torsdag 23 juni 2011

Backebacke

Först var jag blek och lite sur. Men klädd i fin kjol!

Backebacke är namnet på elaka backen jag besökte ikväll. Jag döpte honom idag då jag tvingade mig uppför honom 10 gånger (jo det känns som en hanbacke). Inte så värst långt, bara 120 meter. Men alldeles för brant för att det skulle vara bra. Jag samlade på mig så mycket mjölksyra att benen nästan vek sig. Ogilla. Ok, det gillas ibland, men inte när jag springer backe. Då vill jag kunna fokusera på tekniken, hålla ett bra steg och känna mig stark. Jobbigt ska det förståss vara, men det ska vara hanterbart. Darriga men fina ben var det som kom hem efter totalt 9,5km inklusive lång uppvärmning och nästan lika lång nedvarvning. De passar i kjol, så är det bara. Jo, jag kapitulerade till slut och blev med springkjol precis som så många andra. Men jag är ju kjol/klänningmänniska i vanliga livet, så varför inte även i löparlivet? När kommer springklänningarna undrar jag!


Sen var jag tydligen så glad att jag blev suddig.

5 kommentarer:

LinaTriathlet sa...

Åh backträning är grymt! Suger i benen! :)

Fint med springkjol!

Hoppas ni får en mysig midsommarhelg :)

Daniel sa...

Härligt pass! Körde också backar idag och visst är det skönt! ;)

Ha en fin midsommar!

Carina sa...

backebacke... så känns ALLA backar tycker jag. Höga, långa o branta, hur korta och små den än är :).

Men bra träning, javisst!

Miss Agda sa...

Finns ju tennisklänningar, kanske funkar de?
Glad midsommar (lite för sent) från Finland! Kram

Löpning & Livet sa...

tennisklänning kanske vore nåt ja!

och backar är bra men jobbiga :)