söndag 9 augusti 2009

Mitt vackraste värmland

För mycket vin blev det ja. För mycket drinkar och för mycket shots också. Förmycket av det mesta kan man säga. Är stället tråkigt får man liksom liva upp det hela lite. Sporta i form av att lyckas få så många gratisdrinkar som möjligt. Riktigt underhållande sport det där.

När jag vaknade i morse mådde jag således inte helt topp. Fruktansvärt dåligt är en bättre beskrivning. Och efter att ha irrat runt i lägeneheten och försökt komma på vad för kläder och saker jag kunde tänkas behöva med mig kom jag tillslut iväg och bort till centralen. På grund av nån spårutbyggnad var det buss mellan Göteborg och Trollhättan. Inget man ser fram emot när man är megabakis direkt, men jag överlevde utan missöden och även tågresan resten av hemvägen gick ok trots att jag åkte baklänges.

Halv sju var jag hemma och efter att ha ätit lite kantarellpaj som fanns i kylen (förövrigt det första jag åt sedan frukosten om man bortser från en snickers och en påse bilar) var jag bara tvungen att få uppleva lite värmländsk skog. Jag sprang rätt ut bland stenar, rötter och lera och insåg hur stor skillnad det är på värmländsk och göteborgsk skog. Så mycket mer på riktigt här!

Ut ur skogen och in på mysigaste grusvägen. Det luktade häst, antiflugmedel (som man har på hästar), gräs och sommar. Jag mötte en häst och ryttare och blev sådär fånigt glad. Jag sprang fram längs grusvägen med Thåström och Marcus Krunegård i öronen och blev nästan tårögd av allt det fina.

Mitt vackraste värmland.

10 kommentarer:

Sara Johansson sa...

Jag är också från Värmland, utanför Arvika. Bor numera i Jönköping men får också samma känsla varje gång... Vackraste värmland.

Erika sa...

Underhållande sport helt klart men vi kanske inte borde sikta på att vinna den nästa gång... =)

Härligt med löpningen!! Ha det toppen bra hemma!! Kram kram

Andréa sa...

sara: nähä? Jag är ju också från arvika :)

erika: nä, man mår nog bättre om man förlorar... :)

Susanna sa...

Nu väckte du ett enormt skogsbegär hos mig. Tur att jag ska hem redan imorgon då, har längtat efter djuren och skogen hur länge som helst nu!

Petra sa...

Ja, visst ar det harligt att komma HEM! Sjalv ser jag fram emot att komma hem till Svealand snart, sa bara jag ser en bild pa stadshuset eller kungen sa kan jag bli tarogd:) (annars ar jag inte overdrivet fortjust i kungen:)) Fin blogg forresten - bra inspiration!

marathonjohan sa...

Det är ju änna så att jag längtar hem till Värmland jag med... Får ta en tur till päronen nån gång framöver, det var länge sedan nu...

Malin sa...

Kan tänka mig att kontrasterna är ganska stora! Det optimala (enligt mig) är ett bo på landet, men i utkanten, eller bara någon mil ifrån en större stad. Där trivs jag som bäst... :)

ingy sa...

Låter nice!

Man måste ha lite lantlig/skogig tid när man är ledig. Har märkt det med åren... Hehe. Eller, ja förra året när vi var på Djursnäs förstod jag det där med sommarställe osv.

Ann-Sofie sa...

strongt att orka med löptur i det tillståndet :) låter härligt. känns som bra när man får komma "hem" ändå.

Andréa sa...

sus: fast nu börjar jag tröttna på landet :)

petra: välkommen hit! oj, jag förstår det. själv är jag alldeles för hemkär för att vara sådär långt borta :)

johan: gör så!

malin: jag trivs nog bäst i storstan, men det är skönt att komma hem till landet emellanåt. det bästa av två världar..

ingy: ja, det bästa vore ju att ha en egen liten stuga på landet. så kan man åka dit när man tröttnar på stan och åka till stan när man tröttnar på landet!

ann-sofie: fast då mådde jag bättre :D