söndag 26 juli 2009

Fortfarande bara marathonlöpare

Ingen ny ultralöpare föddes idag. Det var lite för många berg att bestiga, lite för många rötter och stenar att hålla balansen bland, lite för mycket sankmark och lite för mycket konstant upp eller ner. Men det var en upplevelse med trevligt sällskap. Och powerkvinnan dubblade sitt distansrekord!

Bilder och en utförligare berättelse om den många timmar långa (men bara 25km) skogsturen kommer senare. Dusch, mat och annat nödvändigt som måste fixas först bara. Eftersom jag hatar när jag inte genomför saker jag bestämt mig för tänker jag nu direkt anmäla mig till ett ultralopp. Jag vill bli en ultralöpare! (Inte bara ultralöpare såklart. Jag vill vara bra på allt. Alla distanser och alla idrotter. Sån är jag.)

5 kommentarer:

Anonym sa...

Jättetrevligt sällskap som jag gärna vill springa mer med.

Väl framme i Skatås tog vi 8 km rundan. Det gick lite väl fort de 3-4 första kilometerna ( 4.35 fart) mina ben tog helt slut och låren värkte. Vi fick sakta ner lite men vi tog oss runt.

Personligt rekord för mig också.

Lite stel i höfterna nu bara. Får se hur det känns imorgon.

Tack för ett kul initiativ!!

/Mikael

Anna (Orka mera) sa...

Bra jobbat! Stenar, berg och rötter tar mer kraft och tid än vad man kan tänka sig. Förra sommaren kom jag tre kilometer på en timme.... Vilket ultra blir det?

Erika sa...

Bra jobbat!! =) Tråkigt att det inte var bättre väg så att du kunde få till ett ultralopp men det går ju inte att veta på förhand... Hoppas ni hade kul iaf! =)

Andréa sa...

mikael: tack själv, snart tar vi resten! Och shit, hur orkade ni??

anna: ungefär som nu då :)

erika: jo lite tråkigt, men samtidigt gör det inte så mycket.. det var kul ändå! Nästa gång är du med va? :) (hoppas ni hade kul igår också!)

marathonjohan sa...

Ses vi i Slottsskogen när det är dags för Spring för barnens skull då? Ser mycket fram emot detta evenemang och hoppas att det blir så bra som K-G tror