torsdag 14 maj 2009

En liten tår i ögonvrån och lite sorg i hjärtat

Ikväll är det 90 minuter Army final. Säkerligen 90 spyjobbiga men helt underbara minuter. Tyvärr kan jag inte vara med. Jag hade egentligen tänkt det, men har nu tagit mitt förnuft till fånga och insett att det inte är en bra uppladdning inför lördag. Även om jag ska ta det lite lugnt då. Även om jag tar det lite lugnt idag. Även om jag inte ska tävla, utan bara träningstävla.

Benen känns lite sega och det är ju dumt att bli ännu segare och definitivt dumt att behöva springa runt med massa, ofrånkomlig, träningsvärk som stör. Så jag får hoppa det den här gången (men nästa vecka börjar ju army campet i skatås!) Det blir nog en kort och lugn jogg istället. Och helvila imorn. Imorse fick jag hoppa in och vicka på morgonpasset så att vila idag och ta lättdistansen imorn, som jag hellre hade velat, är liksom redan kört. Men det blir nog bra. Jag ska ju inte tävla. (Gäller att försöka övertala sig själv ordentligt :) )

Kanske plågar jag mig själv genom att gå dit och kika lite. Bara se lite vad de gör. Kanske. Kanske kan stretcha lite efter löpningen. Stretcha och samtidigt tjyvkika lite. Jag är nog störd.

2 kommentarer:

Susanna sa...

Moget beslut, men jag förstår att det satt långt inne. Ingen armyfinal kommer dock slå all utomhusarmyträning du kommer få i sommar dock, så du behöver nog inte ha alltförmycket ångest.

Andréa sa...

sus: ja visst är jag sjukt duktig och ansvarstagande mot mig själv?! :D