torsdag 8 november 2012

Oeffektivt

Jag har åkt en hel del kollektivt till och från jobbet den senaste månaden. Dels på grund av att det är lite av en viloperiod nu och dels eftersom jag varit lite halvsjuk. Detta buss och tunnelbaneåkande har fått mig att inse en grej. Det är väldigt offektivt. Iallafall i rusningstrafik. Och då åker jag ändå inte den värsta tiden utan mellan kvart över åtta och kvart över nio på morgonen samt efter arton på kvällen. Men. Det. Går. Långsamt. Speciellt på morgonen. Utan att det var några stopp i form utav störningar tog det mig idag fyrtiofem minuter att komma till jobbet. Visserligen lite längre än vanligt då den första bussen jag skulle gå på inte stannade på min hållplats (!) som den borde gjort. Men ändå. Lång tid för så kort bit. Om jag sprungit den väg som jag väljer som kortaste väg tar det fyrtio minuter om jag lufsjoggar. Springer jag längsta biten jag brukar ta tar det strax över timmen. men då springer jag också snabbare. Jag måste visserligen lägga på tid för dusch och fix, men jag kan ändå inte låta bli att tycka attd et känns offektivt att åka kollektivt i just mitt fall. Det enda som är bra med att sitta (eller stå som jag ofta får göra...) är att jag hinner uppdatera mig på alla de grejer och jag vill uppdatera mig på. Typ mail, bloggar, instagram och lite facebook. Sådant brukar få vänta till lunch och kväll annars. Inget ont som inte för något gott med sig.

8 kommentarer:

Staffan sa...

Ja, byten gör direkt att det tar tid. Antar att du tar T-banan till Hötorget om du jobbar på Kungsgatan de gånger du åker?

Jag var förresten på Löplabbet förra veckan i jakt på ett par terrängskor, för det presentkort jag hade. Det slutade med ett besök på Race-butiken och ett par fina röda Inov-8 Xtalon 190 som fick följa med hem i en fin påse :)

Ska testas så snart förkylningen går över!

rundarocksaenform sa...

haha! Man får ta det onda med det goda.. :-D
Men jag håller med dig, åka kollektivt känns segt.

Snorkkis sa...

Åh, vet PRECIS vad du menar. Tar ju verkligen sån tid. Och duscha o äta frukost ska man ju oftast göra ändå... men - absolut bra tid för att kolla twitter :)

anneliten sa...

Det jag hatar allra mest är att byta på centralen i rusningstrafik. Jag skulle gärna springa till jobbet om jag kunde. Och det kanske jag kan snart igen.

Annie sa...

Jag gör likadant - min bloggtid är resan hem. ReAn till jobbet är nyhetshalvtimmen! Är det förseningar - läser jag bloggar!

Jonna sa...

förstår att det känns mkt mer motiverande att springa då!!! jag har bara 300 m till mitt jobb, en intervall!?

martunia sa...

Amen till detta inlägg!Nu bor jag i Linköping och har ynka fem km till jobbet. De gånger jag tagit bussen av en eller annan anledning är lätträknade. Det är verkligen inte effektivt.

Anna Margareta sa...

Precis så lång tid tar det för mig också. Funderar på art börja springa igen ju men har inte listat ut logistiken än med lämning av barn och så.