Än kan jag!

Jag kunde inte somna igår. Hur jag än försökte så gick det inte. Jag var alldeles uppe i varv över allt fint som skrivits till mig och över lättnaden att äntligen kunna prata och skriva som jag vill. Nu är det bara en lite större bäbismage som fattas så att folk jag möter förstår varför jag springer så sakta :)

På något vis lyckades jag tydligen få sova några timmar iallafall, men jag kan ju inte påstå att jag kände mig utvilad när jag "tvingades" upp klockan fem. I zoombietillstånd fixade jag frukost, åt och läste ännu fler fina ord. Sedan tillbaka ner i sängen för ytterligare en timmes sömn. Därefter hoppade jag i den största spring t-shirten jag äger (För även om jag inte har så stor bäbismage än har jag tydligen lagt på mig ett antal kilon och eftersom jag brukar föredra att ha ganska tighta kläder när jag tränar börjar mycket bli lite väl tight..), matchande tights och de rosa räserskorna.

Kvart i sju joggade jag iväg. En kvart senare startade jag min fartlek. En pyramidserie bestående av 2, 4, 6, 4 respektive 2min fartökning med hälften så lång joggvila mellan varje. Dessutom hann jag med en 3a som bomus på slutet. Och vet ni vad! Det kändes bra!! Nästan "som vanligt" faktiskt! Det gick kanske inte riktigt lika snabbt, men de flesta intervallerna gick runt 4:40-fart. Det var svalt och det duggade lätt. Det var underbart! Än kan jag!