Marafart. Stockholm marathon 2010
Igår kväll körde jag ett fartlekspass. Ute såklart. Samma runda som i fredags men nu med längre och mer styrda ökningar. Efter 4km uppvärmning körde jag igång första etappen på 10min. Målet var runt marafart (strax under 5 min/km) men kroppen var segstartad så början gick lite långsammare. Träningsvärk från både bandlöpandet och djupa knäböj med hopp gjorde sitt och även träningsvärken i rygg och bröst störde. Men mot slutet hittade jag flytet och då kändes det bra. Ungefär 5min joggvila och sedan på nästa etapp. Elva minuter marafart. Blev lite snabbare för nu var jag varm. Drygt 5min joggvila och så bara sista etappen kvar. Här var det både uppför över hälften av vägen och väldigt halt på sina ställen. Ibland gick det tillräckligt snabbt, ibland väldigt mycket långsammare. När klockan slog 12km saktade jag in och varvade ner och konstaterade att sista etappen blev nästan tolv minuter. Vilket flyt. Och självförtroendet är återvunnet.
11 kommentarer:
Har sagt det förut och kanske blir det tjatigt men vad snabb du blivit! Grymt bra pass!
Bra jobbat! Du är snabbare och snabbare!!
Trevlig helg!
kram Coyntha
Blogg: coyntha.wordpress.com
Bra jobbat! Och tack igen för inspirationen!
Åh så grymt skönt!! Avis en smula här... Önskar dig skönt fredagsmys nu.
Oh, grymt jobbat. Riktigt bra pass. Du kommer ta dig runt maran dansande i sommar!
Riktigt bra jobbat! Ha en härlig fredag
Bra jobbat Andrea! Du är som en raket! Ska bli så kul att fortsätta följa din väg.
Du är inte dålig! En riktig löpare och inspiratör:)! Trevlig helg!!
Vilket bra pass, fick in både lite längd och snabbhet!! Bra där
Tack snälla ni! Fast SÅ bra/snabbt var det ju inte :) Marafarten ska ju ändå kännas någorlunda bekväm vilket den också gjorde, bitvis.
Härligt! Var hittar du så långa isfria sträckor?
Skicka en kommentar