Så. Pust. Jag måste hinna andas.
Veckan har varit minst sagt stressig, även om det mest har handlat om roliga saker (läs träning/träningsrelaterade saker). Men nu är det bara en tidig morgon kvar. Och en jobbdag (Som i och för sig är roligt för det mesta. Sånt som har med springning att göra är sällan tråkigt.). Sen sätter jag mig på ett sent tåg mot storstan. Äntligen.
Så. Andas lite till. Det är tur att jag blivit lite piggare igen. Och appropå det har jag sedan en vecka tillbaka orkat/velat träna riktigt bra! Nästan som vanligt faktiskt. Fast med lite lägre intensitet totalt sett och då framförallt vad gäller löpningen. Jag springer hellre fler lugna pass än några få jobbiga. Det gäller som sagt att ta vara på varje springstund jag kan få nu. Än så länge känns det (peppar peppar..) väldigt bra, även om det såklart märks att jag blivit tyngre och får dela med mig av mitt blod. Första målet är att kunna springa fram till vecka 20 och som det känns just nu kommer det gå fint. Nästa mål är sedan att få uppleva lite oktoberlöpning. Min allra bästa springtid! Men vi får se, jag tar inget för givet och är glad för det lilla. Varje minut spring/jogg/lufs är bonus!
På söndag ska jag nog springa tjejmilen. Jag skriver nog för det förutsätter såklart att allt känns bra just då. Det blir antagligen säsongens sista lopp. Jag är anmäld till ytterligare fyra, men de känns antingen för långa (Sthlm halvmarathon och Lidingö) eller för avlägsna (Hässelbyloppet och Finalloppet (som även känns för långt)). Vad som blir nästa säsongs första tävling återstår att se. Jag har en del mål som jag har tänkt dela med mig av snart. Men vi får se. Först ska jag lyckas klämma ut en bäbis..
10 kommentarer:
Hej Andréa!
Kolla vad jag hittade:
http://blogg.svd.se/maratonbloggen?id=20051
du är kändis nu ;)
Okoberlöpning, det lät vackert. Skönt att det funkar att springa för dig. Det gör bebisen gott. Hoppas du får en fin helg i Stockholm oh ett roligt lopp.
Kul att du gillade vattenlöpningen! Jag tror det är extra bra när man har bebis i magen. :-) Lycka till på söndag med! Det kommer att gå(springa) galant!
Låter underbart. Precis så upplevde jag också det, att det blev lite lättare igen efter de första veckornas trötthet. När kroppen har vant sig vid alla hormoner och extra blod, men innan man blir framtung. Om du inte får foglossningar ska du nog orka till vecka 20 och säkert även in i oktober.
Jag hoppas orka åtminstone hela september, men förhoppningsvis får även jag uppleva lite oktoberlöpning
Alltså, jag tror att jag såg dig igår igen. Lila löparjacka på en cykel i korsningen Sten Sturegatan/Berzeligatan vid 18-tiden?
Ja hösten är så fin så fin. Sol och klar luft. Love it!
jeanette: haha, så himla känd vet jag inte men visst :)
anna: oktoberlöpning ÄR vackert!
ingmarie: ja, jag dog inte iaf :)
mina: ja! det går ju inte så snabbt, men känslan är en helt annan!!
mia: hm, ja det var nog jag ja :) Påväg till skatås för att instruera lite armytraining. Du skulle hojtat! :)
Vi får absolut hoppas du kan få lite oktoberlöpning, det tror jag! Lycka till på söndag, jag håller tummarna!
Att inte ta något för givet och att fortsätta så länge det känns bra tycker jag är bra approcher i det läge du befinner dig i. Låta kroppen bestämma helt enkelt. Egentligen en regel som gäller alltid, men i ditt fall för en kropp i förändring.
Hoppas det blir tävling på söndag och att det även känns bra när du står på startlinjen.
Det är ju underbart väder för löpning just nu!
Skönt att du piggnat till igen!
Jag ska också springa imorgon, vi kanske ses i startfållan - om du är där förstås :)
Skicka en kommentar