måndag 17 december 2012

Så var det slut för ett tag

Så var den gjord. Min sista Body Balance som instruktör på ett tag. Min sista klass som instruktör överhuvudtaget på ett tag. Ja, jag har, efter mycket velande och grubblande bestämt mig för att ta en paus från fasta klasser för en termin. Inte för alltid, för jag gillar verkligen instruerandet. Men för ett tag. Så tråkigt och lite sorgligt för jag gör det utan någon särskild anledning. Eller. Anledningen är att jag känner att jag inte har tid att vara så bra som jag vill. En timme i veckan har jag tid till. Till två timmar i veckan också, men jag har inte tid till allt som kommer till. Koreografipluggande, övande och övrig tid runtomkring. Eller till klassplanering, passbyggande och musikmixning vad gäller cyklingen. Och framförallt har jag inte tid att lägga så mycket tid som jag behöver för att vara så bra som jag vill vara. Eller, tid och tid. Jag prioriterar min egen träning och min familj. Min löpsatsning och mitt ordinarie jobb. Att hålla lite liv i mitt företag. Att skriva. Och att sova och hinna äta ordentligt.

Det är så tråkigt när min vilja inte stämmer överens med verkligheten. Men när jag känner stress över något jag gillar så väldigt mycket drar jag i bromsen i tid. Innan jag börjar ogilla det och vill sluta helt. Kärleken kommer finnas kvar och jag kommer att komma tillbaks när jag känner mig redo igen och suget blir för stort. Tills dess kommer jag hålla liv i instruerandet genom att vicka när jag hinner och det behövs. Och genom att hålla en cykelklass på Blogger Boot Camp som jag ser fram emot otroligt mycket. Och så kommer jag vara deltagare när det funkar med jobbtider och övriga livet. Det blir nog bra. Även om det känns tungt och sorgligt just nu.

9 kommentarer:

pilla sa...

Bra beslut. Man ska inte göra saker som man inte är 100 pepp på, om man kan göra ett val dvs!

Helena Engstrand sa...

Det finns alldeles för mycket man ska hinna med. Bra att sluta innan man blir för stressad! Ta hand om dig och de dina de där timmarna istället!

Anna (Orka mera) sa...

Klokt att stanna upp och fundera vad som är viktigast just nu. Tiden är begränsad och man måste prioritera. Fast jag förstår att det är med visst mått av sorg, för det är fantastiskt kul att instruera. Njut av det beslut du fattat och av all den tid som kommer dig själv och din familj tillgodo! Instruerandet finns kvar när du känner att tiden finns!

Jonna sa...

Du är klok! Man ska fatta "bra beslut" som är bra för dig och de dina, även om det ibland gör ont när man fattar beslutet, lite som att dra ur en tagg, men samtidigt skönt efteråt...

Hanna sa...

Modigt och starkt att göra den prioriteringen, och inte bra "köra på" för sakens skull.

Ser i vilket fall fram emot ditt pass på BCC i vår! :)

Kram!

Jenny sa...

Klokt av dig! Så lätt att man bara kör på tills man slår i väggen=inte roligt! Du kommer säkert längre fram hitta tillbaka och få tiden till det för precis som du säger det är mycket planering och tanke bakom det jobb som vi instruktörer gör. Man går liksom inte bara dit och kör utan det är MYCKET jobb bakom varje klass!

Andréa sa...

Tack tack snälla fina ni! Jag kommer tillbaks. Kanske om en termin, kanske om lite längre än så.

rundarocksaenform sa...

Känner du att du inte hinner med, tror jag att du gör HELT RÄTT i att ta en liten paus.

Komma ikapp dig själv och hitta ännu mer motivation till att lägga tid på instrueranet. Och vara så bra som du VILL vara. :-)

Malin sa...

Instämmer i hur klokt det är. Det är lätt att tro att man orkar hur mycket som helst bara man gör roliga saker. Jag tror att man behöver vara extra noga med att prioritera när man tränar hårt, så kroppen får möjlighet att återhämta sig!