna till siten och fått höra mer om vad detta projekt egentligen innebar fanns inte så många andra alternativ än att tacka ja! Jättekul och spännande var vad det lät som, och nu så här i efterhand när jag fått träffa övriga delar av redaktion och produktion är jag ännu mera övertygad om att det här är helt rätt för mig. Jag kommer få ägna mig "lite mer på riktigt" åt en av de sakerna jag gillar mest, att skriva.

Efter lite hemlighetsmakeri och mycket slit (kanske inte så mycket av just mig då, men desto mer av flera andra tappra själar) var det idag äntligen dags att presentera resultatet. Välkommen till nya jogg.se!

Nu har jag önskat låt..

.. och därmed bidragit med en liten peng till musikhjälpens insamling "Barn är inte till salu".



Det blev denna fina. Lyssna här istället, ljudet i filmen gör den inte rättvisa. Sedan går du in och önskar en låt du med.

onsdag 15 december 2010

Sista armyn på ett tag


Trött efter army för nästan ett år sedan. Coolt att kunna ligga på mage, det var ett tag sedan jag gjorde det :)

Ja nu har jag ju inte kört särskilt mycket själv de senaste gångerna, men det känns ändå lite sorgligt att veta att det inte blir någon army på ett tag. Varken som instruktör eller som tränande. När jag får tillfälle att instruera nästa gång vet jag faktiskt inte eftersom army i nuläget inte finns på Sportlife Stockholm där jag antagligen kommer börja så småningom. Kanske fixar jag ihop en egen "kurs". Jag skulle även vilja köra själv så kanske får jag börja köra NMT tillsammans med Mia? Vi får se. I vilket fall så är det alltid lika roligt att se hur mina deltgare kämpar och kämpar och hela tiden pushar sig lite längre än de egentligen orkar. Jag kommer sakna dem och jag hoppas att de får möjlighet att fortsätta kämpa även i vår, även om det inte är för just mig. Som vanligt blev jag även grymt avundsjuk på dem som kan och får bli sådär härligt spytrötta! Jag längtar tills även jag kan och får!

tisdag 14 december 2010

Tyckasyndommigkväll

Jag halvligger i soffan och tycker riktigt synd om mig själv. Sådär synd om man bara kan tycka om just sig själv. Egentligen är det ju inte alls synd om mig men ibland känns det liksom bra att tycka lite synd om sig själv. Någon måste ju göra det. Tusen saker som snurrar i huvudet. Både viktiga saker, halvviktiga saker och totalt oviktiga saker. Den sista kategorin är ganska dum och meningslös att fundera över, men ibland blir det så ändå. Saker man ser, saker man hör. Saker man läser och vips så finns det saker att fundera över. Att irritera sig på. Dessutom är jag trött, riktigt trött. Och fötterna värker och benen är stumma. Ryggen är också lite trött. Just nu märks det att jag har en klump på magen och x antal bonuskilon. Men sådant är dumt att klaga över, så jag klagar inte. Jag tycker bara lite synd om mig själv just nu. Just för att idag är just en sådan dag.

(Fast när jag tänker på att jag fick springa ännu en gång i morse, att det bor en bäbis i min mage, att jag får flytta och bli hel igen om en månad och att jag får bli det för en helg om bara ett par dagar tycker jag lite mindre synd om mig själv.)

Kallt och halt

En kall och hal spring/promenadrunda började jag min tisdag med. Samma taktik som i söndags (2min gång, 8min jogg) men jag nöjde mig med 5,5km. Det är en lagom morgontur som tjockis. Jag tror det blev i längsta laget i söndags för jag hade lite känningar runt bäckenet på kvällen efteråt. De få rundor jag har kvar kommer därför få bli kortare. Idag känns allt dock finfint, men eftersom jag sov så dåligt i natt börjar jag redan bli trött. Jag vaknade vid tretiden och låg sedan mest och vände och vred mig fram till klockan sex. Små korta sovstunder med konstiga drömmar. Ojoj, det kommer bli en lång dag. Jag har inte ens åkt till jobbet än liksom..


Bild; lånad från internätet

Men i vilket fall tycker jag att du ska gå in här, önska en låt och skänka lite pengar. Förra året höll de till i Göteborg och jag sprang förbi var och varannan dag. I år får jag nöja mig med att ha dem i lurarna när jag springer. Önska och skänka ska jag dock göra. Ska bara fundera ut en fin låt först. Gör så du med, barnen behöver dig!

måndag 13 december 2010

Lucia

Luciamorgonen började jag precis som (nästan) varje måndagsmorgon. Tidig uppstigning, liten frukost och sedan iväg för att instruera cykel. Terminen sista och förmodligen också det sista innan bäbisen kommer. Cykla kommer jag säkert göra mer, men instruera känner jag att jag är klar för att ta paus med nu. Jag tycker det är svårt att inte kunna köra på max under de etapper vi ska göra det. Svårt att instruera en känsla som jag inte riktigt kan känna själv. Sista armyklassen blir på onsdag. Där är det lite lättare, för där behöver jag i princip inte göra mer än att visa övningarna och sedan lägga all energi på att peppa och korrigera.

Lucia idag alltså. Jag gillar lucia, men tyvärr tycker jag inte att jag märker så mycket av det nuförtiden. Men en lussekatt eller två får jag försöka skaffa fram. Hade inte riktigt energi nog att orka baka det i helgen så köpebulle får gå bra. Jo, så får det bli. Hur spenderar du lucia?

söndag 12 december 2010

Nästan lite långpass

Idag har jag praktiserat mitt nya springupplägg och på så sätt fått till nästan dubbelt så många kilometer som jag brukar nuförtiden. Det var skymning och ungefär sex minusgrader ute vilket gjorde att det blev lite kallt mot slutet när solen helt gått ner. Det är svårt att klä sig för både promenerande och springande på en gång. Genom att varva 2min gång med 8min jogg kunde jag ta mig runt en av mina standardrundor på 9,5km. Standardrunda som icke gravid alltså. I vanliga fall bland de kortare, i nuläget värsta långpasset. Två minuter gång, åtta minter jogg. Om och om och om igen. Efter 1 timme och nästan 6min var jag åter hemma. Fylld av fin vinterluft och lite kall om rumpan. En potatisgratäng står i ungen, vitkålsalladen på diskbänken och vegoschnitzlarna ligger redo att stekas. Tredje ljuset fuskade jag med redan igår när jag bjöd in till adventsfika, men det finns lite utrymme kvar att elda på innan ljusen blir för ojämna. Mys.

lördag 11 december 2010

Lördagspyssel


Pepparkakspyssel. Lilla familjen.

Efter 75min cykling passar ett litet pepparkaksbak bra. Om en stund kommer lite vänner över på en kopp glögg eller två. Pepparkakor, rocky roads och skumtomtar finns det också gott om. I väntan på gästerna pysslade jag ihop några hjärtan. Vi får se om de håller sig uppe under hela julen.

fredag 10 december 2010

Nedräkning

Det gäller ju att leva i nuet, att förstå att livet är nu och inte sedan. Men med så många saker att räkna ner till kan det ibland vara svårt. Jag lever här och nu, men det betyder inte att jag längtar framåt.

Idag börjar graviditetens 31:a vecka vilket innebär att det är 69 dagar till beräknad födsel. Chansen att bäbisen verkligen kommer ut just om 69 dagar är inte sådär jättestor, men en hållpunkt är bra att ha. Jag börjar bli lite lätt stressad över alla attiraljer som ska skaffas, men har bestämt mig för att varken börja köpa eller bli alltför stressad förän efter jul. Dels behövs alla pengar till julklappar just nu och del lär tomten komma med en hel hög bäbisprylar.

Det är 38 dagar kvar tills jag flyttar från staden jag levt i under åtta och ett halvt år. 38 dagar innan jag lämnar allt det fina som jag kommer sakna (exempelvis skatås och all mysighet som faktiskt finns här på västkusten) och allt det mindre fina (exempelvis regnet..) som jag inte kommer sakna. Ett nästan nytt liv börjar i Stockholm. Nygammalt på ett sätt, jättenytt på ett annat.

Med denna dag medräknad har jag 23 dagar kvar att jobba. Mindre än en adventskalender! Nog för att jag gillar mitt jobb, men det ska bli otroligt skönt med runt en månads ledighet innan livet förändras för alltid.

Om 8 dagar åker jag till Stockholm och får för första gången bo i mitt kommande hem. Gå runt och bekanta oss med området, njuta av att ha en alldeles egen bostad och ta vara på varje minut vi har tillsammans just denna helg är vad vi kommer göra. Och handla julklappar. För någon gång mitt i all nedräkning är det julafton. Och såsmåningom nytt år. Julen spenderas som alltid i Värmland, sista året vi firar var för sig. Nästa år har vi en egen familj.

onsdag 8 december 2010

Jag kan fortfarande springa


Naket i vecka 30, 71 dagar kvar till den 17:e februari.

Ett av mina första mål, eller snarare en av mina första önskningar, när det gäller kombinationen springning och graviditeten var att kunna springa i vecka 20. Nummer två var att få uppleva oktoberlöpning och nummer tre att få uppleva snölöpning. Alla dessa önskningar har uppfyllts och nu är det vecka 30. Jag kan fortfarande springa, något jag aldrig hade vågat hoppas på. Jag är så otroligt glad över att min kropp är såpass stark att den faktiskt klarar det. Jag har dock bestämt att från och med nu, från och med vecka 30, är det dags att lägga in promenadavsnitt i lufsrundorna för att avlasta lite. Oavsett om jag vill eller inte. Inte för att det gör ont eller känns dåligt på något sätt, utan mer i ett förebyggande syfte samt för att slippa dra ner ytterligare på mina rundor. Idag ville jag nog inte egentligen, men har man bestämt så har man bestämt. Därför sa jag strängt till mig själv att minst två sekvenser måste det bli. Två sekvenser blev det. Ungefär två minuter vardera, resten lufsspringande. Totalt 5,6km och 37,5min. Alldeles lagom för en morgonrunda i vecka 30.

måndag 6 december 2010

Första julgodisfixet


Kvällsmums

Jag har tänkt göra Rocky road-julgodisar i flera år, men liksom inte kommit mig för. Det finns så mycket annat gott som man ju också ska göra. Men efter att ha läst om dessa mumsbitar både här och här blev det äntligen av. Jag utgick från Leila Lindholms recept men bytte ut marsmallowsen mot ca 100g skumtomtar som jag klippte i bitar. Mumsigt var ordet.

söndag 5 december 2010

Inomhusträning


Snart får inte magen plats på cykeln.

Jag behövde inte fundera så mycket på om jag skulle träna i snön (Massor av ny har kommit, I love it!) eller om jag skulle vara inne. Ett cykelpass behövde instruktör så jag tog mig an detta. Inann dess umgicks jag lite med kettlebellsen, så nu smakar både middagen, skumtomtarna och glöggen ännu bättre än vanligt.

Ljus nummer två

Gårdagen var fullspäckad med jobb, jul på liseberg-besök och sedan middag och spelkväll i förorten. Jag kom hem ganska sent, läste det sista i en av mina förlossningsböcker (kontrollmänniskor som jag måste förbereda sig för sådana stora saker) och somnade ännu senare. Därför hade jag tänkt sova ut och vakna sisådär vid elvasnåret. Men kroppen ville annorlunda. Strax innan åtta vaknade jag med huvudet fullt av idéer (nåja, några iallafall) och en bäbisen som tränar (eller vad den nu gör) i magen. Jag försökte verkligen att somna om, men det gick inte. Istället gick jag upp, värmde tomtegröt (smart drag att koka en jättegryta och ha ett lager i kylen!) och började ta tag i de där idéerna.

Nu är gröten uppäten, andra ljuset i adventsljusstaken har snart brunnit tillräckligt mycket för att det ska se jämnt och fint ut och jag funderar på vad jag ska göra resten av dagen. Några måsten ska avprickas, men i övrigt finns inte så mycket planerat. Någon form av träning ska jag nog ge mig på, men frågan är vad? Antingen får det bli en match mot snöblåsten eller så får det bli något inomhus. Hade det varit sol hade valet varit lätt, då hade jag givit mig ut i snön på en gång, men just nu ser det inte så inbjudande ut - den vita världen till trots. Små vassa snöflingor som blåser rakt i ansiktet kan jag mer än gärna stå ut med när jag "måste" (läs har mål att sträva mot), men nu när jag kan välja och vraka precis hur jag vill blir det svårare.

Äh, jag kryper ner i sängen med en tidning en stund och funderar lite på hur jag ska lägga upp min söndag. Vad gör du?

fredag 3 december 2010

Bra start

Jag och mina kompisar

Igår var jag hos barnmorskan. Magen växer som den ska, 28cm, 5cm plus sedan sist. Hjärtat pickar på som det ska och allt annat ser bra ut. Idag börjar vecka 30 och jag har ännu (peppar, peppar) inte drabbats av någon krämpa mer än att jag blir lite trött i ryggen på jobbet. Att stå och gå konstant i åtta timmar är tydligen lite ansträngande. Inget ont, men lite trötthet alltså.

För att förebygga mera trötthet, och kanske till och med ont, började jag morgonen med ett pass på gymmet. Mina kompisar för dagen var framförallt kettlebellsen, men även kinesis"maskinen" fick ett par besök. Femtio minuter, effektivt och bra. Det fina med kettlebellsen är att många övningar, förutom att de ger den där fina funktionella styrkan, även är konditionskrävande. Finfint. Nä, på tal om jobb, dags att sätta fart!

torsdag 2 december 2010

Vinterjogg och ledig dag

Jodå. Jag lyckades både krångla på mig den varmaste springtröjan och trotsa viljan att ligga kvar i sängen. Tröjan passade faktiskt på bredden, men det blev en liten glipa på magen. Hoppas inte bäbisen frös. Vad gäller sömnen så har jag sovit många timmar men, liksom föregående nätter, drömt en massa konstiga drömmar. Det är dock skillnad på att behöva kliva upp vid sex och kunna sova till nio, så det var egentligen inte så svårt att ta sig upp idag.

Väl ute kunde jag konstatera att det var kallt. Tolv minusgrader i Göteborg är inte det samma som tolv minusgrader hemma i värmland. Här känns det snarare som hundratolv. Men i vilket fall lufsade jag iväg på mina broddade skor (ice bugsen är återlämnade, snyft. broddarna funkade sådär.. vred sig men gav iallafall fäste.) och konstaterade att det fortfarande fungerar att springa. Igår på armyn kände jag att jag inte kunde göra så mycket mer än visa övnignarna. Det gjorde inte ont någonstans, men det tog emot helt enkelt. Kanske var det något tillfälligt, kanske är det slut på armyövningar för ett tag framöver. Vi får se. Springa kunde jag iallafall som sagt. Kort men fint. Kallt men härligt. Snart är det nog dags att blanda upp joggen med promenader, men idag gick det bra utan (bortsett från ett kort avsnitt då jag fick håll och gick uppför en liten backe).

Ledig dag idag (jobb på lördag) så jag myser omkring hemma, kokar tomtegröt, städar lite och lagar matlådor. Framåt eftermiddagen tar jag på mig min nyinköpta dunjacka (Nu ska jag inte frysa mer!) och åker iväg och kör body balance. Bäbisen rumlar runt i magen och det enda som saknas är Martin.

onsdag 1 december 2010

Trött och frusen


Den här bilden från i söndags hittade jag hos Marie. Jag fuskar!!
Jag var för tung/svag för att orka utföra övningen som man skulle :)

I två dagar har jag försök ta mig upp i tid för att hinna springa en snutt innan dagens förpliktelser kallar. I två dagar har jag skyllt på den dåliga sömnen och på att alla (ok, jag har bara en) mina varma springtröjor är för korta/trånga och att jag kommer frysa i tio minusgrader och således ställt om klockan. Imorn är det tredje gången gillt. Då ska jag trotsa trånga kläder och eventuell dålig nattsömn. Imorn är jag nämligen ledig och kan vila senare på dagen om så behövs.

Men tror inte att jag ligger på latsidan bara för att det inte springs. Nä, igår var det body balance som var i fokus och idag är det armyinstruerande. Deltagarna ska få köra tester, omgång två. Hur mycket starkare har de blivit måntro? Mycket starkare tror jag.