En egen gran och ett långt distanspass

Jag flyttade hemifrån när jag var 20, nu är jag 31. Först nu skaffar jag mig en julgran. Elva år senare. Ingen julgran under mina åtta jular i Göteborg, ingen julgran under våra tre jular i Årsta. Men det har känts så onödigt när jag/vi ändå inte firar jul hemma utan hemmahemma. Och nu så! Nu ska vi ju vara hemma i vårt hus och nu är det dags för gran! och vilken gran sedan. Vet inte om det var ren nybörjartur eller om vi har ett ovanligt bra granöga, men denna gran kvalar definitivt in som topp tre av alla granar jag minns. Ställer dock höga krav inför nästa år...



Förutom att köpa gran och diverse tillbehör till denna hann jag även med ett springpass under gårdagen. Ett lite längre distanspass som faktiskt får klassas som långpass. När jag är uppe på mina vanliga distanser är det på gränsen att 17km får räknas som långpass, men nu gör det det. Äntligen! Jag har varit på gång att springa denna distans vid flera tillfällen men av någon anledning har det slutat med kortare pass. Omotivation, tidspress och andra ursäkter. Men nu är det gjort och nu blir det längre pass framöver. Kanske att jag hinner klämma in en halvmara innan nyår? Vi får se. Det har faktiskt inte högsta prio och skulle jag göra det skulle det vara "bara för att". Och sådant gillar jag egentligen inte. Men som sagt, vi får se.



Tog föresten en koll i min träningsdagbok och såg att jag sprungit nästan 134 mil i år. Visserligen långt från fjolårets 300,1 mil men mer än jag trott med tanke på att jag varit gravid plus nyförlöst större delen av året. Inget spring alls de sista fyra veckorna av graviditeten och inget spring alls de fyra första veckorna efter förlossningen. Där ser en.