tisdag 6 september 2011

Små tår kan också ställa till oreda

Typ så.



Jag får ofta (väldigt ofta!) blåsor under mina tånaglar, och då i synnerhet lilltånaglarna, Lika ofta kan jag inte hejda mig från att massakera dem och oftast tycker jag faktiskt att det blir bättre då. Men ibland blir det ont. Speciellt om man envisas med att promenera runt i smala Converse en halv dag. Då spänner man hela foten och får krampkänningar i inre fotvalvet också. Då kan det bli rejält ont. Det har jag inte fått denna gång (än) och jag vill det verkligen inte heller. Det kan nämligen hänga i ett tag och hindra mig från att springa som jag vill.

Så istället för att springa ett kort långpass ikväll umgicks jag med kettlebellsen. De har tyvärr försummats en del på senare tid så de blev nog glada. Långpass får det bli på torsdag istället. För då ska fossingen vara bra minsan. Eller det ska den vara redan imorn faktiskt för då ska det instrueras löpning på kvällen. Om någon vågar sig dit vill säga..

3 kommentarer:

Ingmarie sa...

Såklart någon vågar sig dit! Jag "vakar av" och håller mig till bassängen. Jag kör banlöpning på torsdag om du är sugen på att byta ut långpasset. :-)

Jonna sa...

Aj aj aj aj! Det gör så ont att få ont i tårna!

Vilken multimåndag!
Och vad kul mamma-armyn låter! Det faller tyvärr på att jag varken är mamma eller bor i Sthlm...

Löpning & Livet sa...

ingmarei: nä, det var ingen som vågade :)

jonna: ja usch vad något så litet kan ställa till oreda :)