fredag 3 februari 2012

Kallt och trött

Idag är det nästan i kallaste laget för mig också. Runt femton minus när jag gav mig ut på morgonjogg. Jag frös dock bara lite i början, sedan blev det lagomt. Det gäller bara att sätta på sig rätt kläder. Som vanligt.

Det var fint på alla sätt och vis och jag kände mig rätt pigg för att vara så tidigt på morgonen och med tanke på att jag inte hade någon mat i magen. Men så var det ju också vilodag igår, det brukar ju märkas. Till och med en liten fartökning på två kilometer kostade jag på mig. Men jag undrar om jag inte mått bättre av att sova vidare trots allt. Jag har sov dåligt i natt och har gjort i nästan en vecka nu. Några nätter på grund av Sixten, men de flesta bara på grund av mig själv. Konstiga drömmar, orolig sömn och många uppvaknanden med svårt att somna om. Kanske har det något att göra med att jag snart ska börja jobba? Tankeverksamhet och sånt.

Hur som helst är jag väldigt känslig för för lite sömn. Jag blir sur och mår dåligt. I morse bröt jag typ ihop när min klocka gick sönder. Eller nja, den fungerar lite, men inte som den ska. Vadå, det är väl bara att lämna in den liksom. Det är ju fortfarande inom tiden för garantin. Men just då kändes det som att livet var slut. Typ. Nu har jag sovit en stund och har också insett att det faktiskt inte är så farligt. Visst, lite jobbigt att krångla med sånt, men jag lär ju överleva liksom.

3 kommentarer:

Annie sa...

Känner för dig det där med sömnen. Min första dag efter mammaledigheten hade jag sovit 4 timmar. Man blir inte sig själv! Hoppas allt kommer funka bra runt det när du börjar jobba!

Caroline sa...

Jag vet hur det är men ibland är det skönt att bryta ihop över en småsak. Brukar alltid kännas lite lättare till sinnet sen och lite gladare. Du är så stark som ger dig ut på morgonkvisten i alla väder!

mina sa...

Allt över -15 tycker jag är helt okej att springa i, sen blir det jobbigt för luftrören om man anstränger sig för hårt tycker jag, men ner till -20 funkar