torsdag 21 februari 2008

Trött men lycklig

Har varit i Skatås och kört ett backpass med Martin och Jonas så nu är jag så seg att jag knappt orkar skriva. Efter maten nu så blev jag totalt förslappad :) Men passet var bra! Såklart sjukt jobbigt som vanligt, men med tanke på att jag inte backtränat sedan sensommaren så får jag nog vara nöjd med passet. Fast jag fattar inte hur man ska kunna springa backintervall utan att få mjölksyra! Enligt Mr Szalkai ska man inte få det, möjligtvis lite i slutet, men det är ju totalt omöjligt! Även fast jag sprang ganska långsamt så fick jag mjölksyra redan i första intervallen. Kanske är det jag som är dålig eller konstig? Fast när backen är ca 300 meter lång och relativt brant på sina ställen så förstår jag verkligen inte hur man skulle kunna springa utan att känna nåt! Flåsade gjorde jag också så man kan ju hoppas att kontitionen kommer förbättras nu när det är många backpass framöver! Pulsen däremot var inte skyhög vilket kändes bra, men jag antar att det är lite så att den liksom inte hinner komma upp så högt under den tiden man springer.. Särskilt inte ftersom man joggar så lugnt nedför och den då hinner sjunka rätt mycket.. Jaja, jag kan ju summera med att det var ett bra men jobbigt pass som fick mig att känna mig glad och lycklig när det var avklarat, ett ganska bra betyg alltså :)

4 kommentarer:

Anonym sa...

Å jag älskar backar. Verkar som ett jättekul pass!

Em Löfgren sa...

ujuj låter tufft det där! själv är jag ju i stadiet där jag försöker överleva bara genom att springa plant! haha!!

Karin sa...

Låter som ett härligt pass det där! Skatås är ju superfint att springa i, bor du nära där?
Lite backträning ja, det borde man lägga till...riktigt bra träning ju!

Löpning & Livet sa...

anna: jo det var rätt kul faktiskt! kul men jobbigt! :)

emliscious: vänta bra, nu när du ska lägga mer fokus på löpningen så kommer du snart också springa backintervaller :)

nike: Nja.. inte jättenära.. men det är cykelavstånd! igår åkte vi dock bil :)