Efter en intensiv men härlig helg som avslutades med babysim var jag faktiskt inte så trött som jag trott att jag skulle vara. Trots att det ösregnade ute behövde jag inte ens tvinga mig ut i mörkret, det gick av sig självt. Springlängtan kanske? Dock ösregnade det ännu mer än jag trott så efter femhundra meter var jag både iskall och totalt genomblöt. Därför tog jag en genväg och valde en runda på 6,5km istället för den knappa 10km tur jag egentligen tänkt. Men! För att kompensera det (och för att bli lite mindre iskall) ökade jag tempot och fick ihop ett progressivt tempopass. Kort kort, men väl ett sådant. Och som efterrätt blev det 15 core på/med balansboll. Vilket bra avslut på en bra helg.
Skrivet på min Iphone
2 kommentarer:
Låter som en bra avslutning! :) Brukar också köra lite hårdare om jag måste korta ner passet, blir bra det också! :)
Underbart! Bra att kunna tänka om och vara flexibel! Behövs inte minst som småbarnsmamma eller hur?
Skicka en kommentar