torsdag 15 september 2011

Lite oroande

Det är något som inte är helt hundra i min kropp. I måndags var jag helt frisk, i tisdags började jag ana lite förkylningstendenser. Igår kände jag mig väldigt förkyld, eller jag var typ förkyld. Fast utan halsont tack och lov och då känns det alltid bättre. Idag känner jag nästan ingenting igen. Konstigt. Och lite oroande.

Vila igår och planerat långpass idag. Det sista innan Lidingö. Eftersom det blir mörkt så snabbt kommer inte heller detta springas i terräng och jag kan konstatera att jag faktiskt är väldigt dåligt förberedd. Visst att man alltid tycker att man tränat för lite, men nu känner jag det mer än någonsin. Annars brukar jag ändå tycka att jag överdriver och inse att jag visst har tränat. Nu känns det mer oroande. Och inte blir det bättre över den här konstiga miniförkylningen som kommer och går hela tiden. Men nu ska jag iallafall sluta klaga över att jag tränat för lite och bestämma mig för att det kommer räcka. Förkylningar är ett större hot. Dock har jag ännu inte blivit så nojig att jag slutar gå till öppna förskolan med Sixten. Han tycker att det är så roligt att få komma dit och leka med andra bäbisar och sjunga roliga sånger. Men lite nojig blir jag när andra barn börjar nysa och hosta. Så i slutet på nästa vecka kanske vi håller oss hemma..

7 kommentarer:

Anna sa...

Barnbaciller kan verkligen knäcka en. Jag har aldrig varit så förskyld som när Vilgot började förskolan men efter ett par år lägger det sig. Krya!!!

Jonna sa...

Ja som sagt... efter att jag fick syskonbarn och spenderar massa tid med dem så har hela familjen varit förkylda typ en miljon gånger. Det är skitdrygt med en förkylning som aldrig ger sig... så känner jag nu med... hoppas att du kan känna glädje inför LL ändå. Jag tror det kommer gå briljant! Men om man känner att man verkligen inte haft förutsättningarna att träna exakt som man vill så kan det lugna att kanske tänka att bara göra loppet "på skoj" och försöka inte bry sig så mycket om tiden, och tänka att det kommer fler LL. Men när man väl stårt där på startlinjen så är det ju skitsvårt!

Erika sa...

Vi håller tummarna att du är i bra form utan förkylning när Lidingöloppet går av stapeln!

Nils når inte riktigt ner med hela foten i gåstolen, han har tårna och främre delen av foten nere (ibland, annars drar han upp bägge fötterna). Han sitter mest och leker i den, trycker på knapparna och blir arg på nyckelpigan som han inte får loss från brädan :)

LinaTriathlet sa...

Håller tummarna att förkylningsbacillerna håller sig borta!!!

Karin Engen sa...

Konstigt det där, hur bara kan komma och gå...men kroppen är ju som sagt en konstig manick och det är inte helt lätt att förstå sig på den alltid. Jag håller tummarna för att du håller dig frisk fram till LL!

Sofia sa...

Känns som vi sitter i samma båt. Vad är det för konstiga baciller vi drabbas av. Bebisbaciller från ÖF kanske? Väldigt upp och ner iallafall. Hoppas du inte blir sämre igen nu!

Löpning & Livet sa...

tack för alla hälsningar!