Men iallafall. När jag upptäckte ridskolan tändes som sagt ett hopp. Men tyvärr slocknade det lika fort igen när jag kollade upp vad det skulle kunna tänkas kosta mig. Nästan SEXTUSEN PER TERMIN! För EN lektion i veckan. Jaha, bara att fortsätta med de lite billigare hobbys jag redan har. Snyft. Verkar som att jag får skjuta ytterligare några år på mitt återförenande med de fina stora kloka djuren. Men någon gång. Drömmar är till för att uppfyllas. (Vilket jag nog behöver påminna mig själv om ibland..)
onsdag 31 augusti 2011
En av drömmarna som får vänta
Ganska nära mig har jag en ridskola. När jag upptäckte det för några månader sedan blev jag jätteglad och tänkte att jag nu kanske äntligen kan ta upp ett stort och saknat intresse. Innan jag flyttade hemifrån och till Göteborg för att plugga bodde jag nämligen i princip i stallet. Eller ja, de sista tre åren var jag nog där max fyra dagar i veckan, men under högstadiet i princip varje dag. Och gärna hela dagarna på helgerna. Det känns fint att jag valde hästarna framför utelivet. Det hann jag med sedan ändå. Istället gick jag upp tidigt och utfodrade hästar och mockade tusentals boxar (iallafall totalt sett, utslaget på alla år). Oftast mycket mysigare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Hade faktiskt ingen aning om att du också "bott i stallet", för det har jag också gjort fram till jag fyllde 16. Efter det blev det stallet kanske 5 ggr i månaden då jag hjälpte en kompis med hennes häst.
Drömmar är till för att förverkligas och vi håller på och förverkligar en dröm just nu som vi aldrig trodde vi skulle våga satsa på, men ack så härligt det ska bli (än så länge lite hemligt och ska bara förtydliga att det inte är en ny bebis, inte än iaf, he he)
Vi hörs närmare om nästa vecka, men tex onsdag skulle funka fint!
hehe ja visst är man sugen på en bebbe till :D
onsdag kan nog passa bra för mig också, men vi kan väl höras närmre inpå och bestämma mer exakt!
Ja, hur kan ett djur som äter gräs vara så dyrt :-)
hade häst tills jag blev 20år och en dag ska jag ha en igen! Har tom bestämt vad: ett grått arabsto. Givetvis ska vi träna distansritt ;-)
Ja, en vacker dag så kanske man får ha häst igen (hade en från jag var 9-20). Fast jag vill helst ha en egen häst då igen så jag får träna den som jag vill =). Var medryttare några år när jag pluggade men det är inte alls lika skoj som att få bestämma helt själv hur hästen ska tränas och uppfostras.
Shit har det blivit så himla dyrt att rida på ridskola... Jag är ju också gammal hästtjej och hade min Justus fram tills jag var 18-19 år, då sålde jag honom (jag fick ju inte tävla ponny längre heller) och började plugga. Men visst saknar man det enormt!!!
Vi verkar vara gamla hästtjejer allesammans. Jag funderade också på lektioner när jag flyttade hit, men dressyrlektioner kostade 800 i månaden och det är det inte värt, i alla fall inte just nu. Att ha egen häst är ju ännu dyrare, så det har jag aldrig haft råd med, men min kompis, vars häst jag var medryttare på betalade mer i stallhyra än för sin studentlägenhet när vi pluggade. Sjukt!
Men nån gång i framtiden. Kanske blir våra barn hästbitna så kan man skaffa en häst ihop med dem :)
vad roligt att vi är så lika :) Löpare och hästjejer är visst en vanlig kombo!
får hoppas att Sixten vill börja rida och kanske att vi bor på något billigare ställe då :) :)
Men kanske kan du hitta någon häst som behöver en medryttare? Jag har just nu inte möjliget att ha egen häst men är medryttare på två hästar och det funkar jättebra.
Jag tar då hand om hästarna som om de vore mina egna de dagar jag har hand om dem och får rida hur mycket jag vill. Kanonbra!
Skicka en kommentar