Hemma

Fast var hemma är är lite oklart. Hemma är här hemma i vår lägenhet i Årsta men Göteborg känns också hemma. Fast jag säger nog inte att jag ska åka hem när jag ska dit, då säger jag nog bara att jag ska till älskade Göteborg. Eller Göteborg. Men hem säger jag när jag ska åka hem till Arvika. Så länge jag fortfarande har bott större del av mitt liv där än någon annanstans kommer det nog vara hemma. Eller, det kommer nog att vara hemma alltid. Hemhemma.

Hur som helst är vi iallafall tillbaks i Årsta och Stockholm nu. Det känns både bra och dåligt. Bra för att Sixten trivs bäst hemma och bra för att vi har någorlunda rutiner och sånt. Dåligt för att det alltid är skönt att vara hemhemma och bli lat och ompysslad. Som vanligt lamslogs jag av latmasken och fick bara till hälften av de träningspass jag tänkt mig. Två av tre löppass och noll av ett styrkepass. Jaja, det är bra att ha ambitioner och det är väl bra att vara lite lat ibland också. De pass som blev av var bra och det är alltid något.

Nu finns det dock (nästan) inga ursäkter. Visserligen fuskade jag redan imorse och sov över min korta morgonjogg (Med tanken; "vad gör 5-6km hit eller dit") men ikväll blir det progressiv distans eller tempo om man så vill. Lika bra att samla ytterligare energi. Även om det inte är lika tufft som ett intervallpass eller ett snabbdistanspass så känns det.

Något som känns ännu mer är Army Training och imorgon ska hålla ett pass! Vill du vara med? Sportlife Hammarbysjöstad kl 18 är det som gäller!