söndag 12 maj 2013

Den där kroppen

Under gårdagens morgonyoga - stelare än stelast. Morgonyoga är ju alltid morgonyoga och lite stelhet får man räkna med, men igår tog den nog priset kroppen. Men vad bra då att jag faktiskt tog mig tid. All yoga är bra yoga.

Under dagens skogsspring - inte lätt direkt, men energifylld! Jag känner mig riktigt tung nu och det är nästan så att jag är benägen att rota fram vågen och se vad jag egentligen väger. Det är lite fascinerande, nej mycket fascinerande, att 15,6km känns som minst det dubbla och det är häftigt hur kroppen så tydligt reglerar ansträngningsnivå självmant. Den vill inte jobba med mjölksyra och utan att jag egentligen behöver tänka så börjar jag automatiskt gå när backarna blir långa och/eller branta. Fiffigt.

Eftersom jag sprang i kuperade skogen idag så blev det en hel del små promenadpauser. Men som jag svischade nedför sedan! Där kände jag mig inte det minsta tung utan bara helt som vanligt. Men väl hemma blev jag tvärtrött och funderade lite över hur jag ska orka drygt ytterligare fem kilometer om en knapp vecka? Fast å andra sidan är det väldigt mycket plattare och dessutom har jag (nästan) all tid i världen på mig.

4 kommentarer:

Jonna Fartfylld sa...

åh ska du springa Göteborgsvarvet alltså? du är som sagt minst sagt väldigt cool! go mama!

Jenny sa...

Vad är det du ska springa, nyfiken!

Mia sa...

Ja de dära kropparna. Magiska och fina är dom. Toppform oavsett form. Lycka till på Varvet! Vi kanske ses i vimlet.

Andréa sa...

Yes Göteborgsvarvet ska det bli. Men på ett väldigt annorlunda sätt än vanligt :)