onsdag 13 juni 2012

Saknad

På tåget somnade han. Med riskaka i handen.

Jag saknar min toddler. Ja, pappan också såklart, men mest den stora lilla. Det är ganska skönt att vara ensam ibland, det erkänner jag. Jag är en person med ett ganska stort behov av tid med bara mig själv. Men att vara så här långt ifrån så lång tid (som ju inte är alls lång egentligen) gör ont. Som om en del av mig fattas. Det är mindre än ett dygn kvar nu iallafall. Åh vad jag ska krama.

7 kommentarer:

Malin, Jonna och Elina sa...

Det kan jag förstå! Så mysigt när du får hem dem igen sen!

Erika sa...

Förstår din längtan. Jag börjar förbereda mig för all längtan jag ska utstå i höst :-)

Miss Agda- Småbarnsliv och endorfiner sa...

Vet så precis hur det känns.Alvar har varit hos sina morföräldrar i några omgångar nu och även om han toktrivs och jag njuter av att få göra vuxensaker så är det ju jobbigt.

Ps: Nu tycker jag också att vi styr upp a) jogg b) toddlerdate c) lunch eller frukost. ASAP :)

JoHo sa...

Jag förstår dig och håller med i varje ord. Man behöver ensamtid och det är superskönt. Men oj, vad jobbigt det är när "en del av en själv" fattas...

Andréa sa...

Jonna: ja, bara en arbetsdag kvar nu!

Erika: Menar du när du ska börja jobba? Det kommer (nästan) bara vara skönt ;) Värre är det när man är utan på kvällen, natten och morgonen :)

Missa Agda: JA, verkligen! Jag mailar!

Joho: Ja, en dag eelr två max är väl ok, men fyra är i längsta laget :)

Erika sa...

Det kommer inte vara några problem, oroar mig mer för alla resor jag ska åka på med jobbet. Lyxproblem-jag vet :-)

SportPassion sa...

Hej!

Vill DU vara med och bygga upp Sveriges största mötesplats inom sporten? Tveka inte att höra av dig till jagvillvaramed@sportpassion.se

Hoppas att vi hörs!

Anna-Linnea