söndag 30 augusti 2009

En riktig prinsesshelg

Jag äter pannkakor och tänker att det trots allt blev en rätt bra helg. Inte för att jag förväntat mig att den skulle bli dålig på något sätt, men den blev bara lite bättre än väntat helt enkelt.

Cykelvicket igår gick superbra och jag tror att jag gjorde en av mina bättre (bästa?) insatser på den där cykeln där framme. Det mesta stämde och trots att salen bara var halvfull fanns en känsla av flow närvarande. Härliga känsla! Flera som berömde vilket som alltid gör mig sådär barnsligt glad. Och när sedan supersus, som inte cyklat för mig på ganska många månader, berättade hur bra hon tycker jag har blivit och hur mycket jag har utvecklats blev jag varm i hjärtat. Att ständigt utvecklas och bli bra, bättre, bäst (mitt bästa) är ju lite av mitt måtto och min strävan inom det mesta av det jag gör. När någon sedan lägger märke till att jag faktiskt utvecklas i rätt riktning blir jag väldigt, väldigt glad.

Precis som både de två gånger tidigare jag har kört just det här passet (intervalltrappan) körde jag fullständigt slut på mig själv och efter en ordentlig genomstretching av framförallt rygg, rumpa och höftböjare (orkade inte med någon bålstyrka) smakade det fruktansvärt bra med lunch. Helst skulle jag velat vila en stund efter maten, men eftersom finnkampen väntade blev det inget av det. I flera timmar satt vi och frös (vi trodde det var sommar, men det är det tydligen inte längre) och imponerades av alla duktiga friidrottare. Efter lite grekisk mat och ett värmande glas rödvin på en restaurang i Linnéstan följt av en liten promenad somnade jag som en prinsessa i min stoora prinsessäng.

Som en prinsessa kände jag mig dock inte i morse när jag tvingades släpa mig upp för att jobba. Inte heller på jobbet eftersom det var stressigt i princip hela tiden. Som blöning för mitt slit bröt jag ännu en gång mot mitt löfte om endast lugn träning resten av veckan och begav mig iväg för en tur på skatåsmilen, förr även kallad mördarmilen. Idag var det nästan så att jag tog tillbaks det där senare namnet på den. Jag vet inte om det är på grund av den höga luftfuktigheten eller om min astma helt enkelt blivit värre, men det har varit väldigt tungandat väldigt ofta nu på senare tid och idag var det värre än värst. Jag kunde inte ta djupa andetag och det var jobbigt, jobbgt. Men trots det och trots att jag inte sprang på särskilt snabbt alls, utan snarare försökte ta det lugnt, blev tiden mycket bättre än jag väntat mig. Absolut ingen rekordtid, men inte jättelångt ifrån heller. Tillsammans med dit- och hemjogg blev det 15,1 km och ett helt ok pass. Nu med nästan alla pannkakor med hallon, blåbär och jordgubb/lime kesella i magen mår jag som en prinsessa igen och det är bara den lilla lådan som fattas.

6 kommentarer:

Lena sa...

Skriver under på att den borde heta mördarmilen! Skönt att du fick en sådan härlig helg!

Emliscious sa...

härligt att få recension av nån som kan följa dina framsteg och se hur du förbättrats! wow! vilken kick! =)

ps- nu är det häst = bästa pannkakstider =)

MarathonMia sa...

hmmm. du kan få min låda. Den är rosa/röd/cerice och passar en Prinsessa. Jag behöver den inte längre - låter honom vara i dagsljuset hela tiden.

Anna sa...

Jordgubb/lime kesella till pannkakor låter inte dumt... måste testas!

Malin sa...

Vad roligt att få feedback om att du utvecklats, alltid kul att få beröm! Härlig helg! Så gott med pannkakor, nu blir jag sugen trots att jag preci blivit bjuden på blåbärspaj hemma hos bror med sambo :)

Andréa sa...

lena: så det finns fler än jag som tycker så :)

emliscious: ja det är kul! och pannkakor är det alltid säsong för! :D

mia: åh, tack det vore bra :)

anna: jepp, det är supergott!

malin: feedback betyder jättemycket! Innan jag blev instruktör sa jag aldrig något till de instruktörer vars pass jag gick på, men nu vet jag hur mycket det uppskattas och försöker ge någon form av feedback för det mesta..