torsdag 9 maj 2013

Vart tog våren vägen?

Alltså. Jag menar inte att klaga. Men vart tog våren vägen? Den där bra springperioden då det är lagom varmt för trekvartstights och t-shirt? Nu blev det helt plötsligt sommar och dagens spring blev en tung historia. Svettig, flåsig och tung. Och lite pollenkli i ögonen på det. Men det var ändå lite skönt att springa i kjol och linne och det var fint ute. Däremot var det så mycket folk och jag tyclte alla sprang så snabbt och det såg så lätt ut och jag längtade så himla mycket efter att få springa benen fulla av mjölksyra och få hjärtat att nästan hoppa ut ur bröstet. Fast i nästa stund tänkte jag att det ändå är en ynnest att få bära runt på en liten sprattlande bäbis och kunna springa trots att kroppen inte är den vanliga. Det känns som att jag har lagt på mig en hel del fluffvikt de senaste veckorna och säkert är det så. Visserligen har magen kommit tidigare nu men det är fortfarande mest runt övriga kroppen jag är större. Snart är jag halvvägs och under förra graviditeten ökade skedde största viktökningen fram till runt halvvägs och sedan hände inte så mycket. Jag ökade inte så mycket mer än bäbisens vikt. Säkert blir det så nu också.



Utbudet bland träningskläder minskar stadigt. Idag testade jag denna kjolen men insåg under rundan att den nog får vila till nästa sommar nu. En ursäkt att köpa lite nya (sommar)träningskläder kanske? Problemet är att jag inte gillar att köpa saker som bara används under en begränsad period, men jag kanske kan skänka dem vidare sedan.



Men hur som helst lägger jag ytterligare 11,5 kilometer till handlingen och satsar på att springa lite längre på söndag. 15-16 är målet och sedan är planen att springa/jogga/lufsa/gå runt Göteborg nästa lördag. En annorlunda upplevelse av ett Göteborgsvarv kommer det bli men jag ser fram emot det himla mycket. Jag kommer förmodligen att få ta kisspaus minst en gång och jag räknar med att behöva gå lite uppför broarna och kanske redan i säldammsbacken. Inga som helst tidsmål kommer jag ha utan det enda kravet är att jag ska ha kul och att det ska kännas bra. Känns något konstigt eller obehagligt eller om jag har tråkigt kommer jag bryta. I vecka tjugo ska det alltid vara roligt samt alltid kännas behagligt att springa.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Förstår definitivt din längtan, men som du säger. Njut så länge du kan springa och sedan när du har fått "sniffa bebis" får du springa så hjärtat tokhoppar i bröstet på dig! ;-)

Anonym sa...

Nu följer av din blogg, vilken härlig mage. Grattis och det ska bli kul att följa dina löparsteg :-)