Februari började med 18,3 fina, kalla och snöiga kilometrar. Fast det var lite segt på slutet när energin tog slut och snön som föll i sidled stack mig i ögonen. Men i övrigt kändes det riktigt bra. Lätt liksom.
Tidigare på dagen träffade jag tre andra träningsmammor över en fika. Två helt nya bekantskaper vilket alltid är lika roligt. Det är kul att lära känna föräldrar som jag har något mer än just föräldraskapet gemensamt med. Som inte tycker att jag är konstig som springer med vagnen eller involverar träning i leken (träning för mig, lek för Sixten) då och då. Och som förstår att jag inte tränar för utseendets skull utan för att det är så himla roligt, givande och utvecklande.
4 kommentarer:
Ja, hur många gånger har man inte fått höra att man är galen för att man tränar som man gör?
Låter som en alldeles förträfflig dag!
Åh vad skoj med nya tränings- och föräldrabekanta! Kan tänka mig att det är riktigt betydelsefullt och stärkande. Fint vardags-långpass fick du till också!
Word! Speciellt det där sista med att inte träna för utseendets skull!
Skicka en kommentar