torsdag 13 juni 2013

Springspring

Redan torsdag. Och snart bara fyra veckor kvar att jobba innan semester. Eller tre och en halv om vi ser till jobbdagar. För nästa vecka jobbar jag bara tre dagar, varav jag börjar senare en av dem. Innan denna jobbvecka är slut ska jag dock jobba klart en fredag och en lördag. Jag längtar faktiskt riktigt mycket efter semester. Jag tror att minna ben, fötter och ja, hela kroppen kommer bli glad över fyra veckors ledighet innan de sista fem-sex veckorna som återstår innan föräldraledigheten.



Pigga ben i måndags...


Sprungit har jag hunnit göra två gånger denna vecka (Plus haft en gymmorgon och en vilodag.) I tisdags hade jag bästa turen på länge och kände mig jättepigg och nästan snabb. I slutändan visade det sig att jag inte var särskilt mycket snabbare än vanligt, men känsla är känsla och den betyder allt just nu.



Idag, inte så pigga...


Idag var det dock andra bullar. Not so piggt direkt. Eller, egentligen var det nog inget större fel på kroppen. Det började bara så dåligt med att jag glömde Sixtens ryggsäck med bland annat jacka (Som ju är bra att ha när det väntas regn.) och fick springa hem och hämta den er att jag lämnat av unge och vagn. Och när jag väl hade lämnat av även ryggsäck och jacka så var jag lite sent ute. Jag hatar att behöva stressa med dusch, fix och mellanmål och bestämde mig redan där att jag skulle åka tunnelbana sista biten. Kanske var det den vetskapen som delvis gjorde turen så otroligt seg och tråkig. Fast mest var det nog den fruktansvärt fuktiga och kvava luften. Äckligt. Jag avskyr sådant!



Gott, enkelt och snabbt. Pasta, sojabullar och brysselkål. Och lite ketchup och riven ost på det.


Jaja. Tog mig så småningom ända fram till Slussen och klev på ett tåg. Klibbig och dan. Men sedan var jag dödstrött resten av dagen. Tur att jag skulle sluta tidigare för att kunna hämta Sixten. Och tur att det stod superenkel middag på menyn.

2 kommentarer:

rundarocksaenform sa...

Ja, semestern närmar sig verkligen med stormsteg. Härligt. :-)

Tove sa...

Grym du är som kutar på Andréa! Så skönt att det känns bra. Och som du så klokt sa: känslan är allt.