Idag var (är) det verkligen en fin morgon. Sådär alldeles perfekt med sol och kylig höstluft att andas in när fötterna tar dig till jobbet. Fast just det, jag satt ju på rumpan och åkte tunnelbana. Jag tar det lite lugnt nu mellan loppen nämligen. Det känns som det var en evighet jag sist sprang men jag inser att det var två dygn sedan. Jonna skrev ett inlägg på det temat igår. Om att det är en konst att vila tillräckligt. För det är det. Inte så att jag går runt och har ångest när jag vilar och tror att jag helt plötsligt ska tappa springformen på några dagar. Men det är ju det där endorfinberoendet. Jag gillar inte beroenden. Så det är bra att öva på att vila. Typ så.
Att vila är dock inte bara av ondo i min själ. Att vila för onekligen med sig en del fördelar också. Som att hinna fixa och dona mycket mer hemma. Spana på tradera och drömma sig bort på hemnet. Ja, eller jo, det sista gör jag ju visserligen i vanliga fall också inser jag... Men slappa framför värdelös tv då. Och drömma om framtiden. Eller umgås mer än en timme per dag med den jag valt som mitt (mina?) barns pappa. Om vi lyckas tajma vilodagarna vill säga. Hehe.
6 kommentarer:
Håller med dig, men vad mycket man hinner en dag med vila från träningen! :) ha en skön helg!
Vilan är väl den viktigaste träningen. Jonna och du kloka där!
Känner igen känslan. Har också svårt att få ro när jag inte får träna. På gott och ont förstås..
Så sant! Svårt men nyttigt. Måste också öva på det mer:)! Kram och trevlig helg!
Tack för länken! <3
Visst är det svårt att vila, tror många av oss är endorfinjunkies så det slår härliga till. Och visst, hellre det beroendet än ngt annat, men jag tror ju faktiskt att vilan hjälper en att utvecklas framåt också! Din periodisering av träning är ju ett bra sätt och exempel på det! Och faktum är väl att även motionärer kan bli "övertränade" nertränade utslitna osv.
Och hoppas det hinns med att vi träffas på söndag! (?)
Skicka en kommentar