lördag 30 juni 2012

En liten backe

I torsdags blev jag lite sugen på att springa Stockholm Trail som gick av stapeln nu ikväll. Efter en titt på efteranmälningsavgiften slopade jag dock den planen ganska snabbt. Däremot bestämde jag mig för att köra en liten egen variant och ta mig an Hammarbybacken ett par vändor idag. Så det gjorde jag.

Jag har därmed noterat följande:
  • Försök att inte tajma in löpningen samtidigt som en värmebölja med stekande sol oplanerat kommer från ingenstans. Om det nu råkar bli så, ta med vatten!
  • Jag behöver göra det här väldigt mycket oftare.
Fin utsikt belönas man med.

Ja herregud vad det var tufft. Jag är verkligen ingen backtalang. Visserligen är jag snabb som ett spjut nedför, men uppför är jag katastrof. Tänk så mycket tid jag har att tjäna på Lidingöloppet om jag tränar upp min uppförslöpning lite mer. Eftersom jag i torsdags istället för att efteranmäla mig till dagens traillopp anmälde mig till Lidingö kan det således vara klokt att köra det här passet några gånger i sommar. Ok, det är en deal.

Men tillbaks till dagens tur. Lagom lång uppjogg innan den där kullen nästan mitt i stan dyker upp. Jag springer första vändan upp till toppen från baksidan. Den vägen är kortare än framsidan och inte lika brant. Den går på skrå kan man säga. Upp till toppen gick "lätt" och jag klarade av att hålla ett ok steg ända upp till toppen. Att jag flåsade som en helt otränad person glömmer vi.

Det är inte alls jobbigt...

Begrundade utsikten och lät pulsen gå ner lite innan jag gav mig av nedför på framsidan. Oj. Brant. Väldigt brant. Läskigt brant. Långt var det också. Hur kommer det här att gå hann jag tänka medan jag försökte sätta fötterna på rätt ställen. Ända ner och sedan vända. Oj. Väldigt brant uppför. Den där dealen jag gjort med mig själv att enda kravet idag var att jag skulle orka hålla ett ok löpsteg upp fick jag lämna kvar där nere. Efter inte allt för länge fick jag även inse att jag skulle bli tvungen att gå några steg här och var. Mjölksyra. Väldigt mycket mjölksyra i mina ben. Och en sol som hånfullt sken mig i ögonen. Det var långt upp och brant nästan hela tiden. Tillslut var jag dock uppe, men tyvärr hade jag gått nästan hälften av sträckan. Jaja.

Väl hemma blev det stretch bland blommorna.

Ner samma vända som jag först tog mig uppför och sedan upp igen. Mycket bättre och ett ok steg ända upp. Sedan valde jag en annan väg ner på framsidan. En längre, men något mindre brant som går på sidan, mer runt backen. Kändes rätt bra. Nu var det bara en vända upp här också. Nu ska jag minsan springa hela vägen tänkte jag morskt. Hahaha. Klart jag inte gjorde. Jag behövde visserligen inte gå nära hälften, men väl runt tio meter ett par gånger. Och solen stekte. Och munnen var torr. Men upp kom jag. Sedan sprang jag ner och hem och konstaterade det där om att jag ska köra det här passet regelbundet nu. Vill du hänga på är det bara att säga till! Jag kan nästan lova att du springer ifrån mig. Och det är faktiskt kul att springa uppför Hammarbybacken. När man väl tagit sig upp.

7 kommentarer:

Sara sa...

Oh det hade jag gärna hängt med på någon gång! Jag får hojta till nästa gång jag åker till Stokholm så kanske vi kan leka bergsgetter :)

Ingmarie sa...

Det är ju det jag sagt heeeeeeela tiden! Att den där backen är fantastisk!:-) Du vänjer dig fort och snart kommer du att skutta som en bergsget både upp o ner. :-)

Carina sa...

Jag bor på tok för nära den där backen! Innebär väl att jag borde utnyttja den...

Tror det är bra att du är snabb nedför. Uppför förlorar du nog inte så himla mycket på att vara lite långsammare.

mialena sa...

Deal! Jag springer gärna den backen (när jag är i stan)! Du lär varva mig rätt duktigt dock :-)

Cykling min passion sa...

Backträning är grymt!bra jobbat! Nu var det länge sen jag körde någon form av backträning i löpning, kanske är på tiden.

jo jag gillar verkligen västkusten! Förstår att du saknar det! Vackert här!

Andréa sa...

sara och mialena: det bestämmer vi, deal! :)

carina: häng på du med!

Ingamrie: om jag tränar flitigt kanske vi kan ta en gemensam tur upp!

cykling...: ja, det är ju rätt kul på nedvägen :)

Västgötskan sa...

Wow vilket pass! Bra jobbat!
Tokjobbigt förstår jag, men tänk vad mycket det ger! :-D