Back to reality (och allergin är värre än värst)

Så var det slut på den ledigheten. Tror inte att jag kommer att ha fyra dagars sammanhängande ledighet på väldigt länge nu. Visserligen kommer jag inte att jobba så många dagar i veckan och inte så många timmar åt gången, men det är ändå skönt att få några dagar i rad så att man kan åka iväg och vila upp sig lite.

Vilat har jag verkligen gjort. Jag har visserligen tränat en del, men i övrigt har jag inte gjort särskilt mycket. Mest fikat, ätit glass, grillat, solat och badat faktiskt. Så borde man få ha det oftare!

En lite tråkigare sak är allergin (och tabletterna som nästan inte hjälper alls) som plågar mig med extrem trötthet och andningssvårigheter i samband med träning. Jag äter fler tabletter än jag får och blir därmed ännu tröttare. Funderar på att beställa tid på vårdcentralen och se om jag kan få starkare tabletter utskrivna. Kanske även en astmainhalator att använda när jag tränar.. (Men innan jag har tagit mig tid att ringa och sen lyckats få en tid kommer väl den värsta pollensäsongen vara över)

Igår sprang jag iallafall det där långpasset runt sjön Racken som jag skulle ha sprungit i söndags, men ställde in på grund av att jag var extremt trött och att det såg ut att bli åskoväder. Jag hade visst glömt att det var så backigt och jag fick till och med tillåta mig att gå lite i en av de längsta beckarna vilket inte händer ofta! Jag brukar alltid tvinga mig att springa vidare men den där backen tog liksom aldrig slut och nu när jag blir anfådd mycket lättare gick det helt enkelt inte. Eller det är klart att det hade gått om jag verkligen hade tvingat mig, men jag hade inte tillräckligt med mental ork kvar för att göra det. Får trösta mig med att jag faktiskt sprang i alla återstående backar sen, även fast de också var sjukt jobbiga. Så jag är trots det lilla nederlaget nöjd med de 18 kilometrarna i ett vackert sommarlandskap!