torsdag 16 juli 2009

Det blir aldrig som man tänkt sig

De där sprintintervallerna måste varit sjukt effektiva. Eller så är det bara jag som är ovältränad. En kombination av dem båda kanske.

Mina baksida lår är fortfarande så stela att de gör mig halvt handikappad. Tillsammans med träningsvärken i alla muskler som involveras vid chins (orkar inte räkna upp alla) plus även lite i magen blir jag inte så rörlig. Att springa snabbdistans i morse funkade liksom inte.

Envis som jag är gav jag mig iallafall ut med ambitionen att försöka. De första stegen var inte vackra. De efterföljande blev något bättre, men jag insåg redan efter någon minut att det inte skulle funka. Det blev således ännu en mysjogg i slappt tempo. Fast om jag ska vara ärlig kändes det inte så mysigt, det gjorde mest ont i baksida lår, gick segt och var tråkigt. Men så är det ibland. Bara att gå vidare och hoppas på att benen är redo imorn. Eller åtminstone på söndag.

De flesta verkar älska träningsvärk. Jag hatar det. Träningsvärk begränsar mig!

Jag måste också försöka lära mig att det inte funkar så bra att lägga sig och sova en timme igen efter frukosten. Min kropp glömmer bort att den fått mat och borde vara pigg och blir lika trött som den var när jag vaknade första gången, innan frukost. Den vill ha mat igen och den vill definitivt inte springa fort.

Fast å andra sidan gäller andra ofta andra jobbtider nu framöver och då kan jag inte ens träna innan jobbet/jobben. Om jag inte går upp före fem och mysjoggar utan mat i magen vill säga.

8 kommentarer:

Cicci sa...

Håller med dig, det är inte kul med träningsvärk. Och framförallt inte i benen! Armarna eller nåt kan jag ta men är man så där stel i benen förstörs all konditionsträning ... fast det är väl vila som gäller, uppbyggande!

Anna (Orka mera) sa...

Å träningsvärk som är så skönt! I love!

Snorkfröken S sa...

Du - ovältränad - visst. Jag är egentligen en utomjording också :) .

Lite lite träningsvärk tycker jag är ok, men om det nästan gör ont; ja då begränsar det ju. Hoppas det känns bättre nu!

Ann-Sofie sa...

nej, träningsvärk framkallar någon slags hat-kärlek. Inte roligt då man känner sig helt invalid dock. kram på dig

Cizzi sa...

Jag hatar att älska träningsvärk kan man väl säga. Men inte i benen. Det förstör mycket av konditionsträningen.

Andréa sa...

cicci: jag ogillar träningsvärk i armarna också :)

anna: nej! :)

snork: kanske inte ovältränad i allmänhet, men ovältränad (ovan) vad gäller snabbhet :)

a-s: bara hat för mig (nästan) :)

cizzi: all träningsvärk är störande :)

Malin sa...

Jag håller med om att träningsvärken kan begränsa en lite grann. Men det brukar släppa bara kroppen blir varm. Någon slags hat-kärlek skulle jag snarare kalla det! :)

Marina sa...

Tycker inte heller om att ha extrem träningsvärk, dock kan jag tycka att lite lätt träningsvärk är rätt gott :) Men när träningsvärken begränsa min löpträning blir jag bara arg! Ha en fin kväll! :)