söndag 26 september 2010

Sanndröm?


Har ingenting med texten att göra. Men fin är den. Hur kunde jag glömma bort den?

Inatt drömde jag att jag sprang. Jag bara sprang och sprang och blev aldrig trött. Det var en konstig känsla. Jag sprang och sprang och det var blött och lerigt. Jag minns att magen inte protesterade ett endaste dugg och att benen aldrig blev stumma. Timme efter timme. Det måste betyda att dagens lilla minitestrunda kommer gå bra va?

1 kommentar:

Anna sa...

Vilken underbar dröm.