Phu

Det blir kanske inte så mycket action här de närmsta dagarna. Att flytta kräver enormt mycket energi, både i form av muskelkraft och i form av tankeverksamhet. Och en himla massa tid. På den lediga tiden får jag försöka klämma in min planerade träning (och kanske någon minuts plugg.. eller nej nu ljög jag. Det kommer antagligen inte öppnas något dokument eller någon bok förän nästa vecka.)

Men men. I tisdags sprangs det ju som sagt. Inget att säga om det mer än att det, som väntat, gick sjukt segt. Det gör det alltid på tisdagar som är sjätte träningsdagen. Ändå fascinerande hur pigg och utvilad jag alltid känner mig på torsdag morgon ändå. Efter bara en dags totalvila. (Iallafall kroppsligt. Inatt har jag av någon anledning inte sovit många minuter.) Iallafall så underlättades ju inte något av att jag fick hjärnsläpp och inte tog med mig någon vätska ut. Jag har blivit så vimsig att jag inte kopplade att 16km faktiskt är långt och tar en uppemot en och en halv timme att springa. Även om jag sprang till skatås, runt 8:an och vackra delsjön och hem var det inte kul nånstans. När jag kom hem var jag tröttare, både fysiskt och psykiskt, än jag var efetr lördagens 30km.

Igår var som sagt den obligatoriska onsdagsvilan. Idag blir det snart kort backe, ikväll army och imorn väntar långpass igen. 28km i något snabbare tempo. Jag blir rädd bara jag tänker på det. Jag gillar inte riktigt ordet snabbare just nu. Jag är, och kommer antagligen aldrig bli, en sån där snabbing. Däremot är jag väldigt seg och uthållig och har en enorm vilja och kämpa-anda. Det är antagligen den (viljan alltså) som kommer ta mig i mål den 30 maj.

Inatt när jag inte kunde sova kom jag av någon underlig anledning att tänka på en t-shirt jag hade när jag var i ettårsåldern. Det var en röd om jag inte minns fel. Med svarta bokstäver stod det "Det är jag som bestämmer" En himla bra sammanfattning av min personlighet :) På något sätt ser jag alltid till att få min vilja igenom. Iallfall alltid en liten del :)