söndag 21 februari 2010

Baby baby dry your eye

Efter mycket velande (Jag var trött, frusen och frustrerad på ännu en dags evigts spårvagnsväntande.) klädde jag till sist på mig lager efter lager av springkläder. Dubbla tights, dubbla tröjor, dubbla strumpor och diverse andra obligatoriska grejer. Dessutom stora och varma skidhandskar som gjorde att jag kände mig som i en av de där konstiga drömmarna jag drömmer ibland när jag befinner mig i något sorts mellanrum av sömn och vakenhet. Då jag har oproportioneligt stora händer.



Men detta hör egentligen inte hit. Det jag skulle skriva om var den obeskrivligt vackra kväll jag gav mig ut i. Det obeskrivligt vackra snöfyllda landskap jag lufsade fram genom i ett sånt där tempo man knappt blir andfådd av. Vem bryr sig om oväsentligheter som tempo och prestation när hela världen liksom stannar och det enda du kan tänka på är hur otroligt vackert allt är. Hur du får tårar i ögonvrårna och hur du måste se väldigt dum ut där du springer med ett konstant leende på läpparna. Hur musiken liksom flyter ihop med andetag och ljudet av knarrande steg på hårt packad snö. Hur du springer på en vit och svagt upplyst väg kantad av snövallar långt mycket högre än du trodde kunde existera på västkusten. Hur du här och nu befinner dig i total eufori, lycka och kärlek.

Jag ville aldrig komma hem. Jag ville fortsätta flyta fram bland allt det vita och låta musiken plocka fram fina minnen från olika tillfällen de senaste tio åren. Fortsätta befinna mig i en drömvärld. Vem behöver droger när det finns löpning?

12 kommentarer:

Miss Agda sa...

Åh, vad underbart det lät! Älska löpning!

BETSY sa...

Håller helt med :) Det är underbart att vara ute och springa i denna vackra, nästan drömlika, vintervärld!

Petra sa...

Jattefint skrivet!! Man kan verkligen fa en enorm kick av den vackra miljon man springer i!

Annika sa...

Verkligen!! :) Jag känner så igen mig... det är så lyxigt att vara ute och njuta av allt det vackra, som är helt gratis. Även om det oftasre handlar om skidåkning än om löpning :)

Madde sa...

Underbart! Det förtjänade du efter två dagars kämpande i spårvagnstrafiken!

Emliscious sa...

hihi bölrjar känna samma! äntligen!! löpningen ger såna härliga kickar =)

Petra sa...

Håller verkligen med dig! När vi sprang långpass i lördags gick det verkligen upp för mig att man lär sig uppskatta sin närmiljö på ett helt annat sätt när man springer i den!

Miranda sa...

Jag säger ju alltid det.. jag blir HÖG av löpning :D

MarathonMia sa...

Visst är det härligt och underbart när det vackra tar över. När man är långt från prestation utan bara är.

Fint förmedlad känsla! Topp.

maria aka funrun sa...

underbart! Det är precis därför vi springer!!!

Johanna sa...

Jag gjorde exakt samma reflektion igår men jag lyckades inte lika bra med att sätta ord på det.

Andréa sa...

TACK för er underbara respons!