Det gäller att vara flexibel

Pust. Det känns som jag har mer att göra nu är jag är mammaledig än när jag jobbar heltid plus lite till. Saker inbokade varje dag, lite jobb på olika håll att fixa med och en 8-kilos gladklump att ta hand om. Nittioåtta procent roliga grejer och två procent tråkiga grejer som nödvändigt städande, fejande och grejande.

Igår skulle jag lägga mig tidigt för att orka gå upp sjukt tidigt och äta frukost för att hinna springa intervaller innan Martin åker till jobbet. Det gick sådär. Fastnade med tv och en tidning och somnade mer än en timme senare än jag tänkt mig. Därutöver var jag för ovanlighetens skull vaken tre gånger under natten. För att Sixten vaknade alltså. De två första gångerna räckte det med att ge honom nappen och klappa lite på huvudet så somnade han snart igen. Den tredje gången vägrade han och jag var vaken i nästan en timme mellan tre och fyra. Eftersom han inte verkade hungrig utan mest pigg ville jag försöka få honom att somna om och vakna för mat igen vid vanliga tiden runt fem, men tillslut fick jag mata honom ändå och sedan somnade han ganska snabbt iallafall. Men jag visste redan då att det inte skulle bli några tidiga intervaller den här morgonen. Istället fick jag sovmorgon till åtta. Betydligt bättre. Så typiskt att den annars så bra sovande bäbisen skulle sova oroligt just denna natt. Imorgon gör vi ett nytt försök. Idag kör vi mamma-army plus transporterar oss springande dit. Via omväg för att samla lite kilometrar.