lördag 28 maj 2011

Ett varv löpglädje






Det blev start ändå. Anmäld har jag varit sedan länge, även fast jag inte riktigt på fullt allvar kunde tro att jag faktiskt skulle starta. Men när jobbet bjuder har jag ju inte så mycket att förlora.

När träningen gick så bra så snabbt började dock hoppet spira. Ända tills jag fick den lilla känningen i låret/rumpan och i princip helt la ner planerna på start. Men i takt med att allt började kännas som vanligt igen började hjärtat klappa och igår bestämde jag mig för att starta. Starta men kliva av vid minsta lilla känning. Så det gjorde jag. Startade, sprang mycket mycket snabbare än jag tänkt mig, njöt av stämningen och en stark och fin kropp samt upplevde ren och skär springkärlek.

Efter nån mil började det dock strama oroväckande i stela benet/rumpan, och även om det klingade av så småningom bestämde jag mig för att kliva av längre fram. Mina mål ligger senare i sommar och höst och jag tänker inte vara så dum att jag riskerar flera veckors träning bara för att jag är så envis. Först siktade jag in mig på första varvet, men sen kom jag på att det skulle vara kul med en oficiell halvmaratid, även om jag sprang långt ifrån min maxkapacitet. Så vid 21,1km stannade jag klockan på 1.51.52 och traskade bort mot öip igen.

Jag är enormt glad och stolt över att jag, 3 månader och 10 dagar efter förlossningen (tydligen) kan springa en halvmara i 5:15 fart utan vidare ansträngning, men frågan är om jag inte är mer stolt över att jag klev av. Det är liksom inte likt tävlingsmänniskan jag. (Men man kanske blir klok av att få barn?) Det är möjligt att det hade funkat ända in i mål, men jag skulle aldrig förlåta mig själv OM jag skulle dra på mig något långvarigt. Visst sörjer jag den uteblivna känslan av att få springa in på stadion, men det kommer fler chanser. Nästa år springer jag i mål på en tid under 3 timmar och 30 minuter!


Skrivet på min Iphone

24 kommentarer:

J sa...

åh vad du är grym! så starkt gjort! heja heja! grattis till en fin tid dessutom från mig & Valter! har själv avverkat veckans tredje träningspass...långt ifrån så iform som du..men nöjd ändå :) jag har ju inte riktigt samma förutsättningar med mindre sömn bl a. men du inspirerar!

Emliscious sa...

så bra jobbat! och så förnuftigt tänkt! Du är nog en av de klokaste jag vet! Tänker ofta på det när jag läser din blogg. alltid så förnuftig!

mialena sa...

Oj! Grymt!! Det finns så många fler chanser som sagt - bra tänkt där :)

Fit-Eva sa...

<3

Erika sa...

wow vad du är inspirerande! sjukt härligt att du fixade en halvmara i det tempot så snart efter förlossning :)

Staffan sa...

Blev så förvånad när jag fick syn på dig vid Centralstationen att jag inte hann ropa "Heja Andrea"

Nästa år springer vi, att stå bredvid var inte lika kul!

Mina sa...

Oj! Gud vad grym du, både att du sprang och att du la av.

Mia sa...

Fint att du var med i folkfesten :) Såg dig inte, men sprang på Madde längs med banan. Härligt! Idag gillade till och med jag själva folkfesten :)

Stor kram och ja det blir garanterat under 3.30 för dig nästa år med den inställningen.

Lisapisan sa...

Åh va bra du är, både att du är i så himla bra form redan och att du så klokt la av. Du var min förebild hela graviditeten och fortsätter va det under "återkomsten" också =)

Anna (Orka mera) sa...

Haha, man blir inte klok av att få barn, i alla fall inte jag :) Tycker det var ett klokt beslut, det kommer massor med fler marathonlopp och det är synd att riskera sommar-löpningen som är så underbar! Kul att träffa dig och grattis till en grymt fin halvmara-tid!!

Sofie RW sa...

Nej men jag hade ingen aning om att du skulle starta! Och du verkar ytterst klok.

Helt galet imponerande att springa en halvmara på 1.51 3 månader efter att ha fött barn. Otroligt!

Anna sa...

Hopplahejsan! Vad grymt gjort. Morsa för tre månader sedan och stå på startlinjen till maran idag. Härligt!

Jenny sa...

Underbart! Du är helt enkelt grym! Vilken förebild för alla mammor därute! Det går om man vill!Njut av din prestation!

Ellinors dröm sa...

Vad kul!

Andréa sa...

tacktacktack, ni är alldeles för snälla! :) Det känns bra nu såhär efteråt att benen känns hur pigga som helst och jag inte har det minsta ont någonstans. Av stramandet i benet/rumpan finns inte ett spår och det är möjligt att jag hade kunnat springa hela loppet utan att ha ont efteråt. fast pigg hade jag definitivt inte varit då :)

Magdalena sa...

WOW: jag är grymt imponerad av dig - att du springer så långt redan och att bromasde din tävlingsinstinkt - det kommer att betala sig i tusenfald nästa åR! HEJA!

Jonna sa...

wow!!! vilken löpartjej du är. jag är helt säker på att du springer i mål på din drömtid nästa år.

Petra sa...

Roligt att du kunde springa och känna sån lätthet. Säkert klokt också att du slutade där du slutade. Grattis till en bra prestation!! Synd att vi inte hann ses...

JOHN sa...

Du bevisade nästan tillräckligt då du kom till start. Imponerande tid vid 21k trots att det bara gått 3 månader. Bra gjort!

Ann sa...

Bra jobbat så långt, och mycket klokt att kliva av och spara på kroppen. Du kommer göra succé nästa år och ja, troligtvis redan till hösten oxå. Vad har du för utmaningar då??

Russin sa...

Häftigt att du redan är i så bra form. Smart att ta det lugnt, du kommer att få fantastiska resultat framöver!

Carina sa...

ÅH vad roligt att du fick vara med på festen, i alla fall halva!! Härligt löpt, det är verkligen sjukt bra så kort efter förlossning!!!

Andréa sa...

tack tack igen för alla snälla ord!

Helena sa...

Men alltså...du är ju HELT fantastisk! Otroligt imponerande!!!