Kanske näst sista?

I huvudet skrev jag blogginlägget om den näst sista springturen. Om hur jag skulle testa en gång till men om det kändes likadant fick det vara slut. Jag hade nämligen rejält håll redan från start. Det och lite lätt stramande i ligamenten som löper ned mot ljumskarna. Så det blev nästan mer promenad än jogg den första halvan.

Här pinnade jag på som värsta snabbingen.

Men så helt plötsligt släppte det. Jag valde en tur där jag vände efter knappt 2,5km och sprang samma väg tillbaks. Efter att jag promenerat uppför en backe fick jag helt plötsligt världens spring i benen och bara flög fram. Eller flög och flög. Kände mig lätt och ogravid och tuffade på i bra fart. Ända tills en backe dök upp igen, då bröts förtrollningen. Promenerade upp, sprang iväg och det kändes fortfarande bra. Dock bara inte lika lätt. Formulerade om mitt blogginlägg till att det kanske skulle gå att springa någon vecka längre än vid förra graviditeten ändå?

Kvällsmage i slutet av vecka 34.

Fast sedan kom hållet tillbaks. Inte stramandet, men hållet och då blev det tråkigt igen. Så det kanske var näst sista springet ändå. Jag testar en gång till i veckan som kommer men om det känns som det gjorde idag får det bli sista turen. I vecka 35. Precis som sist.