torsdag 19 augusti 2010

Längesen vi sågs

Vegetarisk hamburgare med bröd. Ugnsrostade potatisar, morätter och rödbetor. Vitkålssallad med godaste vinägretten. Därefter varm oboy och en bok. Det är ganska skönt med vilodagar ändå.

I huvudet finns dock tankar om vad jag ska ha för taktik på lördagens midnattslopp. Om jag ska springa det vill säga, det bestämmer jag under dagen på lördag. Det stressar mig lite att jag kommer starta i grupp 1c. En grupp där jag definitivt hade hört hemma i vanliga fall, men där jag verkligen inte platsar med begynnande mage och en kropp som får mjölksyra av minsta lilla. Risken finns att folk kommer irritera sig på mig sådär som jag själv irriterar mig på folk som inte har vett att placera sig i rätt startgrupp. Jag tycker inte om att ogillas. Jaja. Men jag kommer åtminstone hålla mig så långt åt höger jag bara kan.



Nu släpper jag det där och koncentrerar mig på oboyen och boken istället. Och tänker på att Martin kommer hit imorn. Det var längesen vi sågs. Tre veckor. Alldeles för lång tid om du frågar mig.

11 kommentarer:

Karin Engen sa...

Mysigt att han kommer! Tre veckor är lååång tid utan sin hjärtevän...tycker i alla fall jag :)

Det kommer säkert gå bra att springa på lördag om du bestämmer dig för att göra det! Jag skall med springa men jag har motsatt problem mot dig, jag är i en för långsam startgrupp. Som det kan bli!

Ha en fin kväll med boken, oboyen och bäbisen :)

Frida sa...

Hm. Du kan väl backa i startled om du är orolig över att irritera, det borde ingen bry sig om. Å andra sidan tror jag inte att du kommer irritera så någon speciellt mycket, du kan väl hålla dig lite avvaktande längst bak i gruppen så borde det vara ko-lugnt!

Ingmarie sa...

ja släpp det där. Bok och O´boy låter mycket bättre! Lita på din magkänsla! Den vet hur du ska göra på lördag. :-)
KRAM

mina sa...

Håller med Frida, om du vill kan du ju backa i startled, men jag tror inte heller någon kommer irritera sig. Den största risken är väl att du dras med i stämningen och att det kanske går lite för fort för dig och bebisen. Jag vet inte vilken vecka du är i men tom vecka 16 ska det visst vara extra viktigt att man inte tar i för hårt för lång stund. Lycka till hur du än gör.

Marre sa...

Äsch, tänk inte att på du är i vägen. Du är ju ändå snabbare än de flesta trots att du bär på ett nytt liv! Hoppas du får en mysig kärlekshelg!

Löpning & Livet sa...

karin: alldeles för lång tid!

frida: jo jag kommer ju ställa mig långt bak såklart och sen får jag hoppas på att det är tillräckligt lång tid mellan stargrupperna så inte hela den efter kommer ikapp mig :)

ingmarie: ja antagligen :)

mina: risken finns, men jag tror att det ska gå rätt bra att ta det lite lugnt. Får ta pulsklockan till hjälp också, men man känenr ju rätt bra när det börjar bli för flåsigt och mjölksyran börjar närma sig :)

vad jag kunnat läsa mig till (och kan sedan innan) verkar det inte vara någon fara att fortsätta träna som vanligt (om än med lite modifikation). att det skulle vara extra viktigt innan v 16 har jag inte hittat någon info om. var/hur fick du information om det? alltid intressant med många olika källor!

jag känner min kropp väl och har rätt bra koll på i vilket tempo jag kan köra (just nu) utan att kliva över mjölksyratröskeln. men tack för omtanken och tack för lyckönskningen! :)

marre: haha, nä nu är jag inte så snabb direkt :) men visst, förmodligen inte allra långsamast heller :)

Jenny sa...

6 veckor.....alldeles för lång tid....du kommer kunna springa "ditt" lopp på lördag! Bara spring och njut av stämningen! Jag visste inte att det var Midnattssloppet i Göteborg i helgen , men av en slump så ska jag och älsklingen till Göteborg i helgen...kanske kommer jag och tittar!

Mia sa...

Jag hoppas ni får en finfin helg tillsammans :) Du får hälsa! Jag har ju inte sett honom på nån stand-up-scen än ;)

Jag blev sugen på Midnattsloppet nu, men nej... Det får bli något annat istället.

kram kram

mina sa...

Ursprungligen kommer informationen från Läkartidningen, men jag har läst den på flera olika ställen och även fått den via min barnmorska . Men jag menar så klart inte att du inte ska springa bara tänka på att inte ligga för högt i puls för länge, det ska finnas risk för barnets syretillförsel så länge man är helt sammankopplade. Kroppen väljer helt enkelt att prioritera dig före fostret om den måste välja. Jag hittar tyvärr inte ursprungsartikeln.

Jag vill verkligen inte komma med några pekpinnar, jag tyckte det var jättesvårt i början för alla hade så mycket åsikter. Jag tror säkert att du kan din kropp och ditt tempo. Jag vet bara själv hur lätt det är att under tävling dras med i ett högre tempo om alla runt omkring springer fort.

Lycka till hur du än gör

Det måste vara jättejobbigt att vara utan varandra så länge, särskilt nu.

Stina sa...

Hej!
Jag är lite nyfiken om hur pass hårt du har tänkt köra? Ska du pressa dig så mycket du kan eller kommer du medvetet att hålla ett lägre tempo (och en lägre puls) än du "egentligen" skulle kunna? Jag är själv gravid (dock endast i v 7) och har tänkt att springa Stockholm Halvmaraton (kommer då att vara i v 11). Kan man pressa sig så mycket man orkar eller måste man ta det lugnt för att inte riskera att skada pyret?

Löpning & Livet sa...

mina: ingen fara, jag förstår att du bara menar väl!! Om du har den där tidingen kanske jag kan få låna den? Finns så mycket olika information överallt så man bli ju helt snurrig.. bäst är nog ändå att lite på sin intution och vara lyhörd!

stina: nej jag kommer inte maxa på något sätt. Även om jag hade gjort det hade jag ju itne varit i närheten av de tider jag skulle kunna göra i normala fall, så ur den aspekten känns det rätt meningslöst. jag kommer se till att hålla mig under mjölksyratrökeln hela tiden och för mig betyder det under ca 88% av max. Jag är ju i v 15 nu och planerar ev även att springa tjejmilen, då blir det v 17. Är även anmäld till sthlm halvmarathon veckan efter, men det är nog tveksamt om jag kommer starta där.