onsdag 21 november 2012

Tempolöpning (plus lättdistans)

Idag var det dags att testa på lite tempolöpning igen. I dubbelbemärkelse skulle man kunna säga då själva passet var ett progressivt tempopass (Just idag bestående av stegrande fart upp till 5km, därefter 3km i "konstant" högre fart och så dryga 3km nedvarvning.) och kroppen tvingades hitta något slags högre tempo igen. Det med högre tempo kan ju visserligen diskuteras för det var inte direkt någon höjdarfart jag var uppe i. Pulsmässigt är det lätt att tro det, men tyvärr. Det positiva är dock att jag muskulärt kände mig väldigt bra idag. Jag kände mig pigg och stark och att jag även hade flyt med tekniken. Ända tills sista kilometern då jag började bli trött. Då kändes det allmänt missärigt. Men innan dess, då var jag grym. Muskulärt alltså.Vad gäller andning och puls finns dock en hel del att hämta. Om jag vill vara elak kan jag säga katastrof, om jag vill vara lite snällare kan jag säga att det finns en del att jobba på.

Eftersom det är vintertid nu (Fast utan snö och kyla tyvärr...) och därmed klurigare med logistik kring ytterkläder och sådant blir det allt som oftast spring både till och från jobbet de dagar jag springer. Det blev det väl viserligen mycket under sommarhalvåret också, men då sprang jag å andra sidan mycket mer också. En möjlighet är ju att springa hem första dagen och dit andra, men så har det inte blivit så mycket än. Snarare färre springdagar och när jag väl springer så springer jag båda svängarna. Men det funkar bra. Hemjoggen har alltid varit, och kommer alltid att vara, lufsjoggstid. Då går det inte att få fart på trästockarna till ben hur gärna jag än vill. Idag var det om möjligt ännu värre då även lufsjogg kändes av rejält. Vaderna har nämligen sett bättre dagar. Gårdagens löpskolning lämnade en hel del spår efter sig om vi säger så... Hej träningsvärkskrampiga vader...

3 kommentarer:

Jonna sa...

skönt att känslan ändå var god, att kroppen var med dig! Jag tror inte du tappat så hemskt mycket flås heller.

rundarocksaenform sa...

Man får fokkusera på det som är positivt. Men jag känner igen känslan. Tempo och lungor vill inte alls, medan benen känns helt ok. Kan inte ALLA delar samarbeta? :-)

Johan sa...

T.o.r jobbet är sega och tuffa pass. Har själv 10,5 km. Brukar tänka att dessa dagar är tuffa, inte så snabba, men mycket nyttiga ör uthålligheten