Upp, ner, upp, ner

Det där springet alltså. Det går verkligen upp och ner som en jojjo. Väldigt mycket ner innan resan till Sicilien. Lite upp där, även om jag mest sprang lugnt och kort och bara tre gånger. Väldigt mycket upp i lördags då jag sprang en lättdistans på knappt 9km. Pigga ben, lätt känsla i kroppen och allmänt kul. Igår ett kort långpass på drygt 19km. Inte kul, inte lätt. I och för sig rätt lätt i början, men i takt med att terrängen i Nackareservatet blev mer och mer backig, desto segare. Mot slutet riktigt tråkigt och riktigt jobbigt. En blåsa på ena lilltån som nästan fick mig att halta i början av passet. Eller nej, den fick mig att halta, jag ska inte ljuga. Kanske dumt att fortsätta, men jag är envist dum ibland. Nåja, det släppte efter ett tag, men kanske sprang jag och spände mig lite väl mycket för att det skulle vara bekvämt. Jo, så var det. Dumt.

Idag är tån lite mer normal. På schemat står endast kort och lätt transportjogg till och från kvällens Body Balance. Kanske är det upp idag? Imorgon kvalité. Har inte bestämt mig riktigt än (Fördelen med att vara sin egen coach!) men jag tror att det blir 6x1000m. Eventuellt progressiv tempolöpning, det beror lite på hur kroppen känns. Om man ska gå efter de senaste dagarnas logik blir det väl ner. Tufft alltså. Eller så har jag varit nere på botten och vänt nu.