måndag 17 juni 2013

Ännu en vagnlöpningsmil

Idag har jag varit ledig och på förmiddagen var jag och Sixten ute på en mils vagnjogg igen. Det är så konstigt för det känns nästan lättare att springa med vagnen än när jag springer själv med ryggsäck till jobbet. Visserligen gav vi oss av en dryg timme senare än vanligt idag och möjligtvis hade jag hunnit vakna till mer. Men å andra sidan så sov jag en timme längre och frukosten såg exakt likadan ut som vanligt. Konstigt det där. Något lite snabbare än sist gick det också, trots att jag är nästan två veckor längre gången i graviditeten. Inte för att farten har någon som helst betydelse just nu, men det känns ändå roligt att det fortfarande känns så himla bra!



Lägg på skorna som är lila med limegröna snören och inse hur välmatchad jag var idag.

Det känns lite som att jag har vant mig vid den nya vikten. Jag vet i och för sig inte om den ökat ytterligare sedan sist, men hur som helst kände jag mig inte riktigt lika tung. Fast det där är ju också lite olika från dag till dag inser jag nu. Förra turen kände jag ju mig som en elefant. I alla fall första halvan. Så nästa tur kanske det är klumpkänsla mer än gasell. Fast ja, jag var kanske ingen gasell idag heller när allt kommer omkring.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag tycker rent allmänt att det är svårt att koppla ihop varför det känns bra vissa pass och andra inte.
Som du säger, man tycker ju inte att förberedelser och mat är såå olika.

Skönt att du mår bra fortfarande.
Har du klippt dig förresten? Eller bara satt upp håret? :-)

Kram M

Löpning & Livet sa...

Ja, kroppen är konstig ibland :) Bara satt upp håret :)

Jonna sa...

Men vad härligt att göra det tillsammans du och Sixten! Och jag är grymt impad av tempot du kan hålla trots gravid i v24!!!