torsdag 5 februari 2009

Mjölksyra & Endorfiner

Jag har kommit på ytterligare en sak jag är dålig på. Att göra djupa (superdjupa) knäböj på ett ben. Om jag går så superlångt ner som man ska, dvs tills rumpan nuddar vaden typ, kommer jag inte upp igen. Jag är för tung och för svag. Öva öva! (Inte för att jag har övat nåt på militärgång/plankgång, men man kan ju ha ambitionen) När jag är dålig på nåt blir jag arg som sagt. Väldigt arg. Ibland är det bra för då går resten bättre. Men ibland blir jag arg och ger upp. Idag var det nästan så. Idag hade jag inte tillräckligt jävlaranamma av nån anledning. Inte bra!

Men, men. Jag var åtminstone nästan mitt bästa jag på resten. Nästan. Alla pushups (förutom triceps som vanligt) på tå minus några få mitt i en konditionsövningning där mjölksyranivån var lite väl hög.

Det är konstigt hur någonting så jobbigt samtidigt kan vara så fruktansvärt härligt. Samtidigt som jag vill att övningen/passet bara ska ta slut vill jag att det aldrig ska ta slut. Det pågår liksom ett krig där mjölksyran och spykänslorna står på ena sidan och endorfinerna och järnviljan står på andra sidan. Och det är så himla underbart!


Don´t let go - Bryan Adams & Sara McLachlan


Och så har jag fått en ny favoritstretchlåt. När träning är inblandat gäller tydligen inte mina vanliga referensramar när det kommer till musik. Fast vad gör det egentligen?

Testa kriget mellan mjölksyran/spykänslorna och endorfinerna/järnviljan och njut när den bästa sidan tillslut vinner och det är dags att varva ner och belöna sin duktiga kropp. Testa detta lite oftare och testa att varva ner till denna låt, det kan nästan inte bli bättre.

7 kommentarer:

Malin sa...

Ja den är svår. Jag har börjat testa knäböj på balansplatta, den är också lite småklurig. Man kanske får börja ha knäböjsutmaningar i stället fr den gamla klassiska plankan.

Susanna sa...

Men hallå den är det väl ingen som kan? Seriöst, hur många på armyn var det som klarade det?
Härlig låt förresten, och härligt inlägg! Till och med så att jag känner att jag måste börja gå på armyn direkt när jag flyttat, trots dödsskräck :)

Anonym sa...

Den enda jag vet som kan är Gunnar - Boot Camp Gunnar... Jag kan inte. Om jag inte får hålla i mig i nånting. Och det är ju lite fusk... :)

Löpning & Livet sa...

malin: ja, det är också skitsvårt! men bra..

susana: jo! exempelvis hon jag jobbade med.. visserligen en miniliten människa som knappt väger nåt, men då bord ehon å andra sidan heller itne vara lika stark.. jaja, jag kan inte alltid va bäst :P

klart du ska komma! varje torsdag!

mela: då kanske han kan lära mig :) nu fick man hu håla sig i den man jobbade tillsammans med.. eller hålla och hålla.. mer hänga :)

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anonym sa...

visst är den GRYM!!
Fast ja använder en lite loopad å trixad version, liksom lite längre, lite smörigare, lite bättre.. :D
á la djupa enbensböj: knepet ligger i momentum! stannar du i botten är du kokt.. som en skön tecknad snubbe med massa attityd sagt: "keep on movin'"!

Löpning & Livet sa...

jim: jaja, ska öva.. :)