Sista transportspringet på länge

Ja det får bli så. Jag kom på att nästa vecka när Martin och Sixten är hemma har jag möjlighet att hinna morgonjogga utan att behöva gå upp tidigare än vanligt eller stressa. Eftersom det av någon anledning känns så otroligt mycket lättare än att springa med ryggsäck till jobbet så fick dagens tur bli den sista på mycket länge. Så här såg det (bland annat) ut:

Jag kommer sakna det trots allt. Idag gick det lite lättare än i förrgår och det känns bra. Även om jag inte avslutar på topp precis så avslutar jag åtminstone inte i bott.