måndag 18 augusti 2008

En lite längre rapport

I mitt förra inlägg låter det kanske som att jag är en redan är superinstruktör, men så är det naturligtvis inte. Självklart har jag saker jag måste jobba på för att bli bättre och självklart kan jag inte bara vara nöjd med det jag redan har. Som jag redan var medveten om, och visste att jag skulle få synpunkter på, måste jag jobba på min "spexiga" sida och våga bjuda lite mer på mig själv. Jag är inte en teaterapa eller en clown och kommer heller aldrig att bli, men att släppa loss lite mer ska jag förhoppningsvis klara av. Annat jag ska tänka på är hur jag markerar takten, på var i rundtrampet jag betonar i vilket rpm vi ska cykla. Tydligen markerar jag takten "kl 3" i rundtrampet, alltså där jag lägger som mest kraft, medan det tydligen är mycket lättare för deltagarna om jag markerar takten längst ner. Det är något jag överhuvudtaget aldrig ens har reflekterat över, för mig kommer takten så naturligt. Jag hör direkt i låtens början vilken takten är och trodde att alla människor gjorde det. Så är det tydligen inte, jag är bara lyckligt lottad (eller nåt). Alltid lär man sig något nytt!

Helgen har i vilket fall som helst varit väldigt intensiv med två cykelpass per dag och däremellan massa teori. Även om det mesta förutom instruktörsrollen, musikanalys och passupplägg var repetition för mig blir man trött av så mycket information och intryck. Så idag har jag inte använt hjärnan särskilt mycket. Tvättat, haft supertrevligt besök av Susanna samt legat ute i solen i en dryg timme är det jag hunnit med. Att börja planera och lägga upp mitt första cykelpass får vänta någon dag eller två. Fast eftersom jag blivit erbjuden ett fast pass är det nog bäst att jag inte väntar för länge, höstschemat börjar om två veckor. Hjälp!

PS. För er som undrar vad det blev för låt så valde jag till sist denna (funkade inte att lägga in videon). Kort raksträcka i början följt av kombinerad backe (sittande och stående) och en ny raksträcka på slutet.

PS igen: Stackar, stackars Sanna!! Jag började nästan gråta själv.

3 kommentarer:

MarathonMia sa...

*fniss* vad superhärligt att ni får lära er hur man håller takten. Jag är en sån som bara INTE kan hålla takten, så det är väl för sånna som mig kan jag tänka! Jag kan komma på mig själv (se i spegeln) med att räkna högt för att inte missa... ett-två-tre-fyr...fem-sex-sju-ått!

Nästa gång jag går på spinning ska jag kolla in var i trampet instruktören visar takten!

River sa...

Grattis till att den avklarade utbildningen!

Sofy sa...

Grattis toppenpinglan! Å så väljer du Kent. Du har börjat tävla med tess om att vara min favvoinstruktör! Kram