Uppladdad

Jag åker buss hem efter en jättefin helg. Ute är det kolmörkt och regnigt, men i hjärtat är det varmt och soligt. Denna gång är väntan bara dryga fem dygn, det kommer gå så snabbt att jag knappt hinner tänka. Saknar gör jag dock redan men det gör jag ju å andra sidan större delen av min vakna tid. I mindre än två månader till, sedan behöver jag inte sakna mer.

Jag har laddat batterierna och lyckats bli kvitt alla bitar av förkylningen. Jag ser fram emot såväl min morgoncykel imorn som bodybalance, morgonjoggande och strketränande. På söndag är det visst en slags träningsbloggträff där det ska tränas crossfitliknande träning. Passande nog är jag i Stockholm då. Jag och bäbisen tänker vara med, på vårt eget lilla vis förstås.